När alla ska bli glada, snälla och fina i familjen så lagar jag stekt fläskfile med gräddig svampsås till söndagsmiddag. Idag blev svampsåsen något extra och lla runt bordet uppnåde ett tillstånd av änglalik godhet och sällhet.
En näve torkade kantareller lades i blöt i amontilladosherry. Ett halvt kilo champinjoner stora som spädbarnshuvuden skivades och torrstektes till det mesta av vattnet dunstat bort. Därefter smörstektes de gyllenbruna med finhackad schalottenlök och en drös skivad shiitakesvamp. Sist i med kantarellerna (sherryn sparades), ännu mer smör och sist pudrades 2 msk vetemjöl över. Under omrörning hälldes sherryn, mörk steksky från fläskfilén och en halvliter vispgrädde över svampen och fick koka ihop till en tjock sås. Smaksatte med mer sherry, ett par matskedar spansk brandy, sherryvinäger, ljus soja, dijonsenap, en buljongpod och svartpeppar. Precis innan servering vände jag ner en hel, skivad svart tryffel som legat i armagnac sedan i höstas.
Blev det gott? Talar Mona Sahlin med släpig röst? Har Reinfeldt fuktiga hundögon? Ser Andreas Carlgren ut som en tant? Mina vänner! Vi snackar här om ”The Mother of all effing svampsåser”!
Öhmans Mat & Vin 
Åh herregud.. det låter som att ni uppnåde matnirvana! Det här sparar jag definitivt i ”måste göra”-delen av hjärnan.
Jag kan lova och intyga att såsen var gudomligt god, till och med sonen som inte äter svamp slevade i sig den!