Andra receptet i det flerdelade receptuppslaget ”Tre hackade biffar” ska enligt Carl vara äktitalienskt. Den stora mängden vitlök skulle ursprungligen tjäna att dölja smaken av dåligt kött. Jag rekommenderar ändå att kolla datummärkningen på färsen.

(4 personer)
Pannbiffar enligt grundreceptet

1 burk hela tomater
6 vitlöksklyftor
1/2 tsk oregano
salt & peppar

Skär tomaterna grovt (spadet ska inte användas, men spara om du skulle behöva späda), riv eller pressa vitlökarna och blanda samman allt med oreganon, 1/2 tsk salt och rejält med svartpeppar. Häll över de färdiga biffarna i stekpannan, lägg på locket och låt puttra i 5-6 minuter.

Det här var riktigt gott i all sin enkelhet. Bra bit med all vitlök och biffarna blev saftiga och mjuka av att puttra med tomatröran. Servera med favoritpastan, drössla över parmesan och ringla olivolja över så blir det toppen!.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Först ut i det flerdelade receptuppslaget ”Tre hackade biffar” är ytterligare en rätt med inspiration från Ryssland (de tidigare var ”fiskpinneklassikerna” Rysk fiskrätt och Piroger).

(4 personer)
Pannbiffar enligt grundreceptet

6 dl vitsås*
5 gula lökar
smör
2 msk grönmögelost eller gorgonzola (mycket mer säger jag)

Koka en vitsås (béchamel) enligt nedan eller eget recept. Skala och skiva löken tunt och stek den gyllengul i mycket smör. Smula ner osten i såsen (smaka av, det går åt ganska mycket för att få fart på såsen). Salta och peppra eventuellt. Häll över de varma biffarna och servera löken vid sidan av.

Kära hustrun älskade den krämiga såsen men jag tyckte den var för mesig även om jag mångdubblade ostinnehållet. Snäll mat.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

*Smält 40 g smör och vispa ned 3/4 dl vetemjöl samt låt fräsa en stund. Slå på uppkokt 6 dl mjölk (inte allt på en gång) medan du vispar kraftigt. Koka upp igen och sjud under cirka 10 minuter. Smaka av med salt och peppar.

Här är grundreceptet för ”Tre hackade biffar”; Bitok à la russe, Biff Pizzaiola och Gratinerad biff (recepten postas de närmaste dagarna). Fyra recept på samma uppslag. Puh! Det blev pannbiffsbuffé till middag och många lunchlådor.

(4 personer)
4 hg oxfärs
1 hg fläskfärs
2 dl vätska (mjölk, grädde eller buljong)
1 dl rivebröd
1 ägg

Blanda vätskan och ströbrödet och låt svälla cirka 20 minuter. Blanda ner ägget och färsen och rör om väl. Salta och peppra. Gör bollar (cirka 10 st) som du plattar ut tunt, biffarna drar ihop sig ganska mycket. Stek i smör på svag till medelhög värme. När biffarna känns fasta eller ingen mer köttsaft tränger ut är de färdiga.

Bra basrecept för biffar som utgångspunkt för egna rätter och smaksättningar. Det blir mycket goda smaker i stekpannan så glöm inte att vispa ur den med en skvätt grädde för godaste såsen.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

”Lova mig att du någon gång tar dig tid att laga den här rätten. Den är faktiskt värd besväret. Lägg märke till att kycklingen skall marineras och att du därför måste börja laga rätten redan dagen innan.”

Så inleds detta recept på kycklingpaj av Carl Butler. Visst känns det lockande och förväntningarna skruvas upp en smula.

(4 personer)
1 stor gödkyckling
4 skivor bacon

Marinad:
2 hårdkokta, hackade ägg
1/2 msk persilja
1/4 tsk timjan
1/4 tsk salvias
1/4 tsk koriander
1 1/2 dl vitt vin
1/2 msk worcestersås
1 tsk japansk eller kinesisk soya
1/2 tsk salt
1 dl hönsbuljong

1/2 sats pajdeg
1 ägg

Stycka kycklingen, halvera bröstbitarna och lägg samman med endera ett lår eller vinge. Linda ihop med en skiva bacon och lägg tätt i en ugnsfast form. Blanda alla ingredienser till marinaden och häll över kycklingen. Täck över och ställ i kylen minst 12 timmar. Gör pajdegen. Kavla ut till ett lock som täcker formen med marginal. Pensla formens kanter med uppvispat ägg, täck formen med deglocket och tryck fast utmed och under kanten. Pensla locket med resten av ägget och grädda på 225° i ungefär 50 minuter. Servera med en sallad.

Följde receptet slaviskt, som vanligt, men det slutade i ett stort ”jaha”. Absolut inget att rekommendera. Helt OK smak men hela rätten kändes lite märklig, tillkrånglad och svåräten. Skyn i formen var däremot riktigt god så jag kan tänka mig att modifiera receptet till en gryta på lårfiléer och servera med potatis..

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

De här receptet är helt klart inspirerat av ryska recept. Däremot är det väl lite oortodoxt att använda pajdeg när man ska göra piroger, vilket också Carl Butler medger. Men det är något skumt med Calles ryska recept. Båda två (här är det andra) han har med i boken innehåller nämligen fiskpinnar! Mycket märkligt.

Börja med att göra en sats pajdeg och vispa upp ett ägg. Kavla ut degen tunt och skär ut rundlar med hjälp av ett kaffefat. Degen bör räcka till 9-10 piroger. Lägg fyllningen på ena halva, pensla lite ägg utmed kanten, vik över andra halvan och tryck till ordentligt så degen håller ihop. Pensla pirogerna med ägg och grädda i ugnen i 200° cirka 30 minuter.

Pirog på fiskpinnar
Ett paket fiskpinnar
4 kokta potatisar
4 inlagda rödbetor
1 dryg msk kapris
i burk raka sardeller
2 dl gräddfil
salt och peppar

Stek fiskpinnarna och skär potatis och rödbetor i små tärningar. Blanda potatis, rödbetor och kapris med gräddfil och smaksätt med salt och peppar. Fyll varje pirog med ett par matskedar av röran, en fiskpinne och en sardell.

Kålpirog med ägg och dill
1/2 litet kålhuvud
4 hårdkokta ägg
1 knippa dill
smör
salt och peppar

Avlägsna de yttersta kålbladen, skär bort stocken och strimla kålen fint. Fräs kålen lätt i lite smör i en tjockbottnad kastrull, sänk värmen, lägg på locket och sjud sakta tills kålen mjuknar. Hacka dill och ägg, blanda med kålen och salta och peppra.

Jag gjorde båda fyllningarna, en halv sats av varje, till en sats pajdeg. Fyllningarna var mycket smakliga bägge två. Fiskfyllningen var ganska pikant med sardellen, men kålfyllningen blev min favorit. Tyvärr tycker jag inte att pajdegen funkade till pirog. Det blev både smuligt och stabbigt på en och samma gång.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Det här receptet har jag dröjt med av tre anledningar. För det första kräver det en veckas framförhållning. För det andra är bilden i boken inte särskilt lockande. Slutligen så finns det något med ”falsk” i namnet som inte känns särskilt övertygande. Inte ens Carl Butlers löfte om att marineringen skulle ge en ”lite vild smak” fick mig att tro att fläsksteken skulle smaka vildsvin.

(6-7 personer)
1 1/2 – 2 kg fläskstek
smör
mjöl
Till marinaden:
1/2 flaska rött vin
5 msk vinäger
1 morot
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 lagerblad
1 tsk mejram
5 svertpepparkorn
10 enbär

Morot och lök skalas och skärs grovt, vitlöken pressas och läggs tillsammans med alla ingredienser till marinaden i en gryta. Låt koka upp och sjuda i 6 minuter och låt sedan kallan. Skär bort eventuell svål på fläsksteken. Lägg köttet i dubbla plastpåsar och slå marinaden över, knyt ihop och låt vila i kylen i 5-7 dagar. Vänd då och då. När steken ska tillagas sätter du ugnen på 175°. Ta upp köttet och torka av kryddor och gönsaker med hushållspapper och klappa in salt runt om. Spara marinaden. Lägg köttet i en form, stick in en termometer i den tjockaste delen och ställ in i ugnen. När köttet blivit lite brynt öser du över marinaden. Låt stå i ugnen tills innertemperaturen visar 85°. Ta ut köttet och håll varmt. Sila ner marinaden i en gryta, koka upp och vispa ned en blandning av 1 msk smör och 1 msk vetemjöl och låt sjuda stilla några minuter.

Jag hade verkligen inga förväntningar på denna rätt men från ugnen kom underbara dofter. Så besviken jag blev när detta visade sig vara en av de absolut tristaste maträtterna på mycket länge. Ett bottennapp i kokboken. Mesigt, lite syrligt och mycket, mycket långt ifrån någon ”vild” smak. Undrar hur många som genom åren tagit sig besväret att planera en trevlig söndagsmiddag en vecka i förväg och ödslat en halvbutelj vin på detta recept. Oavsett hur många så lär ingen av dem ha upprepat misstaget.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Det verkar inte bättre än att jag sparat de bästa recepten till sist. Anledningen till att jag dröjt med att göra denna rätt är att bilden i boken inte ser särskilt aptitretande ut. Men det här var faktiskt nästan lika bra som gårdagens fiskrätt. Lite märkligt dock att det inte anges hur många personer receptet är beräknat till. Jag tog en (1) stor majskyckling till receptet och det blev lagom till fyra personer. Jag använde också rökt paprikapulver.

2 kycklingar eller 6 stora kycklingbröst
1 grön paprika
1/2 dl vitt vin
2 dl vispgrädde
1 stor knippa dill
1 rågad tesked paprikapulver
500 g fryst hel spenat
muskot
smör
salt och peppar

Dela kycklingen. Skär paprikan och dillstjälkarna smått. Fräs paprikan och dillen i lite smör i en tjockbottnad gryta utan att det tar färg. Tillsätt paprikapulvret. Lägg ner kycklinghalvorna och bryn runt om. Slå på vinet, lägg på locket och sjud sakta tills kycklingen är helt färdiglagad (endast klar vätska tränger ut när du sticker in en kniv i den). Ta upp kycklingen och håll varm. Sila såsen och koka ihop tills hälften av vätskan återstår. Tillsätt grädden och sjud tills såsen får en tjock och krämig konsistens. Smaka av med salt och peppar och rör ned de finhackade dillvipporna. Servera med spenat som du tinat, kramat ur vätskan ur och värmer upp med lite smör och smaksätter med salt, peppar och muskot.

Såsen blev mycket smakrik och kombinationen av dill och paprika var mycket bra. Spenaten kompletterade smakerna mycket fint och gjorde att rätten verkligen lyfte.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Låt mig först som sist klargöra att detta var, som man säger på fackspråk, riktigt jävla ”knullgott”!

Ursäkta ordvalet men jag hittade inget bättre. Visserligen gick jag ifrån originalreceptet något och ersatte bergtungan med fryst hälleflundra som tillfälligtvis var billig, rev färsk vitlök istället för att ”pudra med vitlökspulver” och ändrade på tillagningsordningen lite grand. Men det är trots allt samma recept och det bästa hittills. Redan när jag tog andra tuggan började jag noja för att det skulle ta slut.

Lova att du provar detta recept. Lova!

(1 person)
100 g bergtunga eller annan plattfisk
1/3 hg champinjoner
1/2 citron
1 knippa persilja (1/2 msk hackad)
vitlökspulver (eller 0,5 vitlöksklyfta min anm)
salt, peppar
vetemjöl
smör

Skär fisken i lillfingerstora bitar, lägg i en skål, pressa över citronen och låt stå i 1 1/2 timme. Skiva champinjonerna, hacka persilja och riv eller pressa vitlöken. Förbered smaksättningen genom att i en kopp hälla 1/4 tsk salt, nymalen svartpeppar samt persilja och vitlöken. Torka fisken lätt med hushållspapper och lägg över i en plastpåse med vetemjöl. Skaka om så att fisken är helt täckt. Torrstek champinjonerna på ganska hög värme tills de börjar ta lite färg. Häll fisken i en trådsil och skaka runt så överflödigt mjöl avlägsnas. Höj temperaturen på pannan och släng i en rejäl klick med smör, fräs en stund och lägg sedan i fisken, bryn snabbt på alla sidor och häll sedan över kryddblandningen och vänd runt försiktigt. Tillagningen av fisken ska bara ta några minuter.

Som redan konstaterats var detta makalöst gott! Jag serverade med kokt nypotatis men jag kan tänka mig att en smörstinn potatispuré skulle sitta helt perfekt. Tänk på att inte tillaga för mycket åt gången. Två portioner fungerade bra i en stor stekpanna.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

”Provençalsk musselsallad” låter väl helt perfekt en riktigt varm sommardag? Det var det också.

Carl Butler gör i detta recept stor affär av att blötlägga och koka de vita bönorna själv. Just i det här enkla receptet tycker jag att man med fördel kan använda konserverade, små vita bönor. Sedan är det något fel på receptet; om det ska räcka til 6-7 personer så blir det ett bara ett par matskedar per person. Måste vara ett tryckfel.

Sedan är det detta genomgående problem med Butlers recept; hur ska maten serveras och till vad? Jag valde i detta fall att servera på en riklig bädd av grönsallad och med vitlöksbröd. Lite påvert blir det annars.

(6-7 personer ???)
100 g vita bönor
1 tsk timjan
1 lagerblad
1 tsk salt
2 vilöksklyftor
hackad persilja
1 gul lök
1 burk musslor i vatten
1/2 dl vinägrettsås
1/2 dl grädde

Lägg bönorna i vatten över natten. Skölj av dem, häll dem i en gryta och slå på vatten så det står cirka 2 cm högt över bönorna. Lägg i vitlöksklyftorna hela samt salt, timjan och ett lagerblad. Koka 1-1,5 timme. Slå av vattnet och låt svalna. Vänd ner de avrunna musslorna (en liten burk räcker), persiljan och finhackad gul lök. Blanda ihop vinägretten, rör samman med grädden och blanda ner i salladen.

Det här blev överraskande gott och ”provençalskt”. Men rätten behövde definitivt kombineras med grönsallad, riktigt gott bröd och en sval rosé. Perfekt sommarlunch!

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Efter nästan en månad; Carl Butler-projektet är tillbaka på spåret! Uppehållet kan skyllas på resor, värme och ett visst motstånd mot de kvarvarande recepten.

Nu är det dags för en klassiker; moules marinière eller ”musslor på fiskarhustruns vis”. Musslor är billigt och något vi bör äta mycket av. Det är nämligen bra både för hälsan och miljön då musselodlingarna tillgodogör sig kväve och fosfor och bidrar till ett rikare havsliv. Ju mer musslor vi äter det mer torsk får vi. Men nästan viktigast är att det är gott!

(4-5 personer)
30-50 blåmusslor
1/2 flaska vitt vin
1 gul lök
eller 2-3 schalottenlökar
1 knippa persilja (1-1,5 msk hackad)
1/2 tsk timjan
2 vitlöksklyftor
salt och peppar
1/2 liter fiskbuljong
smör
vetemjöl

Skölj musslorna väl under rinnande kallt vatten cirka 20 minuter och borsta eventuellt av dem om de har mycket ”skägg”. Skala löken fint och finhacka den och persiljan. Fräs löken 2-3 minuter i några matskedar smör i en rymlig gryta. Tillsätt pressad/riven vitlök, persilja, timjan, vinet och buljongen samt dra rejäla tag med pepparkvarnen. Låt sjuda under lock i cirka 10 minuter. Höj värmen tills det stormkokar, häll i musslorna och koka upp, sänk värmen något och koka under lock i 6-7 minuter. Avlägsna musslor som inte öppnat sig. Nu kan du servera dem som de är eller…

…ta upp musslorna med en hålslev och lägg i en serveringsskål och håll varmt under lock. Vispa ner en blandning av 1,5 msk smör och 1,5 msk vetemjöl i spadet. Låt sjuda i 10 minuter och smaka av med eventuellt lite salt. Häll över musslorna och servera.

Jag gjorde den redda varianten och det blev fantastiskt gott! Såsen/spadet var otroligt smakrikt, fylligt och vitlöksdoftande. Smakade bra mycket bättre än på många restauranger där jag fått rätten serverad. Servera massor av gott, franskt surdegsbröd till den här rätten. Då musslor idag mestadels är tillgängliga i nät på runt ett kilo så är ett nät lagom för detta recept och räcker till fyra personer som en liten entrérätt men till två om det ska mätta.

Drack på klassiskt vis en muscadet sèvre et main sur lie till. Torrt, lätt och mycket friskt fungerade det perfekt till.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.