
Matnördighet kan mätas på många sätt. En säker metod är att kolla vad som gömmer sig bland kokböckerna.
Mina senaste förvärv räknas varken till kategorierna ”100-läckra-tips-för-fina-bjudningen” eller ”hjälp-vad-gör-jag när-ungarna-skriker-och-allt-jag-har-hemma-är-sockerkaksmix-och-sillkonserver”. Den typen av böcker finns förstås också i min samling liksom Bonniers Stora kokbok och nästan hela Culinaria-serien från Könemann. Är det någon som någonsin lagat nåt recept från de böckerna? Inte jag i alla fall. Jag tror att de snarare ska räknas som inredningsdetaljer än kokböcker.

Den senaste högen innehåller bland annat ett antikvariskt exemplar av ”Mathistorisk uppslagsbok” av den evige Jan-Öjvind Swahn samt ett antal titlar av Michael Ruhlman. Den mest lockande är ”Charcuterie” som beskrivs som ”…a love song to animal fat, to salt, to the pig…”. Härligt informativ, passionerad och ganska enkelt upplagda recept. Illustrationerna är inte så kul, får i alla fall mig att osökt tänka på sjuttiotalets boksuccé ”Kärlekens nöjen”. Inga associationer jag vill ha när jag trixar med korvskinn och pastejsmet. Det räcker med fjälstertraumat kungafamiljen gett mig; ”Mer kött! Mer kött!”
Jag kommer säkert att få anledning att återkomma till charkuterieboken och de andra många gånger framöver.











Hahaha!
Jag har en knäpp bok som utförligt talar om hur man ska tillreda morkulla. Det enda recept jag hittat när en jaktpassionerad kamrat efterlyste recept på denna lilla fågel. Kan skriva ner det till dig vid annat tillfälle. Man blir inte så frestad där heller.
Inte bra. Läste ”tillfredsställa morkulla”.
😉 nej illustrationerna hade nog inte platsat i modern kokbok. Kul med lite annorlunda böcker i alla fall! //Anna
Boken är från 2005 så den bör väl räknas som hyfsat modern.
Charcuterie låter spännande, om den är bra, så berätta gärna om den.
Kommer garanterat att referera till den när jag ger mig i kast med patéer och annat smaskigt.
Vi har fatiskt lagat två recept ur Culinaria USA – coleslaw och bagels. Fortfarande (modifierade) favoriter, efter många år.
Recepten i Culinaria Italia är dock ”olagbara”, tror jag.
Charcuterie-boken verkar minst sagt spännande. Ser fram emot dina rapporter!
Det blir charkuterier när värmen försvinner.