Vissa jobb är roligare än andra. När man får chansen att leda en provning på temat ”Bordeaux” där en 1961 Château La Mission Haut Brion ingår så är det guldkant i saltgruvan. Förutom denna pärla fick jag en lista med olika slott och årgångar av den vinkunnigen värden att välja viner från. Provningen fick jag sedan lägga upp som jag ville. Det blev en historisk genomgån av fyra decennier från 1961 till 2001.
Lunchprovningen var upptakten till ett födelsedagsfirande och det blev därför ett glas champagne att värma upp med. Inte vilken champagne som helst; 1989 Krug!
Fantastisk rik champagne med en djup, mässigngsgul färg, mycket fina bubblor och en imponerande doftkaskad av gul frukt, rostade hasselnötter, choklad, rök och lätt bokna äpplen. Fyllig, sammetslen mousse, torr smak men med en koncentrerad och mogen frukt som framgångsrikt imiterade sötma, mer rostade toner, nötter, nougat, brioche, fina fattoner, tydlig mineralitet och en mycket lång smak. Balansera, rik, elegant och komplex.
Så var det dags för provningen. Först ut var 1961 La Mission Haut Brion (Graves, Grand Cru Classé)! Årgången är verkligen historisk och kan räknas som en av de sista riktigt stora klassiska årgångarna. Den är så legendarisk att till och med de med liten kunskap om vin känner till den. Skörden var exceptionellt liten men kvaliteten mycket och gav koncentrerade, långlivade och samtidigt eleganta viner. Viner av denna årgång är idag sällsynta och när de dyker upp till försäljning blir de mycket dyra. La Mission Haut Brion räknas dessutom som ett av de bästa exemplen från årgången. Denna flaska har legat orörd sedan 1975 under goda lagringsbetingelser.
Klar, ganska ljus brunröd färg med orange kant. Stor, mogen och utvecklad doft med karaktär av jordgubbsmarmelad, rök, sot, läder, kryddighet och ett blommigt parfymerat inslag minnande om hyacint. Fyllig, mogen, mjuk smak med helt nedslipade frukttannier, avrundad fatstruktur, pigga syror, sötaktig och slank rödfruktighet med tydligt inslag av övermogna jordgubbar. Elegant och ”burgundisk” i stilen, mycket lång och med en liten beska i avslutningen. Mycket bra och mogen bordeaux som dock befinner sig på ett sluttande plan. Den hyacintlika doften och att vinet inte utvecklas i glaset tyder på att den bästa tiden ligger bakom vinet.
Det ganska olycksamma 1970-talet hopades över till förmån för 1980-talet. Nu tar Bordeaux fart igen och 1982 räknas som den första stora årgången på 20 år och dessutom som den som inleder den moderna eran. 1986 Léoville-Barton (St Julien, 2ième Cru) kommer från en annan stor 80-tals årgång. Stor var den både till kvalitet och kvanitet samt i nivån av tanniner som gjort den väldigt långlivad. Just detta vin finns också med på Decanters lista över ”100 wines to taste before you die”.
Djup brunrödfärg. Stor, utvecklad doft, syltig och eldig (12% på etiketten), ceder, jordgubbsmarmelad, kanderad frukt, lätt flyktighet, eucalyptus, multnande löv, stallbacke och mörka bär. Fyllig, mycket frisk med strama taniner och stor men tillbakahållen fruktighet, röda bär, fatkryddighet och tydlig mineralitet. Lång, balanserad och elegant eftersmak med läskande syra. Spänstigt vin med alla bitarna på plats. Tanninerna dominerar lite fortfarande.
1990-talet bjöd på ett pärlband av bra årgångar. 1990 Les Ormes de Pez (St Estephe, Cru Bourgeois) kommer från decenniets första årgång som bjöd på mycket varmt och torrt väder under skörd och vinerna har därför ofta fina tanniner, ganska låg syra och ofta en lite rostad karaktär.
Djupt röd färg med anstrykning av brunt. Stor, utvecklad och kryddig doft med ton av russin, viss eldighet, syltade körsbär, mörk choklad, läder, rostat kaffe och inledande komplexitet. Fyllig smak med mogen, rik frukt, välstrukturerad och kryddig med mörka bär, lakrits, rostat inslag. Lång och ganska rik eftersmak. Provningens enklaste vin imponerade inledningsvis med massor av frukt och mycket direkt arombild. Njutbart och med en ”nya-världen-touch”. Tappade dock komplexitet och struktur efter en stund i glaset.
Det nya millenniet inleddes med en sensationell årgång som kastade en skugga över den följande som bjöd på viner av lite mer klassisk och långsammognande stil. Viner som 2001 Léoville Poyferré (St Julien, 2ième Cru) är därför snällare prissatta men ger mycket valuta för pengarna.
Djup, koncentrerad färg med en liten antydan till brunorange kant. Stor doft med typisk bordeauxnäsa av medeltida slagfält (jord, blod, stål, rost, sot, rök och svettig häst), ceder, fatkryddighet och mörka bär. Fyllig, fokuserad och välstrukturerad med fina frukttanniner, integrerade rostade fat, sot, mycket bra mörk frukt, frisk syror. Lång, balanserad och nyanserad eftersmak. Provningens bästa vin.
Hej Öhman, härliga viner, synd att LMHB 61 inte presterade bättre. Kul tema – vi körde ett likadant för ett tag sedan!
http://vintresserad.blogspot.se/2010/11/fyra-decennier-bordeaux.html MVH – Vintresserad
Lustigt! Exakt smma rubrik och ett vin var identiskt. 🙂