Efter ett par förvirrade och planlösa timmar på vinmässan ”The Beautiful South tasting” som mest gick ut på att hälsa på bekanta och rekognisera försöker jag få lite struktur. Det finns en hel mängd med temabord där man kan testa utvalda viner från de tre länderna Chile, Argentina och Sydafrika. Vi började med ”Champions of the South” som presenterade viner som alla vara premierade vid olika bedömningar och tävlingar.  Slumpvis utvalda var de två chardonnayerna inte särskilt imponerande medan en ren cabernet franc, en petit verdot samt en klassisk bordeauxblend fick oss på gott humör. En ”tawny” från KWV var riktigt julbordsmumsig och löljigt smaskig.

En bonus var att jag av misstag lyckades få med Jancis Robinson på bilden ovan. Vinmässan är vinkändistät vilket också bevisas av att jag stod i vägen för Steven Spurrier när jag tog bilden.

2012 Famiglia Bianchi Chardonnay / Argentina – San Rafael. Ljust citrongul. Medelstor doft av gula äpplen och päron, liten rökighet och mineralitet. Torrt, lätt till medelfyllig, mycket frisk med nästan sprittande syra, eldighet, mogen citrus, omogen melon, ananas. Lång eftersmak med stramt avslut och lite citrusskalsbeska.

2011 Viña Leyda Lot 5 Chardonnay  / Chile – Leyda. Ljust citrongul. Medelstor doft av gul tropisk frukt, mango, hjortron,  gröna örter, citronskal (det vita). Torr, fyllig, mycket hög och frisk syra balanserad av rik och fokuserad fruktighet av ananas , mogen citrus och gröna äpplen. Lång, fruktig och mycket frisk eftersmak men ännu något outvecklad.

2008 Andeluna Cellars Cabernet Franc / Argentina – Uco Valley. Djupt körsbärsröd. Stor, mörkfruktig och nästan köttig doft med inslag av blod och sot, inte olik en bordeaux från varmt år. Fyllig, intensivt pepprig och med mycket hög syra balanserad av rik, mogen mörk frukt, massor med mogna fina tanniner med bra grepp, blod, järn, rostade ektoner, kaffe oc lte grn paprika. Lång oc ä  sak med uecklingspotential.

2010 Casa Silva Edicíon Limitada Petit Verdot / Chile – Colcagua. Tät, nästan opak blåröd färg. Liten och något knuten outvecklad doft av mörka körsbär och lite bark och ceder. Fyllig, koncentrerade mörk frukt, sura körsbär, röda bär, pepprig och örtig, unga och outvecklad med väl inbäddade tanniner som suger tag i tandköttet. Bra längd men något stum och outvecklad eftersmak.

2009 Stellenrust Timeless / Sydafrika – Western Cape (62% cab sauv, 30% merlot, 8% cab fr). Ganska djupt röd färg med litet blått stick. Stor och något utvecklad doft med spännande komplexitet av mognadstoner som läder, svamp och höstlöv över mogen röd bärfruktighet. Medelfyllig, utvecklad smak där röda bär och fruktighet dominerar med en frisk syra, avrundade tanniner, nyanserade mognadstoner och diskret fatton. Bra längd och ett kryddigt avslut.

KWV Classic Collection Cape Tawny / Sydafrika – Western Cape. Ljust tegelfärgad med röd kopparton. Stor, utvecklad, komplex doft rik på oxidationstoner, julkryddor, smörkola. syltade körsbär, colaflaskor, torkad frukt och lite brända toner. Sött, eldig, frisk och mycket kryddig och pepprig smak (ingefära) som balanserar de godisartade tonerna där colaflaskorna kommer tilbaka tillsammans med röda kolaremmar och russin. Mumsig!

Tidigt i morgon bitti flyger jag till London inbjuden av WOSA  i Sverige för att besöka vinmässan ”The Beautiful South tasting” under två dagar. Det är ett ganska unikt arrangemang där Wines of South Africa, Wines of Chile och Wines of Argentina går samman för att presentera sina viner.

Det ska bli jättekul att återse bekanta från resorna till Sydafrika respektive Sydamerika och givetvis upptäcka nya spännande viner. Ska försöka hinna med många uppdateringar om vinerna från den sköna södra hemsfären.

För lite drygt två år sedan skrev jag om ett riktigt fyndvin från toppproducenten Guigal i Rhône. Sedan dess har två årgångsbyten skett och priset höjts från 99 till 109 kr.

Jag fick i dagarna ett varuprov på årgång 2012 som visar samma aromatiska, rika och fylliga karaktär men kanske med ännu mer friskhet och stringens. Att man dessutom nu pressat priset till 89 kronor för att från beställningssortimentet utmana konkurrenterna i ordinarie sortiment är bara att tacka för. Det är sällan man får så mycket karaktär för en så lite peng. Gillar du den sydfranska stilen så är det inget att tveka på; beställ en låda och ha på lut hemma.

Igår fick eleverna på Gustibus WIne & Spirit Academy besök av Karl- Frédéric Reuter från Bollinger. Med benäget bistånd från importören Arvid Nordqvist fick vi en fin presentation av det anrika champagnehuset och en fantastisk provning med efterföljande buffé i den härliga septembersolen.

Bollinger startades 1829 av tyskättlingen Jacques Bollinger och är fortfarande familjeägt. För att vara ett av det ”stora” och kända husen är det förhållandevis litet med mindre än 1% av produktionen i Champagne. I distriktet ägs 90% av vingårdarna av oberoende vinodlare vilket innebär att de stora champagnehusen köper det mesta av druvorna de behöver men Bollinger har upp till 60% av sitt behov från egna odlingar. Man använder en stor del av den blå pinot noir, som ger struktur, kraft och lagringspotential, samt övervägande druvor som klassas som premier eller grand cru.

Bollinger jäser huvuddelen av sina grundviner i små, begagnade ekfat och är det enda huset som har en heltidsanställd tunnbindare som underhåller de 3000 faten. Man mognadslagrar också reserve-viner på magnumbuteljer med naturkork och har idag 650 000 stora buteljer i sina källare som ligger där i 5-15 års. Man använder årligen inte mer än 10% i sina cuvéer. Tillsatsen av dessa flasklagrade viner fungerar som en ”arombomb” och bidrar med den för Bollinger så typiska mognadskaraktären.  med mognadskaraktär och rika aromer. Hos Bollinger lagras champagnerna i genomsnitt dubbel så lång som krävs enligt reglerna. Alla årgångschampagnerna degorgeras (jästfällningen avlägsnas) dessutom för hand vilket innebär att man kan göra en kontroll av varje flaska innan korken sätts i.

Bollinger är ett annorlunda champagnehus på många sätt och svenska champagnedrickare verkar ha en särskild plats i hjärtat för de smakrika bubblorna. Genomgående i provningen var den jämna, höga kvaliteten, tonerna av rostade hasselnötter, mognad, fin fatstruktur och helt rena avslut utan den bitterhet jag ofta har börjat hitta i många champagner de senaste åren. Husets storsäljare, Special Cuvée, levererar som vanligt hög kvalitet och mycket karaktär för en i sammanhanget blygsam peng. Jag brukar inte vara särskilt road av roséchampagne, men både den årgångslösa samt 2004 Grand Année var riktigt bra. Den sistnämnda var nog faktiskt min favorit i provningen. Sist i provningen kom viner med lite ålder. 1999 RD var fantastisk fin och fokuserad med många års ytterligare potential, i min smak var den strået vassare än 1988 som började kännas lite gles på sina håll. Den sistnämnda var nog annars de flestas favorit trots (eller kanske på grund av) sin väl tilltagna prislapp på nästan 8000 kr. Men då var det ju förstås en magnum.

NV Bollinger Special Cuvée. Medeldjupt citrongul med små fina bubblor. Stor, mycket fruktig doft med rika citrustoner, bröd, brioche, rostade toner, gula frukter, vita persikor samt en lite ton av mandelmassa. Torr, mycket frisk och fyllig smak med mycket fin, mjuk mousse, mogen citrus, bröd och jäst, hasselnötter. Lång, rik eftersmak med mycket fint balans och en fin, stram ekfatsstruktur.

NV Bollinger Rosé. Ljust rosa som drar åt orange, laxrosa. Medelstor doft av röda bär, rostade hasselnötter, syltade körsbär och mörk choklad. Torr, mycket frisk smak, mjuk mousse, röda friska bär, jordgubbar, smultron, röda vinbär, lite åtstramande ek. Smakrik och ganska välstrukturerad med mycket bra längd med tydlig nötighet och total avsaknad av den bitterhet som ofta misspyder roséchampagne.

