Hemkommen efter tre veckor på semester i södra Frankrike möts jag av det färdiga resultatet av översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE).

Fantastiskt roligt att till slut få se boken på svenska i verkligheten. Precis lika snygg i utförandet som originalet. Finns att beställa via nätbokhandlarna, din lokala boklåda eller hos Vinet & Glaset. Jag kan verkligen rekommendera den…jag har en själv.

Här har jag bjudit på några kapitel ur boken som smakprov:

Vad är vin?

Vinstocken

Ungt eller moget vin?

Vin och mat

Förlaget Bokfabriken kan du följa på Facebook.

Här kommer det inledande kapitlet om vin och mat från översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE) som ligger på diskarna i mitten av juni.  Förlaget Bokfabriken kan du följa på Facebook. Håll tillgodo.

Syftet med att kombinera vin och mat är att skapa en känsla av harmoni: varken mat eller vin bör dominera upplevelsen. Särskilt bör länkarna mellan aromatiskt spektrum, struktur och munkänslan i maten och vinet undersökas och utnyttjas. Det är också värt att överväga hur de olika smakkomponenterna i vin och mat reagerar med varandra. Syran i ett vin upplevs till exempel lägre när den kombineras med syrliga livsmedel. När maten har mycket syra bör man välja ett vin med hög, frisk syra. Kryddhetta kan balanseras och dämpas genom sötma. Ett vin med viss sötma gör att en kryddig maträtt framstår som mindre het. En liknade dämpande effekt har även syra. Mat med bittra och beska komponenter, som kronärtskockor eller sparris, bör inte kombineras med viner som har hög syra, eftersom detta kan ge en metallisk eftersmak. För desserter är det värt att komma ihåg att vinet bör vara något sötare än rätten för att inte upplevas som surt. Ju kallare en dessert är desto högre alkohol ska vinet ha.

Stekning och grillning skapar smaker som fungerar väl med viner som fått jäsa eller mogna i nya ekfat då de har många aromatiska föreningar gemensamt. Till rätter utan aromer från stekytor bör tungt ekade viner undvikas eftersom deras arom kommer att dominera. Proteiner som inte blivit tillagade, som i en tartar av rått kött eller fisk, reagerar med tanniner genom att lämna en obehaglig, metallisk känsla i munnen.

Om dessa grundläggande regler följs så finns inga hinder. Den gamla maximen ”vitt vin med fisk och rött vin till kött” är verkligen föråldrad.

Här kommer ytterligare ett kapitel från översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE) som ligger på diskarna i mitten av juni.  Förlaget Bokfabriken kan du följa på Facebook. Håll tillgodo.

Snart är översättningsprojektet i hamn och boken VIN (i original WINE) ligger på diskarna i mitten av juni. Fram till dess kommer jag att presentera några utvalda kapitel som smakprov här på bloggen. Håll tillgodo.

Enligt EU:s lagstiftning är vin ”en alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft eller nyligen skördade druvor”. Namnet ”vin” kan bara användas om drycken faktiskt gjorts från druvor för vinframställning. Vin framställt av annan frukt eller bär måste definieras av ett bestämt prefix, till exempel ”flädervin”.

De komponenter som ger vinet dess karakteristiska smak härrör alla från druvan själv, skapas under jäsningen, bildas under mognad när vinets beståndsdelar reagerar med varandra eller i förekommande fall tillförs via ekfat. 

Upp till 90 % av vinets volym är vatten. Vin innehåller upp till 15 % alkohol som jästen skapar från socker under jäsningen. Starkvin som portvin där sprit har tillsatts kan innehålla upp till 20 % alkohol. Alkohol skapar en värmande känsla, ger kropp åt vinet och gör att syror och tanniner upplevs mjukare. Om vin inte är helt utjäst kan det innehålla restsocker.

Syran uppgår vanligtvis till 5-10 gram per liter och mängden beror främst på klimat. Utan syra skulle vinerna ha matt färg, smaka slappt och vara mikrobiologiskt instabila.

Tanniner (garvsyror) och antocyaniner tillhör en grupp av föreningar kända som fenoler. Antocyaniner ger röda viner dess färg, medan tanniner ger struktur och strävhet, och skyddar vinet från oxidation. Människokroppen kan också tillgodogöra sig denna antioxidativa effekt som kan minska risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Rött vin innehåller upp till 4 gram fenoler per liter, medan vitt vin endast innehåller upp till 0,5 gram per liter.

Resveratrol finns främst i rött vin och produceras som ett skyddande medel i druvskal som angrips av insekter eller svamp. Resveratrol sägs ha anti-cancerogena egenskaper eftersom det verkar som en antioxidant och förhindrar genetisk mutation.

Aromatiska föreningar omfattar alla typer av kemiska ämnen. Vin kan innehålla samma smakföreningar som exempelvis frukt, grönsaker och örter. Vissa aromer skapas och frigörs under jäsning eftersom de ofta är bundna till socker. Detta förklarar varför vin doftar och smakar mer komplext än druvsaft.

Kalium är den viktigaste mineralen i vin med upp till 1,5 gram per liter. Andra mineraler förekommer endast i homeopatiska doser. Glycerol bildas från socker som en biprodukt av jäsningen. Det ger vinet dess ”tårar” som kan ses på glasets insida.