Här kommer upplösningen på den lilla cliffhangern i förra bloggposten. Var de verkligen så tokiga att de drack två flaskor av Bourgognes dyraste viner sent på kvällen innan examen?
Jodå. Vi drack två årgångar från Domaine Romanée-Conti. Både 1986 och 1990. Men det var förstås bara några centiliter av egendomens marc de bourgogne, det vill säga ett destillat på pressresterna efter de extremt dyra vinerna. Hade det varit vinerna hade det rykt på upp till sex månadslöner eller liknande, beroende på vilket av vinerna.
Mina förväntningar på dessa destillat, som lagrats på ekfat i 17 respektive 16 år på ekfat från egendomen, var inte särskilt höga. Liknande produkter från toppegendomar i Italien brukar vara ganska burdusa. Men oj vad jag bedrog mig.
Båda var mycket omsorgsfullt destillerade och hade fin frukt och mjuk, avrundad karaktär. Jag hittade den örtiga, kryddiga ton av thé som jag ofta förknippar med bourgogne. Den äldre av de två hade en tydlig ton av kakao, nötter och smörkola men var något torr i eftersmaken. Det yngre destillatet hade mer doft av torkade aprikoser och persika och en fruktigare smak. Båda var eleganta och komplexa med lång eftersmak. Två riktigt fina destillat!
Hur gick då examen? Jag klarade den! Med ganska gott resultat faktiskt. Men ändå känns det inte så kul för flera av mina kurskamrater blev underkända. Kommer att kännas konstigt på middagen ikväll.
Grattis Anders. Vi tvivlade inte en sekund på dig!.
Man behøver ju inte bli ruinerad på att dricka DRC. Och nej Anders, Marc ræknas inte. 😉 Jag har deras 1er Cru (från unga rankior planterade på Grand Cru mark) i 2002 och 2006 till 2200 DKK. Echezeaux før 2400. Inte så hemst farligt om man ær ett par som delar.
Det som ær mest irriterande som ung vinnørd ær att det var så pass billigt bara 10-15 år tillbaka i tiden. På Le Sommelier i KBH førr i tiden (och de øppnade 1997) så serverade de La Tâche till 250 kr / glaset. La Tâche på glas! Sinnessjukt nær man tænker att priset idag skulle bli nærmast tiodubbelt.
Mitt sikte ær just nu instællt på Emmanuel Rougets V-R 1er Cru Cros Parantoux 2003 som jag hør ryktas om finns i stan før habila 3000 kr.
Galet mycket pengar, men ændå så enormt mycket mer befogat æn Bordeaux just nu.
För mig är det fullständigt omotiverade priser.
Jag ska för övrigt vidarebefordra din fråga till en som borde veta. Glömde bort den när jag var där nere.
Grattis Anders! Du får mig dessutom att tänka på mina första år i Paris 1987 kom jag dit i februari och man pratade om det extraordinära vinåret 1986. Har för mig – men kan ha fel – att 1987 inte var så dumt heller (eller var det 1988). Några år var det iallafall som var fantastiska. Själv hade jag möjligheten att få guida i champagnedistriktet och lärde mig champagnetillverkningen utan och innan.