2004 La Grand Année. Medeldjupt citrongul.  Stor, komplex doft med början till mognad, hasselnötter, färska champinjoner, lemoncurd, lime, solvarma smultron, rostade toner (kaffe?) och ett drag av torkad aprikos. Torr, mycket fyllig, smakrik, gräddig mousse, mycket fruktig med mogen citrus, gula frukter, rostade nötter, mandel, välintegrerad men tydlig ek, bröd. Mycket lång och smakrik eftersmak som slutar helt rent i en fin nötighet.

2004 La Grand Année Rosé. Nästan mässingsfärgad. Medelstor, frisk doft med komplexitet, skaldjur, jordgubbsmarmelad, smultron, rostade hasselnötter, citronzest och en lite rökig ton.  Medelfyllig, torr, mycket frisk, hallon, blodapelsin, nötter, brioche, fint integrerad ekstruktur, mjölkchoklad, mycket fruktig med en mycket lång, något stram och citrusdominerad eftersmak som avlutas med tydlig mineralitet.

1999 Bollinger RD magnum (restaurangsortiment / 2258 kr ex moms). Ljust gyllene. Stor, utvecklad, intensiv mogen citrus, mörk choklad, rostade hasselnötter, brioche, torkad aprikos, omogen ananas, vita blommor.  Mycket torr, knappt fyllig, mycket frisk och fruktig, välstrukturerad, gula frukter, äpplen, rik mousse och liten fetma. Lång, rik och mycket välbalanserad med ett öppet och komplext avslut.

1988 Bollinger RD magnum (lansering november / 7995 kr). Medeldjupt gyllene. Stor, utvecklad doft av läder, valnötter, kaffe, mörk choklad, persikor, honung och rökiga toner. Mycket torr och fortfarande mycket friska syror, något glesnande mousse, smakrik, fokuserad citruskaraktär, kraftfull och rik med utvecklad men ännu ungdomlig karaktär. Mycket lång och samlat kraftfull med stor mineralitet sammanflätad med fin ek.

Bodegorna i Jerez är inte överväldigande många så därför är det särskilt kul att ramla över en helt ny bekantskap!

Bodegas Dios Baco har anor från 1700-talet med en brokig historia men har de senaste 20 åren tydligen lyfts till något av kultstatus av nya ägare. Den torra, lätta och nyanserade manzanillan var helt i särklass och en av de bästa jag provat. Jag blev störtförälskad! Även finon blev en nu favorit med en lätt oxidation och en intressant örtighet som på olika sätt var genomgående för samtliga viner. Den åldersbestämda amontilladon och oloroson var också eleganta och nyanserade men levde inte riktigt upp till sin ålder eller prislapp. Den ovanliga moscatelen med de oemotståndliga namnet ”Esnobista” var tyvärr både korkskadad och hade en läckande kork, bara trist och platt. Hoppas få prova en kurant flaska snart. PX:en var däremot enastående och ett riktigt fynd!

Vinerna säljs till restaurang av Theis Vine som även levererar några av dem till privatpersoner (dessutom till sänkt pris för tillfället).

Manzanilla Riá Pità. Nästan vattenklar. Medelstor, komplex och nyanserad doft av mandel, vita blommor, jäst, citrusskal, getragg och gröna äppelskal. Lätt, torr, fint nyanserad och elegant med tydlig mandelton, jäst och vetedeg. Lång, ren, uppfriskande och elegant eftersmak med torrt och kritigt avslut. Absolut en av de bästa manzanillas/finos jag provat!

Buleria Fino. Ljust mässingsfärgad. Ganska stor, komplex och inte helt typisk doft med tydliga jästtoner, mandel, honung, clementinskal, cederträ och lite mentol. Lätt, torr men med en liten oljig munkänsla, mycket citrus, aromatisk ceder och mentol, mandel och gröna oliver (spad). Mycket lång och ren eftersmak med torrt avslut och aromatiska örter. Mycket fin, balanserad, smakrik och lite överraskande fino!

