Igår kväll var jag inbjuden till en trevlig middag med Catena Zapata från Argentina. En välkänd producent specialiserad på druvan malbec. Vi provade tio stycken av deras viner. Välgjorda och av hög kvalitet. Men inte i min smak.
Malbec ger nämligen kompakta, mörka fruktiga viner med karaktär av mörka bär och kanske ett drag av viol. That’s it. Ogenomträngliga och ganska endimensionella utan ansats till att vilja charma eller kommunicera. Det är frukt, mörker och en nästan ogenomtränglig tystnad. Varken elegans, stil eller nyanser bara kött, kraft, frukt och fåordighet. Det är som att ha Sylvester Stallone sittande vid bordet; muskulös, hukande och med trött blick mumlande något obegripligt.
Det ska sägas att deras 2009 Alamos Malbec är ett fynd för 89 kronor. Koncentrerat, balanserat och med mogna tanniner. En riktigt fruktpaket som jag aldrig skulle köpa själv, men den tilltalar säkert många andra. Bäst var 2006 Nicolas Catena Zapata som var riktigt elegant och nyanserad, men så var den också uppblandad med cabernet sauvignon. Fast för 549 kronor kan man ha bra mycket roligare.
Jag har inte sovit något i natt (småbarn som härjat) och känner mig allmänt seg.. Men när jag läste ditt inlägg kunde jag inte låta bli att skratta!! Vad bra du skriver!! Riktigt roligt att läsa! /Erika
Hej! Tack för din kommentar, du fångar druvans problem betydligt bättre än jag. Nyanserat, sant och roligt. Tack!