Nu finns åter chansen att under en heldag lära dig grunderna inom vin med mig Anders Öhman den 24:e maj.

När våren övergår till försommar och Österlen kanske är som vackrast då beger du dig till Skepparps Vingård strax norr om Kivik. Mellan äppelundar, vingård och betande får finns den perfekta miljön för att fördjupa sig i vinets värld.

Detta är en riktigt rolig kurs som ger dig kunskap att ta med i dina fortsatta vinupplevelser i framtiden.

Du får lära dig om
• sensorik
• hur man beskriver vin
• de viktigaste druvsorterna
• grunderna i vintillverkning, olika vintyper
• hantering och servering
• kombinerar mat och vin

I priset ingår
• Frukost
• Lunch
• Eftermiddagsfika
• Provning av 15-18 viner
• Vingårdsbesök
• Kursintyg

Anmäl dig nedan.

Nästan på dagen för fjorton år sedan publicerade jag mitt recept på ugnspannkaka/fläskpannkaka. När jag igår lagade denna favoriträtt igen så testade jag ett nytt grepp som visade sig vara en klar förbättring, snudd på revolutionerande faktiskt. Idén kommer från hur man gör yorkshirepudding. Pannkakan blev fluffigare och fastnade inte i formen. Det gick faktiskt att bara lyfta den rakt upp ur formen.

Vispa ihop 4 dl vetemjöl och 0,5 tsk salt, 1,5 tsk bakpulver (kan uteslutas) med 4 dl mjölk tills du får en riktigt slät smet. Knäck i 4-5 ägg och blanda väl. Rör nu ned ytterligare 4 dl mjölk. Skär 2 hg rökt sidfläsk i stavar/strimlor och stek i torr panna tills de är riktigt knaperstekta. Ställ in den tomma formen i ugn på 225° tills den är riktigt het. Bäst med en form i keramik/porslin eller emalj som håller värmen bäst. Ta ut och släng i en rejäl klick med smör och en slatt med matolja. och pensla hela formen. In med formen i ugnen igen ett par minuter så formen åter blir riktigt het. Tag ut formen och slå snabbt i smeten och strö över fläsket. In i ugnen i cirka 30 minuter.

Njut med lingonsylt eller bred på ett tunt lager dijonsenap som vi alltid gör. Vi serverar alltid råriven morot med en skvätt olivolja, salt och lite apelsinjuice. Eftersom vi hade clementiner hemma så använde jag istället saften från en och det blev ännu bättre.

*Använd inte stekfettet, då fastnar pannkakan i formen.

För den som inte vet vem Stanley Tucci är så kan man bekanta sig med skådespelaren i matrelaterade filmer som ”Julie & Julia” och ”Big Night”. Den sistnämnda inspirerade mig till Timpano-projektet. Han har på senare tid blivit en matinfluencer med ett Instagramkonto med fem miljoner följare.

Ett av hans recept som dykt upp i mitt flöde är ”Stanley Tuccis Lefover Pasta Casserole” som i bland går under namnet ”Stanley Tuccis 6 ingredients pasta casserole”. Ibland sägs det bara vara fem ingredienser, men räknar man efter så är det upp till elva ingredienser om man räknar med att man måste göra en egen béchamelsås…och det måste man ju. Den skulle enligt honom själv och andra vara så god att den kan ätas både till frukost lunch och middag. Hittade faktiskt det korta klippet som är ursprunget till det väl spridda receptet.

Man blir ju nyfiken på detta underverk. Egentligen är det bara en basic pastagratäng. Kortfattat så fräser man gul lök och vitlök i olja eller smör plus lite pancetta. Ner med frysta ärtor. Detta blandar du sedan med överbliven béchamelsås (eller annan krämig sås) och kalla kokta farfalle, toppar med riven parmesan och sen in i ugnen 3o minuter på 175°. Låter inte som något särskilt. Jag fastande dock för det där med rester som man ju har mycket av efter jul. En ”leftover casserole” bör ju kunna svälja en del. Så jag tog Stanleys gratängrecept och sprang med det.

Eftersom jag inte hade överbliven béchamel så började jag där. Såsen gjorde jag genom att smälta rejält med smör, vispa ner 3-4 msk vetemjöl och lät fräs i några minuter samt vispade ned mjölk och en skvätt vispgrädde och lät sjuda ihop till krämig konsistens. En bortglömd bit gorgonzola fick slinka ner i såsen tillsammans med lite riven västerbottenost. Massor med svartpeppar till det. Inga rester av farfalle fanns så det blev till att koka 400 g penne rigate nästan färdigt. Ersatte pancettan med en bit guanciale som gömde sig i ett hörn i kylen. Svettade ut fettet och slängde i den finskurna löken löken och tre skivade vitlöksklyftor och lät den gosa sig mjuk och genomskinlig innan de frysta ärtorna åkte i. Strimlade några hekto av julskinkan och blandade sedan ihop allt till en röra som hamnade i en smord ugnsform. Rev parmesan över härligheten och sen skjuts in i ugnen i en halvtimme i 175° tills gyllene.

Ruggigt gott blev det! Stanleys recept är definitivt ett bra grundrecept för att gömma julskinka och andra rester.

Som dessert bjuder jag på denna imitatör som gör en perfekt Tucci.

Är inte någon stor glöggkonsument. Ärligt talat kan jag helt klara mig utan det glödgade kryddvinet under jul. Men nu hade vi ett litet julmingel och det kändes som om tillfället krävde lite glögg.

Jag tog och värmde lite Spritverkets Ekologiska Starkvinsglögg på 1-liters tetra. Den glöggen tilltalar mig faktiskt eftersom det är en bra vinbas och ordentlig stöt i kryddningen som domineras av kryddnejlika. Eftersom jag av någon outgrundlig anledning har ohemula mängder Cointreau så skvätte jag i lite av apelsinlikören mot slutet. Du kan använda annan triple sec-likör, exempelvis Grand Marnier.

Det blev en lyxig julkänsla med kombinationen av den rika nejlikekryddigheten och aromatisk apelsin med inslag av romerska bågar. Riktigt härligt och en av gästerna dubbade skapelsen helt riktigt till ”överklassglögg”.

Ibland blir jag så där oväntat och omotiverat sugen på någonting jag ibland inte ätit på decennier. Idag fick jag ett plötsligt sug efter falukorvsgryta. Jag vet faktiskt inte ens om jag ätit det tidigare. Förmodligen har jag det.

Började googla recept och insåg att jag hade det mesta hemma men inte allt till ett och samma recept så det blev till att improvisera med vad jag hittade i kylen. Så bra det blev! En perfekt rätt en gråkulen regning vinterdag på Österlen. Riktig husmanskost.

Delade 300 g falukorv på längden och skivade till halvmånar och fräste i lite fett i pannan. Hittade en slokande selleristjälk som hackades ner tillsammans med en gul lök och fick göra korven sällskap i pannan. Skalade och slantade två rejält stora morötter. Skalade lika mycket potatis och skar i grova bitar. Rotsakerna plus en fint skivad vitlöksklyfta fick fräsa med korven några minuter. Slog på vatten så det nätt och jämt täckte – cirka 50 cl. På med locket och fick sjuda cirka 30 minuter tills potatis och morot var mjuka. Rör ner en matsked vardera av dijonsenap och grov fransk senap samt knappt 1 dl grädde och dra rejäla tag med pepparkvarnen. Smaka av och tillsätt salt om det behövs. Jag smulade ner en knapp buljongtärning.

Ramlade över detta recept på rostad blomkålssoppa på New York Times matsida. Enligt dem själva skulle det vara ett av årets mest populära recept och dessutom endast bestå av två (2) ingredienser. Om man inte räknar salt, svartpeppar, olivolja och vatten som ingredienser så kan jag hålla med om det sistnämnda.

Mycket lättlagad och fantastiskt god. Kära Hustrun förstod inte att det var blomkål och tyckte att den gott skulle kunnat serveras som en elegant förrätt på finare restaurang. Nu kunde det bero på att jag adderat ytterligare en ingrediens samt en topping som blev pricken över i. I originalreceptet föreslår man att mixa soppan med stavmixer men resultatet blir sååå mycket bättre om man kör den helt slät i blender.

Till sex stora portioner tog jag ett stort blomkålshuvud på 1,5 kilo. Skär bort den allra grövsta biten av stocken och bryt sedan sönder hela huvudet mindre bitar och ta med även bladen. Blanda med rikligt med olivolja, salt och svartpeppar och sprid ut på bakplåtspapper på en plåt. Ta en hel vitlök och skär av toppen (se bild) ringla över lite olivolja och salt och lägg på plåten med blomkålen. In i ugnen på 200° i 45 minuter tills blomkålen fått fin färg. Ner med all blomkål i 1,5 liter vatten i stor gryta och koka upp. Spara lite till topping/dekoration. Kläm ut den nu krämiga vitlöken i grytan. Koka i 10-15 minuter och smaka av med salt och peppar. I det här stadiet saknade jag lite djup i soppan och adderade 2 kycklingbuljongtärningar. Mixa helt slät toppa med den sparade blomkålen och ringla över olivolja. Jag adderade en topping som tog soppan till en helt ny nivå – rostade och hackade hasselnötter!

Lite spännande nyheter från Skepparps Vingård!

Först ut är en återvunnen glögg. Det handlar om att ett parti glögg som inte kunde säljas på Systembolaget på grund av att korkarna satt fast. Vinglöggen blelv stående tills Skepparp la vantarna på den och tillsammans med Bryggeri 1766 omvandlade den till Glöggsnaps. Snyggt dubbeldestillerad med vinös doft, lätt kryddig ton med tydlig pomerans, aningen kanel och mjölkschoklad. Rund fin smak. Trots sitt glöggursprung är detta en snaps att använda året runt. Men min flaska lär gå åt till julmaten. Endast 350 numrerade buteljer.

Jag är väl bekant med Skepparps viner då jag varje år varit med på Vinfestivalen samt även hållit vingårdsvisningar hos dem. Deras stil har hittils varit ung, ren, frisk och fruktig med tydligt uttryck av druvan och platsen. Skepparps Fumé Solaris är ett avsteg från detta. Som namnet antyder är detta en fatlagrad solaris. Här finns den tydliga örtiga karaktären med gröna äpplen, lime och fläder helt intakt men kompletterad med aromatisk fatkaraktär och en lätt rostat/rökigt inslag. Inte helt olik en vit fatlagrad bordeaux. Riktigt läcker!

Skepparps Grand Prix Solaris måste väl sägas vara storsäljaren bland de svenska vinerna. Omisskänligt solarisaromatisk, frisk, fräsh och elegant med fina bubblor. Skepparps Xplosion är en vidareutveckling av stilen. Det örtigt aromatiska är något nedtonat till förmån för en mer utvecklad, bredare och djupare arombild. Upplever en liten mognad och fylligare smak som balanserar upp det limefriska. Ett svenskt seriöst bubbel som inte kommer att skämmas för sig till nyår.

DISCLAIMER: Jag har uppdrag då och då av  Skepparps Vingård men jag tjänar ingenting på försäljningen. Jag har fått dryckerna som varuprov.

Det finns några rätter vi alltid återkommer till här hemma. Så är det väl hos alla antar jag.

Om jag rankar dem fem i topp från botten så är de…

5. Ugnspannkaka

4. Chili con carne

3. Falukorv och stuvade makaroner

2. Spaghetti och köttfärssås

Men favorit nummer ett är ”tonfisk i curry”! Det här är en rätt som hängt med i snart fyrtio år. Var den ursprungliga idén eller receptet kommer ifrån är höljt i historiens dunkel. Den är enkel, lättlagad, alltid lika uppskattad när den sätts fram på bordet – och det är ofta! Ingredienserna finns nästan alltid hemma så när fantasin tryter och kylskåpet är oinspirerande så kan jag alltid svänga ihop ”tonfisk i curry”.

Det konstiga är att jag aldrig lagt upp receptet här på bloggen. Eller gentligen inte. Det är inte ett regelrätt recept. Kanske mer ett enkelt koncept som anpassas efter smak och dagsform. Varje gång jag lagar rätten så höftar jag och gör lite olika.

Sätt på riset – basmati om du frågar mig. Du har väl riskokare? Inte? Det är jul snart så då vet du vad som ska upp på önskelistan. Startar alltid med att smälta rejält med smör i en panna. Funkar med olja eller annat matfett också. Fräs curry efter personlig smak i fettet. Jag brukar blanda vad jag har. Senaste gångerna har det blivit en bas av thailändsk röd currypasta men föredrar egenligen vanlig svennebanacurry. Strö på 3-4 msk vetemjöl (för fyra rejäla portioner) och låt fräsa någon minut i fettet. Vispa i mjölk i omgångar till önskad konsistens. Använder ibland kokosmjölk men alternativ av mandel/havre/annat funkar säkert om man är lagd åt det hållet. Släng i en fiskbuljongtärning. Smaka av med fisk/ostronsås och eventuellt chili efter önskad styrka. I med mer curry om det behövs.

När riset är klart blandar du ner tonfisk från två standardburkar (140 g fisk). Kan vara i olja eller vatten. Brukar blanda i lite av oljan i såsen. Man väljer tonfisk efter ekonomi, funkar både med filéer eller finfördelad. Bäst och lyxigast blir det när jag köper de större burkarna med stora filéer på Lidl när de har sina Spanska veckor. Sist i är alltid rejält med gröna ärtor. Funkar också med edamamebönor.

Så här äter man hos Öhmans och nu finns receptet förevigat på bloggen.

”Min egen” Bordeaux har gått som smör! Särskilt efter att Johan Hedberg aka Matgeek tipsat om den på Instagram.

Men nu finns den i lager igen! Beställer du nu så har du den i god tid innan jul! Beställer du sex stycken så kommer den i den stiliga trälådan och då är det bara att slå ett rött band om och så är julklappen klar till någon man verkligen tycker om.

Sitter som en smäck till en boeuf bourguignonne! Läs mer om 2016 Château Lieumenant här.

Direktlänk till Systembolaget.

DISCLAIMER: Jag har uppdrag då och då av importören Skepparps Vingård som jag hjälpt att hitta detta vin. Men jag tjänar ingenting på försäljningen.

Jag vet inte hur många flaskor Marques de Arienzo Gran Reserva jag sålde när jag jobbade på Systembolaget på 1990-talet. Trots att jag slutade för 25 år sedan så minns jag fortfarande artikelnumret 6110. Vinet har funnits på Systemets hyllor i trettio år, men nu är det slut. Vinet är avlistat och ska säljas ut.

UPPDATERING: SLUTSÅLT! De 1500 flaskor som fanns i lager såldes slut direkt efter att jag lagt ut detta på bloggen. Inte konstigt då det var ett svårslaget pris och ni bloggföljare högg duktigt.

2007 Marques de Arienzo Gran Reserva är en riktigt typisk och klassisk rioja med tydlig mognad, vanilj, höstlöv, läder, apelsinskal och solmogna röda bär, mörka bär och såklart lite torkad frukt. Komplex och utvecklad med kryddighet och lång eftersmak. Smakrik med mjuka tanniner. Vet du hur en traditionell rioja gran reserva är så är egentligen denna smakbeskrivning onödig. En snart sjuttonårig rioja med alla markörer på plats.

Ordinarie pris är 199 kronor men nu säljs de sista flaskorna ut för löjliga 99 kronor! Behöver jag säga att detta är ett klockrent FYND?

Detta är inget vin du köper för att lägga undan. Det kommer att hålla i flera år men inte utvecklas särskilt mycket mer. Det är handlar om instant pleasure.

DISCLAIMER: Jag gör vissa vinprovningsuppdrag för importören, men i det här fallet har jag inte ens fått ett varuprov. Jag har heller ingen vinning av försäljningen.