Min sista programpunkt på Vinoble var den prestigefyllda ”The Masters of Wine Grand Tasting”. En panel av Masters of Wines hade fått välja ut var sitt vin från mässan att presentera. Urvalet visade på vilken enorm bredd det finns bland dessa fantastiskt karakärsfulla, personliga och ofta sorgligt negligerade ädla viner.
Först ut var Sarah Jane Ewans MW som mycket mångordigt och brittiskt presenterade Garvey Oloroso Añada 1989 Ett ganska exceptionellt vin då årångsherry är något mycket, mycket ovanligt. Vinet upptäcktes av Garvey då de nyligen köpte upp Harveys och inventerade sina nya källare. Detta var dessutom första gången presenterades då det inte kommer ut på marknaden förrän till senhösten och endast i 900 buteljer (896 närmare bestämt då 4 gick åt på provningen). Briljant, medelhög bärnstenstensfärgad med liten grön ton i kanten. Stor, eldig, uttrycksfull och lätt flyktig doft som påminde om en vieille prune och bjöd på aromer av russin, nötter, salmiak, fikon, honung och eucalyptus. Smaken var medelfyllig till fyllig, mycket koncentrerad, helt bentorr, eldig, stram och intensiv med toner av fikon, dadlar och lakrits i den mycket långa eftersmaken. (21,4% alkohol, 0 g/socker och 7,3 g/syra).
Vin nummer två var madeiran Henriques & Henriques Malvasia 20 YO som svenske Ulf Sjödin MW (läs hans korta minibiografi om hans vedermödor som vinodlare) presenterade med ett faktarikt kåseri. Klar och mörkt bärnstensfärgat. Stor, eldig och mycket komplex doft av svamp, läder, melass, muscovadosocker, rök, anis och salmiak. Fyllig och intensiv med relativ hög sötma (100 g/l) men ändå stram tack varen intensiv syra. Lång och intensiv eftersmak med kryddighet och toner av knäck och salmiak.
Ett kanadensiskt isvin presenterades av Peter Koff MW. Enligt en producent på mässan så ”uppfanns isvinet av tyskarna men utvecklades till perfektion av kanadensarna”. När jag provade 2006 Inniskillin Vidal Oak Aged Icewine var jag benägen att hålla med. Briljant gyllengul färg av medelhög intensitet. Myck, mycket stor, fruktig doft av aprikoskräm, persikor, hallon, honung, eucalyptus och toast med smör. Smaken intensivt söt och lätt simmig med toner av honung, ljus sirap och ”nektar” och en känla av ren fruktkräm. Den rika koncentrationen lyftes upp av en mycket intensiv sötma och en diskret fatstruktur i den långa eftersmaken. (9,5% alkohol, 240 g/socker, 10,7 g/syra).
Med distinkt, korta och snudd på militäriska kommentarer presenterade Colin Gent MW det österrikiska 2002 Anita Nittnaus TBA Neusiedlersee. Hans hissande av vinet var dock lite obegripligt för mig. Inget fel på vinet alls men det finns långt mycket bättre exempel i mitt tycke. Ljus gyllene färg. Medelstor doft med drag av honung, aprikos, citron färskt hö och örtighet. Smaken var koncentrerad och mycket söt med en balanserande hög syra. Ren fruktighet med ton av honung, torrt gräs och en lätt mineralig eftersmak som gav ett nästan torrt intryck. (157 g/socker, 7,4 g/syra)
Norska Mai Tjemsland MW gjorde en mycket opersonlig presentation av tokajern 1993 Disznókö Aszú 6 Puttonyos. Det kunde ha varit en uppläsning ur en produktinformation. Vinet var bra men årgång 2002 av samma vin som vi använder på sommelierutbildningen presterar mycket bättre. Briljant, medelintensiv bärnstensfärg. Stor utvecklad doft av mörk honung, eucalyptus, vax, torkad ananas och mörk sirap. Medelfyllig och mycket friskt, nästan syrligt som tydligt dämpade sötman. Ganska lång smak med något bränd karaktär och ton av russin. Kändes något uttorkad.
Mässans huvudman Pancho Campo MW hade valt ut ett det exceptionella vinet Jorge Ordonez No 4 Esencia från DO Malaga. Detta är ett område som historiskt sett varit mycket viktigt men som under se senaste hundra åren varit marginaliserat. Nu händer det mycket spännande saker här vilket detta vin av druvan moscatel alejandria är ett lysande exempel på. Med en fullständigt otrolig sockerhalt på 553 gram socker per liter och så låg alkoholhalt som 4% så liknar det inget annat jag provat. För kalenderbitaren så gav Robert Parker detta vin 99 poäng! Medelhög gyllengul, briljant färg. Stor, aromatisk doft av avendel, apelsin, pomerans, mogna citroner, vingummi, ljus sirap och honung. Makalöst fyllig, koncentrerad och sammetslen med en nästan krämig, simmig konsistens med med den intensiva sötman lyft av en underliggande syra. Aromer av aprikos, honung och aromatisk citrus. Förvånansvärt balanserat trots den ofattbara sockermängden. Namnet ”Esencia” är mer än välförtjänt.
Som extranummer presenterades 1910 Ginés Liébana PX som jag faktiskt provade tidigare i veckan hos producenten Toro Albala. Det var bara att luta sig tillbaka, njuta av det sekelgamla vinet och konsultera mina tidigare anteckningar: Opakt utseende, som soja och oljigt. Stor, intensiv doft sammansatt av svarta oliver, gammalt läder, chilipeppar, russin, torkad svamp, torkad frukt och rök. Mycket hög och frisk syra som nästan dolde vinets höga sötma (345 g/l). I smaken kom en annan arompalett med kaffe/espresso, choklad, bränt bröd, thé, rökighet och sura körsbär. Komplex, koncentrerad, nyanserad och lång smak.
En spännande provning och ett bra avslut min vecka i Andalusien. I mitt block finns minst 150 provningsanteckningar och jag har provat säkert 70 viner som jag i inte orkat göra noteringar om. Nu ska jag smälta alla intryck och så småningom plita ihop en artikel om Montilla-Moriles.
Som du skriver: ”sorgligt negligerade ädla viner”.
Desto roligare att du skriver om dem. Du väcker verkligen intresset för att prova. Jag känner verkligen massor av komplexa maker när jag läser dina beskrivningar.
Du är för snäll!