De som känner mig vet att jag inte är mycket för frukostbufféer på hotell (läs ”hatar”). Därför föredrar jag att ge mig ut tidigt och hitta frukostställen i omgivningarna. Läste ett tips om att det skulle finnas bra ställen för ramen (nudlar i buljong) under Tokyo Station i Ginza.
Tydligen är det så att många av de bästa och billigaste matställena i Japan ligger i, vid eller under järnvägsstationer. När Tokyo Station, som mer liknar en modern flygplats , nyligen helt byggdes om tog man fasta på detta och bjöd in alla de allra bästa ramenrestaurangerna i Tokyo att öppna filial på Ramen Street under stationen.
När jag kom fram tjugo över sju på söndagsmorgonen tio minuter innan öppning var det redan 50 meter kö till den mest populära/bästa restaurangen Rokurinsha. Jag hade läst att det kunde vara timslång kö men trodde inte att så skulle vara fallet en söndagmorgon. Lite Soup Nazi-varning (fast utan aggressioner) över kökulturen och de skrivna instruktionerna. Endast kontant betalning i en maskin med bilder på rätterna. Den vänliga personalen tar hand om biljetten och placerar dig i den lilla, trånga lokalen med små golvfasta bord och pallar och häller prompt upp ett glas isvatten och man erbjuds en haklapp av papper. Tips är att tacka ja, du kommer att spilla på dig. Maten kommer nästan direkt. Väl värd en halvtimmes väntan i kön om man säger så.
På Rokurinsha serverar man en typ av ramen som kallas tsukemen. Skillnaden mot annan ramen är att nudlarna serveras kalla i en separat skål och sedan doppas eller läggs i den heta buljongen. På så sätt blir anrättningen svalare och nudlarna behåller sin stunsiga karaktär. Hemligheten hos Rokurisha är en buljong som sjudit i 13 timmar och som kallas tonkotsu. Den kokas på grönsaker, fläsk- och kycklingben, niboshi (torkade sardiner), sababushi (flingor av torkad och rökt makrill) och katsuobushi (flingor av torkad och rökt makrill).*
I buljongen fanns vårlök, kokt mört fläsk, naruto (en slags fiskkaka), menma (jäst bambu) och ett blad nori (sjögräs). Vid sidan serverades de tjocka och kalla nudlarna samt ett helt ägg. Vet inte vad de gjort med ägget som var svagt beige i färgen och hade en krämig halvgenomskinlig gula som hade färgen av en intensiv solnedgång. Men gott var det. Buljongen var otroligt rik och mustig men samtidigt med en lätthet och en fantastisk balans mellan umami och sälta. Tillbehören liksom löstes upp i smakrikedomen. Sen nudlarna! Feta, mjuka men med precis tillräckligt motstånd.
Jag valde det ”dyraste” frukostalternativet och befriades på dryga 70 kr. Aldrig har en stor matupplevelse varit billigare. Det här är den typen av mat som skapar världsfred och botar sjukdomar.
Om du är i Tokyo så missa inte Ramen Street! Varning! Om du inte klarar av att folk sörplar i sig maten så gå någon annanstans.
Följ min resa på Instagram. Där uppdaterar jag mycket oftare.
*Innehållsförteckning fick jag googla fram.
Öhmans Mat & Vin 
Tusen tack, äter mycket japansk / inspirerad mat, lagar själv. 100‰ buckwheat nudlar för att undvika vetemjöl. Katsuobushi är väl: is dried, fermented, and smoked skipjack tuna. It is also known as bonito flakes? Mina smakar mer tonfisk än makrill men det finns kanske båda? Dock första gången jag hört om makrill. Borde vara gott! Uppskattar dashi och gör mycket buljong sopp liknande rätter som värmer mättar. Hoppas du fick med dig en flaska Ponzu, så god att marinera kyckling i. Trevlig helg!