Finns det något godare än rumsvarmt, mjukt smör på nybakat bröd eller till kokt potatis. Svaret är nej.

Även om man inte har nybakat bröd så är det underbart att smeka följsamt smör på vilken macka som helst. Det smakar mer och man slipper att  det mjuka inkråmet i brödet krullar ihop för att smöret beter sig som ett kautschuk.

Lösningen för många är att nedgradera sig till ett smörgåsmargarin som är mer eller mindre bredbart direkt från kylen. Då förlorar man två av de viktigaste aspekterna; det är inte smör och det är inte gott.

Det finns en mycket enklare lösning; låt smöret stå framme! Med sitt höga fettinnehåll är smör väldigt hållbart. I normal rumstemperatur håller det sig i 7-10 dagar utan problem. Är du lite tveksam så ta fram så mycket som du vet går åt på ett par dagar.  Här hemma går det massor med smör till mackor, bakning och matlagning så vi har en smörbytta med lock som aldrig blir tom.

Smöret påverkas mer av syret än av värme. Vil man undvika att det oxiderar (har själv inte haft det problemet) och vill hålla undan flugor så kan man fylla smörbyttan med vatten så att det täcker smöret. När du tar upp en klick så rinner vattnet av omedelbart.

Smör har lång hållbarhet rent generellt. Bäst-före-datumet kan man överskrida ganska rejält och smör funkar bra att frysa. Läge att bunkra upp när det är extrapris efter storhelger . Då brukar vispgrädden också slumpas ut så då är det bra tillfälle att göra sitt eget syrade smör.

Låt smöret komma in från kylan!

De skitsnygga smörknivarna på bilden säljer Kära Hustrun i sin butik.

Testade en rätt jag aldrig ätit eller ens visste att den fanns; suffléomelett (eller omelettsufflé). Tydligen är det någon typ av köksklassiker.

En portion som tillagas i en normalstor stekpanna: Separera vitan och gulan i två ägg. Vispa vitorna hårt och tillsätt sedan 2 msk strösocker, vispa ytterligare till du får en styv marängsmet. Vispa samman gulorna med 2 msk strösocker tills smeten blir seg och bildar ”band”. Vänd försiktigt ihop gulor och vitor. Smält 1 msk smör i stekpannan tills det skummar. Sänk till låg värme och häll i smeten och bred ut den. Låt grädda på låg värme tills smeten pöser upp kring kanterna och smeten ”stannar” något när du skakar på pannan. Sätt då in stekpannan högt upp i ugnen med övervärme på 175° i cirka 5 minuter tills ytan får lite färg. Lossa sedan omelettsufflén från kanterna. Häll en sträng av sylt som du gillar (gärna lite syrlig som hallon) mitt på omeletten och vik samman i tre delar (vik upp ”vingar” mot mitten). Lägg en mattallrik upp och ner över pannan och stjälp upp suffléomeletten. Servera omedelbart.

Resultatet var otroligt fluffigt, lätt och med en sötma som inte alls var påtaglig. Jag hade hemkokt rabarbersylt till som med sin distinkta syra balanserade rätten perfekt. Enbart ägg, socker,  smör och sylt men kändes ändå fantastiskt lyxigt på något märkligt sätt.

Om man googlar på ”cheesecake recept” får man 124 000 träffar. Ganska onödigt att öka på trängseln med ett recept till kan tyckas. Men det gör jag ändå, för den här frusna ”ostkakan” blev så attans god.

Börja med bottnen. Krossa 12 digestivekex, grovhacka en näve valnötter (kan uteslutas), blanda med 75 g smält smör och platta ut i en pajform (enligt ”proportonsteorin” 2 delar kex – 1 del smör). Vispa ihop 200 g philadelphiaost (eller liknande) med rivet skal från 1 citron, 0,5 dl citronsaft och 1 dl demerarasocker/råsocker/muscovadosocker/farinsocker samt 1 tsk vaniljpulver eller mald vaniljstång. Blanda sedan samman med 2 dl vispad vispgrädde. Smeta ut över digestivebottnen tryck ner bär (hallon, blåbär, röda vinbär efter smak) och skjutsa in i frysen ett par timmar. Ta fram 10-15 minuter innan servering.

Jag gillar cheseecake på grund av den måttliga sötman och brytningen som den lilla sältan från smöret och kexen ger kombinerat med syrligheten från citronen. Varianten med röda vinbär blev också väldigt lyckad då syran i smeten dämpade upplevelsen av den ganska hårda syran i vinbären.