Detta bildspel kräver JavaScript.

För några veckor sedan hade jag den stora förmånen att vid en mycket intim liten vinprovning få sitta ned tillsammans med den levande legenden Alain Brumont. Jag skrev ett inlägg om honom och hans viner för tre månader sedan i samband med att jag höll i en stor provning på temat. Att nu få träffa honom var mycket givande.

Alain Brumont är en man som bokstavligen stått med händer och fötter i jorden och därifrån lyft, inte bara sig själv, utan ett helt område till världsrykte. Otroligt spännande att få lyssna till hans erfarenheter av vinodling, vinmakningoch inte minst hans syn på ”naturvin”.

Eftersom jag så nyligen provat vinerna så kunde jag koncentrera mig på att lyssna till Alain och sniffa på vinerna utan att skriva om dem. Precis som förra gången så stod det vita vinet 2009 Jardins de Bouscasse ut som exceptionellt personligt och bra. Stor komplex doft med massor av mogen frukt, honung, bivax och en stor rostad ton förvillande lik fattoner. Mycket frisk och smakrik med koncentrerad fruktighet, gul vaxig frukt, apelsinskal och mandlar. Mycket lång och kraftfull eftersmak med mineralitet och kvardröjande fetma. Fortfarande ungdomligt trots över sex år på nacken, mycket personligt och till ett sensationellt lågt pris.

Vinet kostar ynka 125 kr när du privatimporterar via Systembolaget. STOPP!!! Ge inte upp nu! Det är mycket enkelt och går snabbt. Gå in via denna länk läs infon och klicka dig vidare. Om du inte har ett konto på  hemsidan så behöver du registrera dig först. Gör din beställning. Importör: Vinunic. Producent: Alain Brumont. Vinets namn: Jardins de Bouscasse. De andra uppgifterna är inga konstigheter. I informationen står att man måste betala 30% i handpenning i butiken men det behövde inte jag. Det tog fem dagar tills vinet var i butiken. Hur enkelt som helst!

Orkar man inte privatimportera så är ett annat osannolikt fynd är 2009 Château Bouscassé som är en riktig klassiker i Systembolagets sortiment. Ett rött vin för den som gillar kraftfulla, smakrika och strukturerade viner. Njutbar idag med en rejäl luftning men klara flasklagring i flera decennier enligt Alain själv.

När man pratar om att lagra viner så tänker de flesta säkert på fatlagrade, röda och dyrare viner kanske framförallt från Frankrike eller något annat klassiskt vinland.

Här kommer två billiga, vita viner från lite udda druvor utan fatlagring som kommer från Australien som är ganska alkoholsvaga och som kan glömmas många år. Inte ett enda rätt egentligen. Just sån’t här gör vin ett så spännande område.

För drygt ett år sedan besökte jag Australien och skrev då om vinerna från det extrema Hunter Valley och de egensinniga vinerna därifrån. Riktigt klassiska lagringsviner för en spottstyver. 2009 Margan Hunter Valley Semillon är ett bra exempel på dessa viner som i sin ungdom är smått obegripliga med sina distinkta citruskaraktär och höga syra. Lite grand som en Chablis. Gillar man stilen är de fullt njutbara som unga, men glömmer man bort dem 5-6 år eller ännu längre så händer det grejer. Vinerna blir fylligare, fruktigare, rikare och mer komplexa och utvecklar en lite rostad nötighet som påminner om en klassisk Meursault från Bourgogne. Snudd på en metamorfos.

Under australienresan besökte jag även klassiska Château Tahbilk som grundades redan 1860. Jag skrev faktiskt inget om detta besök men under en mycket omfattande provning så fick vi uppleva hur ”enkla” Tahbilk Marsanne utvecklar sig under decennier. Vinet släpps först när det redan har lite flaskmognad efter fyra fem år. Här finns mer tropisk frukt, lite omogen ananas, en speciell doft av hjortron och en tydlig rökighet. Mer generös i stilen men med en frisk syra. Med flasklagring utvecklas fruktigheten och mer rökiga aromer, popcorn, smörighet och en bredare smak. Makalöst lagringsduglig för under 100-lappen. Måste beställas.

Har man inte obegränsad budget och en omfattande vinkällare så krävs nästan att man har råd att köpa en låda av ett vin man tänkt spara en längre tid. Med prislapparna på vinerna här så är det en möjlighet för de flesta.

Mina tips på nyårsmenyer i olika pris- och ambitionsnivåer med passande viner brukar vara populära så här års. Jag repriserar dem därför men har uppdaterat vinvalen. Jag har valt ut viner som ska finnas tillgängliga i stort sett över hela landet så de ska vara lätta att få tag på. Vill du göra något enkelt och billigt så ska du kika här. Är det förslag på mousserande vin och champagne samt hur det serveras så hittar du det i denna bloggpost.

Tjusigt och traditionellt till nyår är hummer och det blir inte mer klassiskt än

Hummer Thermidor

som självklart avnjuts med en klassisk, elegant champagne som

2009 Launois Blanc de Blanc Grand Cru

Varmrätten är fint nötkött inbakad med smakrika tillbehör nämligen

Biff Wellington

som serveras med ett smakrikt, stramt och klassikt vin från Margaux

2012 Château d’Arsac

Middagen avslutas italienskt med en krämig och rik

Tiramisú

och den njuts med samma vin som desserten är smaksatt med

2010 Ruffino Vin Santo Serelle

Mina tips på nyårsmenyer i olika pris- och ambitionsnivåer med passande viner är populära så här års. Jag repriserar dem därför men har uppdaterat vinvalen och lämnar tre dessertförslag till samma vin. Jag har valt ut viner som ska finnas tillgängliga i stora delar landet så de ska vara hyfsat lätta att få tag på. Vill du göra något krångligt och dyrt så ska du kika här. Är det förslag på mousserande vin och champagne samt hur det serveras så hittar du det i denna bloggpost.

Skaldjur hör till och frysta räkor blir både billigt och gott i 

En sorts avocadolös räkröra 

som smakar smaskens med eleganta, snusstorra 

2013 Privat Brut Nature Reserva

Varmrätten är klassiskt fransk, görs på grytkött, sköter sig självt och blir en mustig 

Boeuf bourguignon 

som njuts med italienska 

2013 Borgogno Langhe Rosso 

Middagen avslutas med en 

Pannkakor, glass och PX 

eller bara vaniljglass med hyvlad mandel som du ringlar över med 

Don Guido Pedro Ximenez 20 Years

som räcker till 8-10 personer och också smakar fantastiskt till en 

Julia Childs choklad- & mandelkaka

Denna bloggpost får massor med träffar varje jul. Därför repriserar jag den här med uppdaterade vintips. Vinerna hittar du längst ned. Uppdaterade vintips aktuella 2017 hittar du här.

En vanlig fråga inför julhelgen är om man kan dricka vin till julmaten. Om man nu inte gillar öl, snaps och mumma så är det en högst berättigad fråga.

Det första man bör fråga sig är ”vad är julmat”. Jag utgår ifrån att vi pratar om det traditionella svenska julbordet med sitt överdåd av olika smårätter. Givetvis kan man dricka vin till det. Öl och brännvin är ju egentligen bara en kulturell och traditionell konvention och har faktiskt inte så mycket att göra med huruvida det passar bra till. Tittar man på alla de olika smaker som finns representerade på julbordet så borde man i rimlighetens man fråga sig vilka olika öl och smaksättningar på snapsen man ska välja. Men den frågan hör man sällan.

Man kan givetvis leta upp ett vin som passar bra till sillen, ett annat till det kallskurna och något som går till det småvarma. Men de flesta vill nog ha ett genomgående vin. Julbordet är ju egentligen som vilken buffé som helst och när man väljer vin till en sådan så brukar man söka något som passar temat och som ställer till så lite problem som möjligt.

Sillen kan vara ett problem med sina distinkta söta och ättikssyrliga inläggningar, fast idag är de flesta inläggningar mer åt det söta hållet och ofta krämigt mejeristinna. Skinkan och det kallskurna är ju inget annat än charkuterier med ganska mycket sälta och en del rökiga aromer som också går igen i det småvarma. Mycket av tillbehören har dessutom en tydlig sötma som kan ställa till det med vinet. Personligen hade jag valt en fruktig, smakrik champagne eller mousserande vin med lite sötma genomgående. Fruktigheten/sötman behövs för att möta de söta och salta smakerna i maten och vinets friska syra och kolsyra bryter av fint mot det feta och mäktiga. Sedan är ju julen årets största högtid och vad är väl festligare än bubblande vin?

Vill man inte ha bubblor i vinet så skulle jag välja ett friskt men fruktigt vitt vin utan fatkaraktär eller ett halvtorrt vin med bra syra. Föredrar man rött vin så bör det vara mjukt och bärigt utan störande eldighet eller bråkiga garvsyror. Varför inte en smakrik rosé med bra fruktighet om man kan skaka av sig den märkliga uppfattningen att blekröda viner hör sommarhalvåret till.

Vinförslagen nedan är gjorda med tanke på att priset ska vara rimligt (inget finlir till julmaten) och att de ska finnas tillgängliga i de flesta av Systembolagets butiker.

