Ett par skittråkiga viner

Vissa viner förvånar. Särskilt gäller det många viner från erkänt pålitliga producenter som skrivs upp av en nästan enig vinskribentkår.

2007 Couvent de Jacobins Bourgogne Rouge kommer från den stora kvalitetsproducenten Louis Jadot som är väl representerad på både Systembolaget och vinlistor. Brukar prestera en jämn kvalitet på bra nivå men utan större uttryck trots att många av deras vingårdar drivs enligt biodynamisk mysticism.

Doften domineras av en stjälkighet, toner av omogna röda bär, kanelton och en oförklarlig nästan artificiell saftkaraktär. Smaken är tunn, snipig, snudd på renons på frukt sånär som på kärva lingon och röda vinbär och med en obalanserad och nästa gisten karaktär. Bitter och befriande kort eftersmak. Ett bedövande trist exempel på röd generisk bourgogne. 100% pinot noir anges som sig bör, men det smakar som 70% druvor och resten stjälkar.

2009 Georg Breuer Riseling Sauvage säljer bra på Systembolaget och är nog den tyska riesling som hittas på flest krogar i landet. Producenten är högt respekterad i sommelierkretsar (åtminstone i Sverige) och rutinmässigt uppskriven i pressen.

Liten, knuten doft av citrus, omogen banan och något som med lite välvilja kan tolkas som mineralitet. Smaken är lätt, bentorr med en hög obalanserad syra, mager fruktighet som minner om sura, gröna äpplen och citrus. Eftersmaken domineras av en påträngande beska och en liten orenhet som kanske av mindre vetande översätts till ”mineralkaraktär”.

Båda vinerna kommer från importören Vinunic som är en omtalat duktig leverantör och representerar många av de absolut främsta vinproducenterna. De är också mycket skickliga och aktiva med marknadsföringen av sina viner och provningar med producenter. De bekväma skribenterna med sitt flockbeteende tar tacksamt emot.

Edit: Har justerat sista stycket något då jag inte har någon anledning att låta någon skugga falla över Vinunic. Antydningar hänger dock fortfarande tunga över okritiska vinskribenter.

Kategorier: Drycker, Vin

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

6 kommentarer på “Ett par skittråkiga viner”

  1. 02 september 2010 den 12:15 #

    Härligt, pårombara!

  2. Arvid Rosengren
    02 september 2010 den 12:22 #

    Enig.

    Ett par medelmåttiga viner som höjs till skyarna år efter år. Breuer gör några bra viner (men kommer inte nära en top-10 lista över tyska producenter och de som hävdar sånt är ute och cyklar. Långt.) men Sauvagen är rätt snipig och trist. Inte ett dåligt vin, men inte så kul heller.

    Jadot äger 45 ha (och inte så mycket Bourgogne Rouge), resten köper de ju. Inte för att det är dåligt i sig, men du kan nog glömma det där med bio när det gäller köpt vin/druvor. I vart fall så kör de 100% avstjälkning utom för ett par viner. Så… trist årgång och stor produktion = trist vin.

  3. 02 september 2010 den 13:09 #

    Håller med: testade Jadots 2007:a i(5283) i går och förvånades över hur tunn den var och irriterades över den skalbeska som dominerade eftersmaken.
    Däremot har jag på senare tid druckit
    2002 Pommard Epenots (495:-)
    med välbehag och tänkt på bröllopsmiddagen den 16/9.

  4. Kalle B
    02 september 2010 den 15:58 #

    Jamen, det är ju just sådana jag tycker alldeles för många bourgogner är!

  5. Gio Fornell
    02 september 2010 den 17:38 #

    Den sista meningen i inlägget får mig naturligtvis att fundera över hur journalistetiken tillämpas av vinskribenter. Det är naturligtvis mycket intressant att veta om den som professionellt bedömmer ett vin har dubbla lojaliteter. I värsta fall kan detta innebära att jounalisten har ekonomiska intressen av att ett vin säljer bra. För en journalist kan det naturligtvis också vara svårt att behålla objektiviten efter att deltagit i studieresor eller speciella vinprovningar som betalts av producenter eller distributörer.

    I Sverige finns Sveriges Vinskribenters Förening (www.vinskribenterna.se) som bla skall ”verka för att gängse journalistiska, etiska regler följes”, men också ”fungera som en gemensam kontaktyta gentemot leverantörer och producenter”.
    Det här kan innebära en delikat avvägning, och det vore bra om de enskilda skribenterna kunde deklarera sin och sina mediers policy i denna fråga.

    Jag tror inte att detta är ett stort problem, men transparens skulle definitivt öka trovärdigheten hos skribenterna.

    Det här resonemanget gäller i princip också bloggare

Trackbacks/Pingbacks

  1. När allt bara stämmer i en bourgogne… « Öhmans Mat & Vin - 07 september 2010

    […] tyckte var bra, Arvid kontrade med två alternativ som testades och häromdagen varnade jag för ett riktigt trist exempel. Men hela tiden låg den bästa och kurade i vinskåpet här […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: