På förekommen anledning tycker jag att man borde ha omfattande obligatorisk utbildning för alla i den underbara gastronomin.
Genom att lära sig om världens mattraditioner och uppleva mångfalden i kulturdryckerna får man också på köpet insikt i historia, geografi, kultur, klimat, politik och ekonomi. Bland annat. Man lagar mat tillsammans och möter människor i samtal över gemensamma smakupplevelser. Där positiva möten uppstår och kunskap och insikter frodas trivs inga mörka idéer och vanföreställningar.
Bryt bröd tillsammans och höj ett glas för upplysning och gemenskap!
Låter som någon har lyssnat på Carl Jan.
”Måltiden som plattform för det humanistiska samtalet”.
Så kan man också uttrycka det.
Så som du beskriver det upplevde jag det under min skolgång. I den skola jag gick på, med barn från 42 olika nationaliteter hade vi International Week en gång om året.
Varje klass gjorde en djupdykning i ett specifikt land, bjöd på traditionell mat, klädde sig i nationaldräkter och höll korta föredrag för kamraterna som gick från rum till rum med små ”pass” som stämplades för varje besök som gjorts. Det var ett fint sätt att lära barn om mångfald och göra dem nyfikna på livet.
Okänd information från Valu: Av de som röstade på SD var 23,1% på väg att hämta Thai take-away till lunch, 14,7% skulle slinka in på sin lokala indier och 62,2% var inte säkra på om de skulle orka äta något mer på valdagen, då de knôtt en kebab till lunch.
Jag älskar fredagsfikat på mitt jobb då våra icke-svenskar kommer med läckra delikatesser. Man tröttnar lätt på kladdkakor och chokladrutor.
Bra inlägg!