Att göra vin handlar om att så länge som möjligt bevara tillståndet mellan druvmust och vinäger. Det stora problemet är att just förhindra den mikrobiologiska process som transformerar vinet till en salladsförhöjare. Vissa människor kan knappt öppna en flaska utan att det strax börjar lukta skarpt om den.
Jag däremot vill inget hellre än att göra en härlig vinäger av alla vinslattar som är restprodukterna av mitt yrkesliv. Men hur jag än försöker så vill inte förvandlingen inträffa. Inför mitt andra försök var jag ganska säger på ett fint resultat. En fet och fin vinägermoder släpptes ner i vinet och såg ut att gona sig väl. Ganska snart sjönk den dock som en deprimerad manet ner mot botten. Där har den legat nu i snart en månad. Ingen spännande hinna har bildas på ytan och det doftar bara svagt av gammalt vin.
Vad gör jag för fel? Varför dör vinägermammorna för mig? HJÄLP!
Öhmans Mat & Vin 
Anders – inte nog med att du envisas med att kalla den vinägermoder, du verkar dessutom helt att missat debatten om att simkunnighetsmålet är svårt att nå bland invandrargrupper. Och så tar du in en dansk vinägermoder till Sverige och slänger den i vin och tror att den skall kunna simma. Det är naivt…
Annars tycker jag beskrivningen av vad som händer när du bjuder vinägermodern på vin påminner ganska mycket om vad som händer när man bjuder vilken morsa som helst på för mycket dricka. De ”sjunker som en deprimerad manet och luktar svagt av gammalt vin” – mitt i prick!