• Bubbelvin

  • Cava Blanc de Noirs 99 kr
  • Louis Boillot Brémant de Bourgogne Brut 119 kr
  • Champagne André Clouet Grande Reserve 279 kr

  Vitt och fruktigt

  • Cono Sur Viognier 79 kr
  • Four o’Clock Chardonnay 99 kr
  • Pierre Sparr Pinot Gris Resérve 129 kr

  Vitt och halvtorrt

  • Dr L Riesling / Tyskland   79 kr
  • Kloster Eberbach Riesling Kabinett / Tyskland   99 kr

  Rött, mjukt och bärigt

  • Amalthea de Loxarel 79 kr 
  • Briccotondo Barbera / Italien   85 kr
  • Beaujolais-Villages / Frankrike   89 kr

  Rosé

  • Mulderbosch Rosé 89 kr

Det är en deprimerande syn som möter en i det italienska utbudet på Systembolaget. Det mesta är russinbemängd ripasso, governo, appassimneto och amarone eller varianter och karikatyrer med mer eller mindre renommésnyltande namn. Alternativt är det vildavästernpastischer där druvan primitivo får mannekänga som zinfandel.

Därför är det befriande när man provar en klassisk matvänlig italienare. 2013 Borgogno Langhe Rosso kommer från en pålitlig gammal producent i Piemonte och är en blandning av druvorna barbera, merlot, freisa och dolcetto som på traditionellt sätt lagras på stora ekfat av slavonsk ek. Resultatet är ett friskt, saftigt, bärigt, mjukt och inbjudande vin med bra längd, massor med sura körsbär, blå plommon och ett balanserat inslag av ek som skänker rätt mängd struktur och kryddig komplexitet. Ett sorglöst, lättdrucket, njutbart vin som gjort för den där arketypiska italienska familjemiddagen under olivträden där alla generationer möts över massor med mat och rödvinsfläckiga dukar.

Fick prova ett par nya härtappade viner på beställningssortimentet när jag besökte Nordic Sea Winery idag. Passade på att prova dem i den värmande sena septembersolen på uteserveringen efter en utsökt lunch i restaurangen.

Bakom ekologiska 2014 Cycliste Côtes-du-Rhône-Villages står som av en händelse vinmakaren Frédéric Quermel som jag jobbade lite med på importsidan för en herrans massa år sedan. Bakom den för ursprunget atypiska flaskformen  och etiketten som är en skamlös rip-off på Niepoort så döljer sig mörkfruktig doft med inslag av örter och en liten pepprighet. Smaken är frisk och förvånansvärt slank och mjuk och domineras av röda friska bär, någon kryddighet och har en lång och läskande eftersmak med en lite stram avslutning. Lite elegantare än viner från Rhône-dalen i den prisklassen brukar vara men lika publik och användbar. Riktigt trevlig och bra.

2014 Castel Rosso Governo däremot är ytterligare ett onödigt tillflöde till den aldrig sinande floden av billiga italienska viner med inslag av torkade druvor. Syltig, eldig och ganska enkel doft med lite torkad frukt, körsbär och bittermandel/körsbärskärnor. Smaken speglar doften och har en lite kladdig sötma, spretig syra och en befriande kort eftersmak. Med prislappen 79 kronor kommer den säkert att kvala in i sortimentet och bli ytterligare en folkhemsfavorit. I sinom tid även på BIB antar jag.

I veckan har jag i glaset återvänt till Hunter Valley och historiska Tyrrell’s.

Med avgångseleverna i sommelierutbildningen Göteborg provade vi 1998 Tyrrell’s Vat 1. När jag provade den på plats för en dryg månad sedan beskrev jag den så här:

Ljust gyllene. Stor, ännu ung doft av rök, nötter, lemoncurd, nötter, bivax och vita blommor. Komplex. Fyllig, rik och koncentrerad och generös citrusfrukt. Välstrukturerad med toner av lemoncurd, nötighet, fet munkänsla, höga men polerade syror. Mycket lång, elegant, fokuserad eftersmak.

Ett verkligt häftigt vin som med sina sexton år som levererar en stor upplevelse och ungdomlig spänst. Man förstår varför dessa viner förr kallades Hunter Burgundy, likheterna med exempelvis en Meursault är många.

Om fyrahundra kronor är för mycket så kan man få en fin vinupplevelse för dryga hundralappen i  2012 Tyrrell’s Old Winery Verdelho. Druvan verdelho är en doldis i vinvärlden och är väl mest känd (ett väl starkt ord kanske) för att vara en av druvorna vid framställning av madeira. I Australien har den odlats i snart 200 år och verkar trivas bra och ger riktigt intressanta viner. Tyrrell’s variant är inget undantag.

Stor fruktig doft av mogen citrus, lime, lite tropisk frukt och litet aromatiskt/kryddigt inslag. Mycket hög frisk syra som balanseras av en rik fruktighet med karaktär av bakad citron och lime samt en liten sötma. Snyggt balanserad med aptitretande syror och läcker fruktighet. Svårt att inte dricka i stora klunkar. Bör fungera perfekt till skaldjur och ostron.

Båda vinerna ligger i beställningssortimentet.

När var och varannan tv-kock och halvkändis kletar sin nuna och namn på diverse viner som annars skulle vara synnerligen svårsålda så är det befriande med ett riktigt kändisvin.

Nu är kanske inte Andreas Larsson någon kändis för de stora flertalet i Sverige men i vinvärlden är han att betrakta som celebritet. Som första svensk som tagit hem det prestigefyllda världsmästerskapet i sommellerie reser han idag världen runt och håller provningar, föredrag och sitter i juryn i de stora tävlingarna och vinbedömningarna. Han kan sina viner.

Det viner han kan bäst och det område som ligger honom närmast om hjärtat är Bordeaux. Därför är det helt naturligt att han fått blanda 2011 Château Tour Seran från Médoc. Det är klass och karaktär med lite ”edge”. Lite grand som Andreas själv*. Väl värt slanten som knappt motsvarar två odrickbara Morbergare.

Ännu outvecklad och knuten men omisskännlig Medoc-doft med dova toner av mörk kakao, mörka mogna bär, svarta vinbär, sot, blod och inslag av tobak och ceder. Knappt fyllig smak med rik mogen och nästan sötaktig mörk frukt parad med slankare rödfruktighet som ger vinet balans och fräschör. Massor med snyggt polerade tanniner och frisk syra gör vinet njutbart nu men lovar samtidigt att hålla upp det under många år framöver. Mycket snyggt balanserad bordeaux i klassisk kostym men av modernt snitt.

*Disclosure: Jag har precis spenderat två veckor med Andreas i Australien men är petigare med mina bordeauxer än med mitt resesällskap. 😉

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under besöket i Barossa gjordes ett besök hos vingiganten Jacob’s Creek som grundades 1847 av den tyske immigranten Johann Gramp. Precis som nästan jämngamla Penfolds så lyckas Jacob’s Creek att leverera både topp- (även om de inte är på riktigt samma nivå) samt vardagsviner. Jacob’s Creek är lite orättvist betraktat som endast ett lågrpismärke och får ofta stå som representant för de billiga bulkvinerna från Australien.

Vi inledde med ett besök i den legendariska och avlägset belägna vingården Steingarten där vi bjöds på ostron och läcker riesling från vingården framför oss. Därefter fick vi en mycket pedagogisk vinprovning med vinmakaren Rebekah Richardson.  Mest spännande var att få prova deras billigaste viner i Classic-serien. Att en riesling för 75 kronor kan utvecklas på flaska i 12 år är ganska remarkabelt, men så sparar man inte på kvaliteten i vinet utan hämtar det mesta av druvorna från Clare Valley. Även det röda vinet från samma serie hade klarat åtta års lagring fantastiskt väl. Till skillnad från många andra volymproducenter så buteljerar man sina viner helt torra. Classic-serien som många ser ned på är med andra ord en väl bevarad hemlighet där det bakom den oansenliga etiketten döljs potential.

2014 Jacob’s Creek Classic Riesling

Mycket ljust gul. Stor citrusdoft med tydlig apelsinblom, vita blommor, citrus och en antydan till mineralitet. Medlfyllig, fina syror, ren och fokuserad citrusfruktighet, lime, vita blommor, bra längd och en torr lätt mineralanstruken eftersmak. Mycket bra till priset.

2002 Jacob’s Creek Classic Riesling

Medldjupt briljant gul. Stor, rik mogen citrusfruktig, nyanserad petroleum och lime. Medelfyllig, mycket torr med bra fruktighet och bra längd men lite glest slut. Imponerande för ett 12 år gammalt vin som ursprungligen kostar 75 kr.

2012 Jacob’s Creek Classic Shiraz Cabernet Sauvignon

Medeldjupt röd med blå ton. Medelfyllig, mycket frisk med livlig röd frukt och tydlig kryddighet. Ungdomlig, balanserad med snälla tanniner och bra längd för sin stil.

2004 Jacob’s Creek Classic Shiraz Cabernet Sauvignon

Djupt röd med liten brun kant. Ganska stor och kryddig doft av läder, lite torkad frukt, röda bär. Medelfyllig, frisk, stadiga tanniner, njuk men lite uttorkad frukt med bra längd och mycket kryddig och pepprig. Galet välbehållen för ett så billigt vin!

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.