En osedvanligt tung och grå dag* blev ännu ledsammare av budet att Carl Butler somnat in efter en lång tids sjukdom, 81 år gammal.
Det kom inte som en överraskning men det känns ändå tomt och sorgligt. Jag tycker nästan att jag lärt känna honom genom mitt projekt att laga mig igenom alla recepten i hans första kokbok. De få återstående recepten ska tillagas med största omsorg för att hedra denne man som betytt så mycket för svensk mat- och krogkultur. När man lämnar en sådan receptskatt och matminnen hos så många så har man inte levt förgäves.
Ikväll höjer jag ett glas rött vin för Calle, äter en ugnsgratinerad falukorv men tänker på lamm, vitlök och hela konserverade tomater.
Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.
*Sverigedemokraterna blev invalda i Sveriges Riksdag.
Öhmans Mat & Vin 
Nej vad tråkigt. Men skål då, Carl Butler och för dig Anders med ditt butlerprojekt!
Det var Carl Butler (och min syster) som lärde mig och inspirerade mig att laga mat när jag var student i Uppsala. CB’s första bok är fortfarande min favorit. Lagade hans laxpudding häromdagen.
Varje tenta avslutades i korridoren med Canadian Club Whisky som kocklagardrink, Carl Butlers pepparstek, billigt spanskt lantvin och sedan mer Canadian Club Whisky.
CB står fortfarande för ett av de allra bästa Sauce Bolognaise-recepten som jag prövat. I särklass.
Skål, skriver också jag. ”Lärde känna” CB i slutet av 90-talet då jag jagade genom halva Göteborg da´´n före da´n, i jakt på ”Carl Butlers Lamm”, som jag ville köpa i julklapp till mina föräldrar.
Funderar på om jag inte skulle ta och be att få låna den boken. Tror jag skulle läsa den med betydligt mer behållning nu än jag gjorde då. Jag minns att jag tyckte att många recept var lite…konstiga ;).
CB’s sauce bolognaise har tack vare Stefan här ovanför gjort avtryck också i mitt kök!
Var det inte Carl Butler som på frågan vad den godaste mat han fått var svarade: Några salladsblad med en god vinaigrette på ett litet grekiskt trottoarcafé, serverat med ett immigt glas vitt vin.
Även om svaret är förvanskat så förstår jag vad han kan ha menat. Det är inte alltid gourmetmat är godast. Det är så mycket mer som har betydelse för ”den bästa måltiden”.
Men det var ju nästan lite magiskt – nu när du är så nära slutet på projektet. Måste erkänna att hade han lämnat oss för ett år sedan hade jag knappt ryckt på axlarna, och bara kopplat ihop honom med någon gammal gulnad trist 70-talskokbok. Nu känns det som man förlorat någon man nästan kände, tack vare din kulturgärning. Lycka till med avslutningen!
Carl Butler och Tore Wretman är väl de stora förnyarna av svensk husmanskost under 1900-talets senare hälft. Roligt att du uppmärksammade honom.