Vilken given och trist rubrik. Undrar hur många matbloggar som skrivit om soppa som har haft den? Alla? Soppan som värmde oss denna bitterkalla första dag i november var i alla fall mycket god.

Grunden var buljongen efter fläskläggskoket till nybörjarsurkålen. Buljongen som var milt smaksatt med svartpeppar, kryddpeppar, timjan, lagerblad och morot fick reducera ihop tills jag hade en mild sälta och cirka 2 liter vätska. Hällde i 3 dl halva, torkade ärter som fick koka cirka 30 minuter. Fyllde därefter på med ett par skivade morötter, grovt tärnad fast potatis och bitar av den överblivna fläskläggen. Jag adderade också små klyftor av gul lök som jag brynt nästan svarta på snittytorna i torr stekpanna. Smaksatte med en matsked tamarindkoncentrat och några matskedar tomatpuré. Tomaten behövdes för att bättra på färgen som blev ganska dassigt brun av tamarinden. Sist lyfte jag smaken flera hack med en halv deciliter finosherry och några rejäla tag med pepparkvarnen.

Smakrik, och fyllig med den matiga och lite grönt jordiga smaken av ärtorna som balanserades av den syrligt fruktiga tamarinden. En knäckemacka med ost och lyckan var fullständig.

…med min fläskrillette!
Det var ju hur enkelt som helst. Grytan med alla ingredienser stod och puttrade i ugnen i nästan 4 timmar. Köttet ramlade sönder och ben och svål kunde lätt plockas bort. När köttet och spadet avskilts skulle fläsket sönderdelas med en elvisp. Mycket märklig känsla att vispa kött. Men det blev bra! Riktigt fin, trådig rillettekonsistens.
Så här i efterhand skulle jag nog dragit på lite extra med salt och peppar för att få lite mer suds i smaken.

Nu planerar jag redan nästa omgång. Anka kanske? Höna? Lamm?

Det ska sägas först som sist; jag fullkomligt älskar rillette. Befinner jag mig i Frankrike och stavar mig igenom en obegriplig meny och där finner ”rillette” så är beställningen given. Spelar ingen roll om det är en gris, anka eller gås som fått släppa till.

Vad är då en rillette? Fransk slarvsylta är väl det enkla svaret. Slarvbitar som fått koka sönder i sitt eget fett med lite kryddor och som sedan konserverats under ett fettlager. Traditionell fransk fattigmanskost och ett riktigt långkok.
Har länge letat efter ett enkelt och lättbegripligt recept och hittade det igår på bloggen Gittos Mat.

Med receptet i huvudet (trodde jag) begav jag mig iväg till slaktaren och torget. Hemkommen inser jag att fläsklägget jag köpt skulle vara fläskbog och att jag saknade kryddnejlika.
Eftersom jag inte brukar följa recept slaviskt så gick jag till verket ändå och ersatte nejlikan med kryddpeppar för lite skånsk touch.
En fråga dök upp i huvudet; skulle svålen med? Kan inte skada i alla fall. Sidfläsket befriades från sin svål som åkte ned separat och fläsket tärnades enligt receptet. Läggen däremot var lite knepigare så den fick åka ner i stora bitar med svålen kvar. Får hoppas att det blir lättare och dela när den fått puttra några timmar.

Nu står alltihop och gottar sig i ugnen. Fortsättning följer.

Edit: Suveräne Daniel Müllern presenterar ett fint recept på rillette i Sydsvenskan + några andra fläsktips.