Lite spännande nyheter från Skepparps Vingård!

Först ut är en återvunnen glögg. Det handlar om att ett parti glögg som inte kunde säljas på Systembolaget på grund av att korkarna satt fast. Vinglöggen blelv stående tills Skepparp la vantarna på den och tillsammans med Bryggeri 1766 omvandlade den till Glöggsnaps. Snyggt dubbeldestillerad med vinös doft, lätt kryddig ton med tydlig pomerans, aningen kanel och mjölkschoklad. Rund fin smak. Trots sitt glöggursprung är detta en snaps att använda året runt. Men min flaska lär gå åt till julmaten. Endast 350 numrerade buteljer.

Jag är väl bekant med Skepparps viner då jag varje år varit med på Vinfestivalen samt även hållit vingårdsvisningar hos dem. Deras stil har hittils varit ung, ren, frisk och fruktig med tydligt uttryck av druvan och platsen. Skepparps Fumé Solaris är ett avsteg från detta. Som namnet antyder är detta en fatlagrad solaris. Här finns den tydliga örtiga karaktären med gröna äpplen, lime och fläder helt intakt men kompletterad med aromatisk fatkaraktär och en lätt rostat/rökigt inslag. Inte helt olik en vit fatlagrad bordeaux. Riktigt läcker!

Skepparps Grand Prix Solaris måste väl sägas vara storsäljaren bland de svenska vinerna. Omisskänligt solarisaromatisk, frisk, fräsh och elegant med fina bubblor. Skepparps Xplosion är en vidareutveckling av stilen. Det örtigt aromatiska är något nedtonat till förmån för en mer utvecklad, bredare och djupare arombild. Upplever en liten mognad och fylligare smak som balanserar upp det limefriska. Ett svenskt seriöst bubbel som inte kommer att skämmas för sig till nyår.

DISCLAIMER: Jag har uppdrag då och då av  Skepparps Vingård men jag tjänar ingenting på försäljningen. Jag har fått dryckerna som varuprov.

När jag i lördags landade efter tio dagar i Tokyo så hade jag ett drygt dygn på mig att hämta andan. Därefter var det dags för ett 3-dagars internat på Kronovalls Slott och föreläsningar för mina sommelierstudenter. Det var bara att mota undan jetlaggen och bita ihop.

Under internatet som är en inledande del av Gustibus sommelierutbildning så ingår också middagar med olika utvalda drycker som en del av kursen. Det är ett rent nöje att välja dryckerna till den fantastiska maten som serveras på slottet. En stående dryck de senaste åren har varit umeshu – en typ av japansk likör på macererade gröna plommon (ume) som egentligen är aprikoser. Fantastiskt fruktig och halvsöt till söt med en intensiv syra och toner av bittermandel passar den till förvånansvärt  många desserter. Denna gång serverades den till en ljummen mandelkaka med gräddfilsglass, havtorn och rostad vit choklad. Det var en sån där kombination som fick änglarna att sjunga.

Under internatet görs också studiebesök, bland annat hos goda vännerna på Skepparps Vingård. Som av en händelse bjöds vi där på en drink bestående av umeshu och deras fantastiska flaskjästa cider (skrivit om den förut – ni måste prova). En riktigt läcker och frisk drink där den tydliga äppelkaraktären gifte sig med mandeltonen. En variant på Kir Royale där man bottnar glaset med 4 centiliter umeshu och toppar upp med riktig cider. Umeshun som användes var en riktigt bra variant, Hakatsuru Umeshu Genshu, där plommonen/aprikoserna macererat i 10 månader i genshu (outspädd sake) och sedan sötats upp. Alkoholhalten är 19% och förutom till drinkar och desserter försvinnande god on the rocks. Jag har aldrig mött någon med puls som inte älskat umeshu.

Det börjar dyka upp massor av svensk hantverkscider. Även på Systembolaget hittar man ett urval av spännande produkter. Jag hartidigare skrivit om Skepparp Flaskjästa Cider  som nu fått sällskap av flera andra cidersorter som fått sin andra jäsning på flaska (metodhe traditionelle). Att jag skriver om Skepparps igen beror på att producenterna är goda vänner, att den tillverkas nästgårds, finns att köpa runt om i Sverige samt att jag tycker den grymt bra. Många andra hantverksmässiga cidertillverkare drar gärna sin cider åt det riktigt torra hållet vilket kan bli lite väl syratufft ibland. Skepparp drar istället i rejält med klar, söt must som och har en sockerhalt på 35 g per liter. Det låter mycket men tillsammans med äpplenas höga syra plus den rika moussen blir det en riktigt bra balans. Dessutom blir äpplekaraktären mycket tydligare och rikare. En svensk hantverksprodukt på 6% som bara kostar 84 kronor!

Gyllengul färg och stor, rik doft av lätt bokna äpplen, vanilj, kanel, kryddighet och nästan en ton av calvados. Halvtorr, fruktig och mycket frisk smak med kryddighet, apelsin och lite övermogna äpplen. Lång, balanserad och ren eftersmak.

Passar lika bra som sällskapsdryck eller till charkuterier (gärna rökta), smakrika ostar eller den lite söta svenska husmanskosten. Jag drack den till Carl Butlers Indonesiska risrätt. Satt som en smäck till den djupa kryddigheten, hettan och den söta chutneyn. Generellt sett är cider, torr som söt, ofta en bra matchning till rätter med curry.

All-round-glasen från Spiegelau är perfekta att njuta cider ur.

Jag har skrivit flera gånger om hur det bubblar och jäser i must- och ciderbranschen. Mycket spännande på gång. Härom veckan höll jag en heldag om sensorik för mustproducenter och fick en inblick i den enorma smakvariation som finns att upptäcka.

Den svenska cidern har haft det tufft av olika skäl, alkoholpolitik och livsmedelsverkets regler har inte gjort det lättare. Det finns även en del som säger att de svenska äpplena inte lämpar sig för att göra kvalitetscider. Hur fel har de inte.

Som bevis anför jag Skepparp Flaskjäst Cider! Har skrivit om den tidigare, men nu har Systembolaget köpt in den och gjort den tillgänglig i närmare hundra butiker. Helt framställd av ekologiskt odlade äpplen från Skepparps Vingård vid Haväng på Österlen. Efter att man jäst ut äppelmusten till ett stilla äppelvin så jäses det ytterligare en gång på flaskan, enligt samma metod som champagne. Helt naturlig kolsyra och den lilla sötman kommer från äppelmust. Stilmässigt liknar den en fruktig engelsk cider men med en viss fransk komplexitet. En svensk, ekologisk hantverksprodukt på 6% som bara kostar 79 kronor!

Gyllengul färg och stor, rik doft av lätt bokna äpplen, vanilj, kanel, kryddighet och nästan en ton av calvados. Halvtorr, fruktig och mycket frisk smak med kryddighet, apelsin och lite övermogna äpplen. Lång, balanserad och ren eftersmak.

Cidern brukar bli en stor favorit när eleverna på sommelierutbildningen gör sitt studiebesök. Cidern passar till rökta charkuterier, lagrade ostar och husmanskost som kåldolmar. Perfekt även till mat som inte är särskilt vinvänlig, jag drack den till en thailändsk kycklinggryta med röd curry. Perfekt!

All-round-glasen från Spiegelau är perfekta att njuta cider ur.

Ibland blir man förvånad. Förvånad på ett positivt sätt.

Jag har på avstånd följt och sporadiskt fått information om planteringen av vingården på Skepparp nära Kivik. Det är Bengt ”Fuffe” Åkessons (just det, familjen Åkesson bakom Kiviks Musteri och Åkesson Vin) eget lilla projekt på den gamla familjegården. 2012 var den allra första skörden och jag hade inga som helst förväntningar på ett helt nytt skånskt vin från purunga stockar. Att vinet dessutom kaxigt döpts till Grand Prix Solaris (årgångslöst?) gör ju inte att man har förväntningarna på rätt ställe och 189 kronor för en halvliter är inte billigt.

Men! Detta är nog ett av de bättre svenska vinerna jag provat. Inte det bästa men riktigt, riktigt bra! Läckert, slankt men en typisk ”svensk” syra. Stilmässigt ligger vinet mellan en nyanserad sauvignon blanc och en mineralpräglad chablis. Snygg, balanserad och njutbar.

Mycket ljust vitt vin med en ren, frisk doft av citron, lime, krusbär och gröna örter. Torr, klar, distinkt och stram syra som balanseras av en förvånansvärt koncentrerad frukt med karaktär av gröna äpplen, citrus och lime. Lång smak och tydlig mineralitet i eftersmaken.

Jag hade desto större förväntningar på den flaskjästa cidern efter att ha provat de långlagrade experimenten från Kiviks Musteri. Jag blev inte besviken!

Gyllengul färg och stor, rik doft av lätt bokna äpplen, vanilj, kanel, kryddighet och nästan en ton av calvados. Torr, fruktig och mycket frisk smak med kryddighet, apelsin och lite övermogna äpplen. Lång, balansera och ren eftersmak.

Om någon tvivlat på att man kan göra riktigt bra cider i Sverige och på svenska äpplen så är de härmed motbevisade. Stilmässigt liknar den en engelsk cider men med en viss fransk komplexitet.

Det är kul att bli positivt överraskad!