En fet synd

fb1

Jag har syndat. Köttet gav efter. Min karaktär är lika svag som på en Heineken. En ynkedom till människa är jag. Det var omöjligt att inte lyssna till lockropen när jag körde förbi. Tradition och suget efter snabba kolhydrater tog överhanden. Pusher, ditt namn är Fritidsbaren.

När jag idag skulle åka förbi Fritidsbaren i Ystad Sandskog så gick det inte längre. Min kolhydratsnåla diet som jag så noga följt och som gjort mig lite slankare var över. Jag behövde Wienerbrödet. Ingen sommar är komplett utan att ha fb2besökt den nästintill kultförklarade Fritidsbaren och ätit deras gudomliga och mytomspunna Wienerbröd (jag envisas med stort ”W”, något annat vore en skymf). Bara miljön, omgivningarna och atmosfären är värt en omväg. Men jag var här för sockret och fettet!

Med darrande händer bar jag min bricka med Wienerbrödet och en kopp kaffe. Det var mest för syns skull jag köpte kaffe, egentligen hade jag kunnat mula in Wienerbrödet direkt där vid disken. Att äta ett Wienerbröd kräver två händer. De är tunga, fullmatade med smör. Inte frasiga, flagiga, tunna och luftiga som andra bröd som försöker paradera under samma namn. Ett Wienerbröd är lite sprött på ytan, lite skivigt och drypande av smör från det söta vetebrödet. Sötman verkar komma snarare från vetet än sockret. Jag hittar också en antydan till sälta. Ut mot kanterna fb3är sprödheten tydlig, lite som en smördeg, men sedan blir den skönt degig mot mitten. Den milda smaken möter sedan den distinkta sötman och hårdare ytan i glasyren. Perfekt brytning. Man sluter ögonen och känner lyckan sprida sig i kroppen med hastigheten av sockret i blodomloppet. Barn på nytt.

Om du så bor i Haparanda rekommenderas en omväg till Ystad. En varning bara. Försök aldrig, säger aldrig, köpa med dig ett Wienerbröd att äta hemma. Så fort de reser förvandlas de till endast wienerbröd.

Etiketter:, , ,

Kategorier: Okategoriserade

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

5 kommentarer på “En fet synd”

  1. Kidde
    02 augusti 2009 at 19:24 #

    Ååååhhh vad gott! Kör också lågkolhydratigt, men åker dit ibland. Men du, visst är det sjysst att åka dit när det är gott, och inte på allt som heter socker och mjöl! Ska man synda så ska det göras med besked, och med nåt som är värt det!

    • 02 augusti 2009 at 19:28 #

      Håller med. Ska det göras ska det vara med pukor och basuner.

  2. 03 augusti 2009 at 11:44 #

    Har också testat dessa på Fritidsbaren. Supergoda och tur man bor en bit ifrån ;-) //Anna

  3. Yngve
    21 juni 2010 at 20:33 #

    Ja sedan jag var 16 har jag besökt Fritidsbaren minst 1 gång/år, i ungdomen var med mkt oftare men nu närmar jag mig 50 så det blir mindre med wienerbröd. Det skulle dock inte varit ngn sommar om inte minst 1 slunkit ner i tarmsystemet :)

Trackbacks/Pingbacks

  1. Lunch i Sandskogen | Öhmans Mat & Vin - 26 juni 2012

    [...] en dagstur till Ystad, ät lunch i Sandskogen, fika och ät ett Wienerbröd på Fritidsbaren och avsluta med middag på Brasserie Östergatan. 55.603331 13.001303 Rate this:Share [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 132 andra följare

%d bloggers like this: