Senaste flugan – georgiska viner

Det är väl synd att säga att viner från Georgien är en fluga då det sägs att vinets historia hade sin början här vid Svarta Havets östra sida för 8000 år sedan. Det jag menar med ”fluga” är att i kölvattnet av ”naturliga viner” så har det surrats mycket om georgiska viner jästa och lagrade på qvevri.

En qvevri är en jättelik amfora i lergods som tätats med bivax och grävs ned i jorden för temperaturkontroll. Druvorna (lokala och med svåruttalade namn) krossas och får jäsa med skalen i amfororna och bara ytterst lite svavel tillsätts. Även de vita vinerna jäses med skalen vilket ger en speciell karaktär och djupare färg (orange eller amber).

Eftersom min erfarenhet av georgiska viner är lika med noll och min nyfikenhet är stor var jag helt enkelt tvungen att fördjupa mig i detta vinland som enligt vittnesmål i vinbloggar har så mycket spännande att erbjuda. Till min lycka fanns det en blandad vinlåda på beställningssortimentet från producenten Pheasant’s Tears som uppenbarligen ska vara bland de bästa. Fem olika sorter plus en dublett för strax över 900 kronor. Beställdes pronto!

Jag måste säga att jag provade med öppet sinne och försökte verkligen hitta de positiva sidorna…men det hjälpte inte. Jag har under hela helgen provat vinerna ett flertal gånger då de enligt uppgift tjänar på att luftas ordentligt under flera dagar. De gjorde de inte. Med mat har de funkat okey. De vita vinerna är, om inte odrickbara, så åtminstone långt ifrån njutbara. De röda är något bättre men inte bra. Det snällaste man kan säga är att vinerna är intressanta och referensbreddande.

Jag vill verkligen inte avfärda ett helt lands vinproduktion på dessa fem viner. Men det måste finnas bättre viner. Tips emottages tacksamt.

Kära Hustrun som håller sig hälsosamt vinokunnig (men har en osviklig näsa för kvalitet) fick också prova flera av vinerna. Hon ratade allihop och frågade vad det var. När jag berättade om ursprunget och hur det tillverkades i lerkrukor tätade med bivax så tittade hon storögt på mig och frågade ”Är inte utveckling bra?”. Onekligen en befogad fråga.

2009 Rkatsiteli Amber Wine. Medelhög gul färg (definitivt inte bärnsten/amber). Stor, fruktigt aromatisk doft av aprikos och vingummin, mycket lik druvan viognier. Lätt till medelfyllig och torr med en medelhög syra, saknar frukt och är platt men har ganska mycket tanniner och en kärv, metallisk, lite bitter och efterhängsen eftersmak. Ganska otrevligt.

2009 Mtsvane Amber Wine. Medelhög gulbrun ton. Medelstor, lätt aromatisk doft som påminner något om föregående vin. Ganska mycket bokna, gula äpplen, drag av tallkåda/retsina och en liten jordighet samt något en oren nyans av gamla ullstrumpor. Lätt till medelfyllig och torr med en viss syra, låg frukt, platt  och om möjligt ännu kärvare än föregående vin. Får Rkatselin att framstå i bättre dager.

2007 Saperavi. Mörk och något blåröd färg. Medelstor doft av mogna mörka bär och toner av mossa, jord/jordkällare och rödbetor. Ganska fyllig, ok frukt med mörka bär, slånbär, blå plommon, lite russin och bra syra. Ganska mycket tanniner och en liten kärvhet. Fortfarande ung med massor av lakrits i eftersmaken som har en liten bitterhet. Sydfranskt i stilen och smakar 70-80 kr. Hade faktiskt kunnat smygas in bland röda svenska viner av druvan rondo utan att sticka ut.

2008 Saperavi. Mycket mörk och något blåröd färg. Medelstor doft av mörka bär, blå bär och en liten gräddig ton, lite samma karaktär av mossa, jord och rotfrukter som i 07:an men inte lika tydligt. Medelfyllig, bärig fruktighet med röda och mörka bär, blåbär, slånbär och friskhet. Ganska mjuk. Ung med en liten kärvhet och någon kryddighet och anis i den ganska korta eftersmaken. Enkelt.

2009 Shavkapito. Medeldjup något blåröd färg. Medelstor doft med tydlig ton av blyertspenna, massor av röda bär och en kryddig, parfymerad ton av rosor och mynta. Medelfyllig med en ganska fruktig ”attack” med mörka bär som snabbt går över i en torr, sträv och kärv munkänsla. Den lätt parfymerade tonen hänger kvar tillsamman med lakrits och en lite jordbitter eftersmak. Obalanserad och saknar frukt.

Taggar:, , , , , , , , ,

Kategorier: Vin

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

11 kommentarer på “Senaste flugan – georgiska viner”

  1. 29 november 2011 den 15:16 #

    Hej Anders ! Jag provade mig igenom Pheasant’s Tears sortiment i början av året och blev mycket förtjust. Genomgående tyckte jag att de oranga var bättre än de röda. Du kan läsa vad jag tyckte här http://billigtvin.blogspot.com/2011/02/pheasants-tears-tillbaka-till-framtiden.html

    Jag provade vinerna tillsammans med ett 40-tal Munskänkar och vinerna blev genomgående positivt mottagnal.

    • 29 november 2011 den 15:21 #

      Hej Ingvar!
      Har läst dina kommentarer och även andras blogginlägg om vinerna och måste säga att jag förstår ingenting.

      Idag fick våra elever i sommelierutbildningens avgångsklass prova vinerna helt blint. Det var minst sagt negativa till dem. De ifrågasatte om de var korrekta eller om vi hade mixtrat med dem. Beskrivningarna var långt ifrån smickrande. Mina omdömen kan nästa ses som hyllningar i jämförelse.

      Intressant att man kan uppleva viner så olika.

  2. Ulf O
    30 november 2011 den 8:01 #

    Kan det inte var läge att fundera på om vinerna Ni provat är ”samma”? Variation mellan viner i första vågen vid en introduktion och senare kommande leveranser har vi väl alla funderat på någon gång. I alla fall jag.

    Utan att ha provat ( eller blivit speciellt sugen på att prova) Georgiska viner tycker jag ändå att fru Öhmans fråga/påstående klockrent. Nästa steg är kanske ettiketter med Georgiens, ”Store son Josef” på För allt går att sälja med mördande reklam, även lagom surt krukjäst vin…

  3. 30 november 2011 den 8:12 #

    Ulf O!
    Beträffande leveranser så har det mig veterligen bara kommit en leverans till Sverige. Vinerna görs i mycket beränsad mängd. Det man möjligen skulle kunna fundera på är hur flskorna förvarats under det år de varit i Sverige.

    Huruvida utveckling är bra eller inte så skulle jag nog vilja säga att det beror på. Viss utveckling är bra medan annan är mer problematisk. Det beror helt enkelt på vad det gäller och vem man är.

  4. Ulf O
    30 november 2011 den 8:46 #

    Ingvar, jag vet inget om hur många leveranser det kommit från Georgien, men jag noterar att två av de bloggare jag brukar följa inte är helt överens… Och så olika smakpreferenser tror jag inte Ni har. Då är min slutsats att något skiljer med vinerna Ni provat.

    Jag gillar utveckling så länge den leder till förbättringar. Men det finns en del utveckling jag har svårt att se hur den leder till förbättringar (av vinet).
    Till detta hör månkalendrar med rotdagar, nedgrävda kohorn och djurinälvor, oändligt utspädda lösningar, magiska pyramidkrafter, etiketter med Elvis och även bivaxbehandlade lerkärl nedgrävda i marken.

    Den dag någon bevisar för mig att det är detta, och endast detta som bidrar till bättre kvalitativt vin, och inte andra kanske samtidigt genomförda förändringar (mer ekologiskt balanserat brukande av jorden, minskad kemikalieanvändning, ändrat kvalitetsfokus, skördeuttag, förbättrad processhygien etc) står jag till förfogande för en offentlig avbön. Men fram till dess behåller jag min, i mina ögon sunda, skepticism till ovan nämnda inslag i vinmakeri.
    För i mina ögon handlar det mer om att är man lite annorlunda får man uppmärksamhet man inte fått annars. Och vi lever ju i en kommersiell värld.
    Blooga på!

  5. 30 november 2011 den 18:19 #

    Jag tror faktiskt det är så enkelt som att det handlar om olika preferenser och syn på vad som är ett bra vin.

    Jag har svårt att uppskatta kvaliteterna i låg frukt, kärva och bångstyriga tanniner och omotiverad strävhet i vita viner. Till exempel. Andra uppskattar den oxiderade tonen och karaktären av spontanjäst cider som ofta finns i ”naturliga” viner.

  6. 30 november 2011 den 19:16 #

    Anders! På den punkten är vi helt överens. Det här handlar om viner i marginalen som har förmågan att väcka reaktioner och känslor. Positiva såväl som negativa. Jag är egentligen inte alls förvånad över att två provare hamnar i var sitt dike när det gäller viner som dessa.

    Ulf O! Först och främst menar jag att biodynamiken handlar om tro snarare än vetande. En del i förhållningssättet tror jag har mindre (eller ingen) påverkan på slutprodukten medan andra inslag har större påverkan (månkalendern). Jag menar att det handlar om erfarenhets baserad kunskap snarare än evidensbaserad. Att följa månkalendern är ju heller inget biodynamiskt påfund utan har ju betydligt äldre traditioner än så.

    Bivaxbehandlade lerkärl har heller inget med biodynamik att göra och självklart påverkar det slutresultatet. Att valet av kärl för jäsning och lagring påverkar vinet tror jag knappast är något kontroversiellt påstående. Vid två tillfällen har jag haft möjlighet att jämföra viner där enda skillnaden var just kärlen för jäsning och lagring. Ekbotti mot terracotta. I båda fallen tyckte jag att vinet som lagrats på stora ekfat var mera komplext och intressant. Jag har hört liknande omdömen från de som haft möjlighet att prova Gravners viner från tiden innan han gick över till amforor. Däremot har jag ännu inte provat något amforavin som jag inte uppskattat.

  7. Caroline
    20 februari 2012 den 11:29 #

    Har inte testat några Georgiska viner ännu, men hittade denna sidan som erbjuder mixlåda. Mukuzani ska tydligen vara särskilt bra.

  8. 04 juli 2012 den 11:03 #

    Hej Anders!
    Vi är glada att under VINORDIC mässa 2012 Du fick chans att prova andra viner från Georgien, som vi har i sortimentet, för att vidga perspektiv och genomgående förståelse. Vi sätter stort värde på Dina synpunkter som erfaren vinexpert och mycket respekterad i branschen.
    Denna sommaren startar vi ett samarbete med nya leverantörer, SCHUCHMANN WINES (brand VINOTERRA och SCHUCHMANN) och TELAVI WINE CELLAR (brand MARANI). Vi har hittat riktigt fynd hos Schuchmanns vinmakare, då förstod man på en gång att det finns skillnad på qvevri viner beroende på producent och kunskaper. Vad sägs om en ny provning av qvevri VINOTERRA viner?

    House of Wine Georgia AB

Trackbacks/Pingbacks

  1. Georgiska viner och ”öststatscharm” « Öhmans Mat & Vin - 29 april 2012

    […] motgångar till trots och med dåliga erfarenheter i bagaget av georgiska viner styrde jag stegen mot House of Wine of Georgia. Jag bad importören helt frankt om att försöka […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: