
Snabb vardagsmat kan bli både god och snygg.
Idag blev det torra, ostfyllda tortellini som skramlade runt i skafferiet och till det snabbt och grovt mortlad pesto. Jag brukar vanligtvis grovhacka och riva ihop min caprese men idag krånglade jag till det lite. En jättestor solmogen tomat och en mozarellaost per person skivades i lika många skivor och travades ihop igen tillsammans med stora basilikablad (växer som ogräs på altanen). Tornet hölls ihop med en grillpinne. Pastan serverades ur små skålar.
Onödigt men kul och både sås och capresen fixades ihop på de 18 minuter som pastan kokade färdigt.











Ser hur läckert som helst ut!
hej!
jag måste bara få kommentera din underbara line ”onödigt men kul”.
jag satt på din blogg och läste häromdagen och hittade en massa trevligheter, har länkat till din från min blogg så jag inte glömmer av att kika in.
och tänk vad jag gått och funderat på uttrycket ”onödigt men kul” angående din caprese, i veckan. känns som att bara en sann livsnjutare säger och gör så vad gäller mat och dryck och jag har tagit det till mig och ämnar vara tämligen onödig framöver 🙂