Baco Imperial Amontillado 20 years VOS. Ljus bärnsten. Stor, rik och bred doft med tydliga oxidationstoner som ligger över en märkbar jästighet, rostade nötter, valnötter, eldighet och bränd karamell och en ton av spansk brandy. Torr, lätt, mycket frisk och lite eldig smak med viss intensitet, nötter, mandel och en spännande karaktär som av det nötiga fettet i fin lufttorkad skinka. Lång, mjuk, elegant eftersmak med med lite stuns i avslutet. Saknar den koncentration och komplexitet som kunde förväntats av en 20-årig amontillado och särskilt till priset.

Baco Imperial Oloroso 30 years VORS. Medeldjup färg mellan bärnsten och koppar. Stor, intensiv och eldig doft av torkade frukter, animaliska toner, knäck, nötter. Torr, intensiv, fyllig smak av torkad frukt, bränt socker och torkad tomat. Bra längd med balans och aromatisk intensitet. Precis som i amontilladon saknar jag lite koncentration med tanke på ålder och pris.

Oxford 1.970 Pedro Ximénez. Simmigt och mörkt, nästan opakt brun färg. Mycket stor, intensiv, eldig och lite stickande doft av eukalyptus över rika toner av russin, katrinplommon, dadlar, fikon, kaffe, knäck, lackrits, mintchoklad och soja. Intensivt söt, simmig, oljig smak, mörk choklad, muscovadosocker, massor av torkad frukt, dadlar, knäck, kaffe  och som avslut en uppfriskande syra. Mycket lång och intensiv eftersmak som lämnar kvar en ton av kakao och nötter. Ett fynd!

Läs mer om sherry här.

2012 Rocca di Montegrossi Rosato / IGT Toscana. Mycket ljust hallonröd med lätt orange ton. Medelstor, frisk doft av citrus, lime, jordgubbe, rött äpple, grädde och viss mineralitet. Medelfyllig, torr, mycket frisk smak av citrus, röda vinbär, omogna jordgubbar och tydlig mineralitet. Mycket bra längd, balans och en liten komplexitet. Riktigt läckert!

 

2011 Rocca di Montegrossi / Chianti Classico. Medeldjup körsbärsröd färg. Ganska stor doft av mogna mörka bär, körsbär, örter, liten diskret ekton, lakrits, tobak och körsbärskärnor. Nästan fyllig, mjuk mogen frukt och mycket frisk smak av mörka körsbär, blodapelsin och med mjuka tanniner men ett stramt avslut. Bra längd och balans och en liten mineralitet. Mycket snyggt!

 

2008 Vigneto San Marcellino / Chianti Classico. Djupt körsbärsröd med lite blå toner. Stor, intensiv och komplex doft av tobak, ekkrydda, kanel, ceder, mynta, mörka bär, hösthallon och animaliska toner. Fyllig, mjuk mogen frukt, smakrik, stram och mycket välstrukturerad med mörka bär, kryddor och örter, fint integrerad ek. Mycket lång smak, välbalanserat och elegant med fin mineralitet. Mycket ungt men fantastiskt njutbart idag.

 

2007 Vigneto San Marcellino / Chianti Classico. Djupt körsbärsröd med lite blå toner. Medelstor, lite dov och mörk doft av ek, mogna börka frukter, ceder, chili och viss eldighet. Mycket fyllig, kraftfull och stram och med en upplyftande frisk syra mitt i det tunga. Snyggt balanserad med kaffe, lakrits och kryddor. Mycket ung och med stor potential men redan balanserad och med en mycket lång och rik eftersmak. Lägg undan och spara!

 

2004 Rocca di Montegrossi Vin Santo del Chianti Classico. Djup bärnstensfärgad och lite dimmigt utseende. Stor, utvecklad och fruktig doft med tydlig oxidation och flyktiga syror (etylacetat). Där bakom en stor komplexitet av honung, rostade hasselnötter, sirap, dadalar, honung, mandel, pumpernickel och ett litet parfymerat inslag.Mycket sött, fylligt men samtidigt frisk smak och en fet, simmig munkänsla, sirap, russin, katrinplommon, knäck, apelsinmarmelad, pepprighet och ingefärakarameller. Fantastiskt vin med en intensiv och mycket lång och komplex eftersmak. Som en lätt och elegant PX.