Den 27:e maj har Falbygdens Ost utropat till Ostens Dag. Varför inte. Allt från grapefrukter till kanelbullar har ju sina egna dagar. Dagen till ära hålls det ostprovningar i 130 butiker runt om i landet och man säljer en ostprovningslåda* för 149 kronor. Fick hemskickad en låda som varuprov lagom till helgen. Tack så mycket!

Ostarna är ju inga unika bitar, men en bra spridning på smaker. Om du kompletterar med lika många viner har du en riktigt bra ost- och vinprovning. Får du inte tag på ostprovarlådan kan du själv plocka ihop fem ostar av olika typ.

Vinerna bör ha lika stor smakspridning som ostarna, det blir roligare då. Börja med ett torrt vitt vin med tydlig fatkaraktär och därefter en frisk, halvtorr riesling. De röda bör vara ett ungt, ganska mjukt och fruktigt vin och ett med tydlig mognad som en rioja. Avslutningsvis ett klassiskt sött vin från Sauternes. Ostarna och vinerna bör räcka till ungefär 8 personer.

*Morfars brännvinsost svart: Prästost som lagrats i 18 månader och smaksatts med kryddat brännvin. Arn Röd: Stark Herrgård. Smakrik med viss nötighet. Munster: Smakfull kittost med frukt- och valnötsinslag. Bavaria blu: Klassisk Vit & Blåmögelost extra krämig med tydlig blåmögelmarmorering. Gorgonzola/Mascarpone: Blåmögelost varvad med färskost. Frisk och syrlig smak. Delikatessmarmelad gjord på päron, granatäpple och calvados. Ostkniv och en folder om ost och ostprovning.

Affinateur låter väl tjusigt. Snygg titel på en tjomme som lagrar ostar. En sådan hade skickat ett hel lass med provostar till Möllans Ost. Då både affinatören och de flesta ostarna var från Bordeaux väcktes mitt intresse.

Trots många resor till området har jag på något sätt missat de lokala ostarna, men nu skulle skadan repareras.

Tome de Chalosse var en orangefärgad ost av pastöriserad komjölk med en lite stallig och nötig karaktär, inte olik en smakrik bire. Konsistensten var dock fastare men krämig och med fin pipighet som gav osten en luftig känsla. Mycket trevlig.

Tome du Segala var en lagrad getost med ett yttre som såg lite mögelskadat ut. Lite torr konsistens och en ganska hög sälta och kraftig getkaraktär som saknade lite balans i min smak.

Tome de Bordeaux var även den av get och ystad i Loire men lagrad i grottorna i Jean d’Alos i Bordeaux. Ytan är täckt av kryddor och örter (bland annat timjan, fänkål, enbär, koriander och cayenne). Under lagringen tränger kryddigheten och örtigheten in i osten och ger en smakrik men nyanserad karaktär som balanserar ”getigheten” tillsammans med en liten beska. Konsistensen var fast men härligt krämig. En riktigt bra ost som jag hoppas får en plats i ostdisken.

Till osten blev det förstås en röd bordeaux; den sista flaskan 1999 Reserve de la Comtesse från Pauillac. Det är ett så kallat andravin från Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande, ett slott klassat som 2iéme cru.

Från glaset kom en stor, djup doft av mörka bär, hallon, läder och piptobak. Där fanns också en distinkt karaktär som på en annan blogg beskrevs som ”sotig”. Jag förstod inte då vad som menades, men nu har jag hittat denna tydliga karaktär av fint, svart sot. Den kom tillbaka i smaken där den mörka, svarta karaktären dominerade på ett tilltalande sätt. Hela munkänslan var balanserad, lång och smakrik och med otroligt fina tanniner som även de gav en känsla av sammetslikt sot. Frukten var utvecklad med karaktär av svarta vinbär, hallon som stod fint mot läder, ek och sötlakrits.

Fantastiskt fint och njutbart vin med en tydlig och skolboksaktig karaktär av sitt ursprung. Jag förbannar min otålighet som gjort att jag druckit elva flaskor innan de nått denna fulländning. Jag är definitivt misslyckad som vinaffinateur.

Till min franska köttfärslimpa gjorde jag en blomkålsgratäng efter ett recept i Jamie Olivers bok ”Jamies Matrevolution”. Jag har aldrig blivit besviken på något av hans recept. Det är ofta så enkla och självklara att jag inte ens lockas att ändra i dem. Denna variant på klassikern blomkålsgratängen var mycket lyckad.

Skär buketter från ett riktigt stort eller 2 medelstora blomkålshuvuden. Koka 5 minuter i saltat vatten. Mosa 5 sardeller och blanda med 5 dl creme fraische, salt, peppar och 100 g fint riven ost (i receptet anges cheddar men jag bukar ta vad jag har hemma, idag blev det västerbotten och lagrad gouda). Klicka ut röran över blomkålen som du lagt i en form. Strö ytterligare 100 g riven ost över. Sist strör du över en brödmix som du gör så här: mixa 4 skivor dagsgammalt vitt bröd med kanterna kvar med 1 tjock skiva bacon, några kvistar rosmarin och ungefär 0,5 dl olivolja. 45 minuter i ugnen på 175°.

Jätteenkelt och gott. Den milda, mjuka blomkålen och den friska men feta ostsåsen kontrasterades av det frasiga täcket med en rökig ton och liten örtighet av rosmarin.