Guigal, Cristal och en trevlig öküzgözü

Sista dagen på mässan var galet intensiv. Jag provade närmare 100 viner under dagen och det mesta var mycket bra och en del helt fantastiskt.

Fick en grundlig genomgång av toppbourgognerna från Louis Jadot och provade ett antal av Guigals viner bland annat 2007 Côte Rôtie ”La Turque”. De sistnämnda serverade av charmanta Mme Bernadette Guigal. Mer VIP-behandling därefter hos Louis Roederer där vi i solskenet trakterades med en läcker lunch, råa ostron och 2004 Cristal (fast jag föredrog den betydligt billigare 2004 Louis Roederer Blanc de Blanc). Inget skryt. Bara kalla fakta (blinkning till Anders Enquist).

Efter att jag läst Alf Tumbles blogg om turkiska viner var jag helt enkelt tvungen att fördjupa mig i ämnet. Med förväntningar färgade av Beyaz skred jag till verket att prova ottomanska viner av lokala druvsorter hos Wines of Turkey. Inledde med ett vitt vin av den gröna druva narince som liknas vid chardonnay. Vinet var förvånansvärt trevligt, fruktigt och friskt med mycket exotisk frukt. Druvan emir påminner något om sauvignon blanc och vinet jag provade var av sorglöst slag med en druvtypisk, frisk syra. Tydligen är det vanligt att blanda de två druvorna och exemplet jag fick smaka hade en fin balans mellan fet, vaxig frukt, frisk syr, liten pepprighet och tydlig mineralitet. Provade också en hel del röda viner som liksom de vita imponerade. Druvan öküzgözü tyckte jag gav de mest intressanta vinerna med fin rödfruktighet, örtighet och frisk syra. Den blandas ofta med bogazkere som bidrar med strävhet. Turkiets svar på pinot noir går under artistnamnet kalecik karasi och ger mycket ljusa och lite lättare viner. På det hela taget mycket intressant och den höga kvaliteten överraskade, och då ska noteras att jag endast provade lokala druvsorter.

Innan jag lämnade mässan hälsade jag på hos Europvin där en bekant arbetar. Eftersom han hade en ledig stund fullständigt bombarderade han mig smakprover av deras toppviner. Att i slutet på dagen bland annat utsättas för speedtasting av de spanska ikonvinerna Clos Mogador, Pinta och Alion, tre (3) årgångar av Vega Sicilia ”Valbuena” är en utmaning. Och det var bara början. Inget skryt. Bara kalla fakta.

Om dagen varit slut där så hade det väl räckt. Men under kvällen (på hemlig ort och ställe) fick jag i en omfattande provning erfara vad begreppen ”billigt”, ”kvalitet” och ”bordeaux” kan ha gemensamt. Väldigt mycket visade det sig. Mer kan jag faktiskt inte avslöja just nu. Belagd med munkavle.

Idag åker jag hem, trött och nöjd och lämnar ett regnigt Bordeaux. Men jag är nog snart tillbaka.

Etiketter:, ,

Kategorier: Vin, Vinexpo 2011

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Diet Coke och rött vin…yum! « Öhmans Mat & Vin - 30 juni 2011

    [...] jag var i Bordeaux förra veckan och vi stod ett sällskap och läppjade Cristal och åt ostron (tufft liv, jag vet) fick jag höra av en i sällskapet att ”rött vin och cola light smakar gott [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: