Stippes är en institution i Malmö och har snudd på funnits i alla tider. Den som inte mulat in en ungersk korv med ajvar i ansiktet här på väg hem från en pubrunda sent på natten kan inte kalla sig en malmöbo. Hade jag en krona för varje gång jag ätit en ”vegetarisk burgare” (stekt ägg, champinjoner, lök och massor med ost i burgarbröd. Godare än det låter.) här så skulle jag kunna köpa en…vegetarisk burgare. Det sköna är att till Stippes är alla välkomna. Hit kommer affärsmän och festglada och trängs med hemlösa som får en kopp kaffe eller en bit mat om det kniper.
Då och då går jag fortfarande hit och äter en hamburgartallrik. För 59 kronor serveras man en 150-gramsburgare och massor med tunna strips täckta med grillkrydda (om man inte säger ifrån) på porslinstallrik och med riktiga bestick. Ingår gör en läsk och här finns Trocadero. Bara en så’n sak! Smakar som en riktig hederlig gatuköksburgare ska. När jag idag njutningsfullt mumsade i mig onyttigheterna och tittade ut över den nästan tomma lokalen undrade jag i mitt stilla sinne varför folk trängdes på Donken och BK bara 100 meter bort. Ett mysterium.
Öhmans Mat & Vin 
Sanningens ord. Stippes är legendariskt!
ooh gamla tider..
Dinge david med sina tidningar och köttbitar med lök och bea med pommes och stippes egna grillkrydda.
måste nog ta en lunch där snart.
Jag har aldrig varit på Stippes eller hört talas om stället. Men jag är grav göteborgare och har tills nu sett Malmö som en station där tåget stannar några minuter när man åker tåg till Köpenhamn och vidare.
Men jag förstår att man kan göra ett stopp därstädes och mecka en burgare. Och sörpla i sig en Trocadero.
Åh, Stippes, alltid en upplevelse. Själv gillar jag bea-burgaren, mums!
Rekommenderar ”köttbitar” på Stippes, riktigt goda, grillade grishalsbitar (tror jag det är i vart fall). Om bearnaise-burgaren är påfyllning av depåer efter en utekväll (samma kväll eller kvällen efter…) är köttbitarna mer riktig mat som man inte mår illa av.