Denna klassiker från Bourgogne är väl egentligen en aladåb, eller vad som på svenska blir ”sylta”. Återigen ett exempel på hur de franska köket tar tillvara på allt och gör skön matkonst av resterna. I ursprungsrecepten purear man exempelvis svålen för att göra gelén, men det har jag hoppat över här.

Som för alla klassiker finns den här rätten i oräkneliga varianter. Jag har skummat över ett tiotal och kokat ner till en egen version. Mest intryck har jag tagit av Julia Child. Hon föreslår två olika presentationer av rätten; en ”formell” som liksom nedan serveras på fat och skivas snyggt, och en ”informell” som serveras ur skål med en slev.

Koka upp rimmad, benfri fläsklägg (1-1,2 kg) och skumma av. Slå av vattnet och häll på 5 dl vitt vin, 5 dl grönsaksbuljong, vatten så det täcker, 1 tsk timjan, 1 tsk dragon, 1 vitlöksklyfta, 1 skivad morot, 1 grovt hackad gul lök, 1 skivad selleristjälk. Koka upp och låt sjuda i minst 2 timmar under lock. Låt köttet svalna i buljongen tills du kan hantera det med händerna. Ta bort svålen och dra isär köttet så att du kan ta bort allt fett, senor och hinnor. Fortsätt att finfördela köttet med fingrarna och skär eventuellt i mindre bitar om det behövs. Ställ köttet kallt.

Sila buljongen och häll i en hög och smal bringare (gärna genomskinlig). Låt svalna, ställ kallt och låt fettet samlas på ytan och grumset sjunka till botten. Avlägsna så mycket av fettet som möjligt med en slev och häll av den klara buljongen i en gryta utan att bottensatsen följer med. Koka upp buljongen och reducera tills ungefär en halv liter är kvar (smaka under tiden så det inte blir för salt). Låt svalna och smaksätt med massor av hackad persilja, 1 pressad vitlöksklyfta, 1 tsk dragon, vitpeppar och eventuellt salt och vitvinsvinäger. Buljongen ska vara ganska kraftigt salt och syrlig eftersom rätten serveras kall. Ställ kallt och se om buljongen stelnar. Det ska bli en kraftig gelé så om det behövs lös upp några matskedar gelatinpulver i hett vatten och blanda i.

När gelén börjar stelna bottnar du en form eller skål med ett lager och blandar resten väl med köttet och fyller upp formen. Lägg ett lock med en tyngd så att det hela pressas ihop och ställ kallt så det stelnar och sätter sig. När du ska servera doppar du formen i hett vatten och stjälper upp syltan på ett serveringsfat.

Servera med sallad och ett gott bröd. Det är också gott med kokt nypotatis till.

Nu är det kräftor som gäller! Själv sparar jag mig tills jag får ett par kilo svenska kräftor levererade om någon vecka. Men för dig som är sugen på de små liven redan nu så kommer här tipsen du behöver för en lyckad kräftskiva:

• Så här kokar du kräftorna
• Västerbottenpaj med kantareller är tradition…
• …om du inte nöjer dig med en vanlig, men otroligt god, ostpaj
• Brännvinskultur är ett måste…
• …liksom en mörk lager, svensk eller tjeckisk, men…
• …för den som föredrar vin kan ett torrt aromatiskt eller ett friskt halvtorrt passa
• Sveriges största kräfttest av både frysta och färska kräftor

Här är Jamie Olivers variant på den klassiska italienska desserten tiramisú. Då hans originalrecept är för 12 personer och de flesta inte har en italiensk jättefamilj att laga mat till, så har jag anpassat det efter en förpackning mascarpone (250 g).

• 100 g mörk choklad (70% kakao)
• 20 g smör
• salt
• 10-12 savoardikex
• 1 dl starkt, varmt, sötat kaffe
• Vin santo*
• 2 ägg
• 3 msk strösocker
• 250 g mascarpone
• 1 apelsin
• några hela kaffebönor

Smält chokladen (utom en del som du sparar till dekoration) och smöret över svag värme, i vattenbad eller mikron. Rör om så att det blandar sig väl och tillsätt en nypa salt och några matskedar vin santo. Bottna en serveringsskål med savoiardikex och ringla kaffet över dem och smeta därefter ut chokladröran jämnt över kexen. Låt svalna.

Separera äggvitor och gulor. Vispa vitorna med en nypa salt till ett hårt, toppigt skum. Blanda gulorna med sockret och vispa pösigt och rör därefter ihop med mascarponen, zest av halva apelsinen och en skvätt vin santo. Bland ner ett par skedar i av äggvitan i marscarponeröran och tillsätt därefter resten av vitorna och blanda försiktigt. Smeta ut över chokladlagret. Ställ kallt några timmar. Precis innan servering toppar du desserten med grovt mortlade kaffebönor, finrivet apelsinskal och hyvlad choklad.

*Jamie föreslår att man kan använda annat sött vin till denna rätt. Välj då en söt olorososherry, söt madeira eller billig tokajer. Dessa viner har alla den oxiderade ton som man hittar i vin santo.

Ibland kommer recept på märkliga vägar. Som detta.

Grannen ovanpå kom med en påse underbara kakor igår kväll. Recept avkrävdes idag och det visade sig att grannens föräldrar varit i Sydafrika och fått receptet av vänner där. Receptet levererades av dem via telefon och nedskrevs hastigt på en bit papper med en blandning av engelska och svenska mått samt pilar för att illustrera tillagningen. Denna lapp skickades sedan genom balkongräcket ner till vår altan. Jag har sedan tolkat kråkfötterna, omvandlat mått och gissat mig till ett och annat.

Kakan tror jag inte är sydafrikansk på något sätt. Den finns säkert också i massor av varianter och har nog också ett svenskt namn. Någon som känner igen receptet?

Blanda samman 2,5 dl havregryn, 2,5 dl vetemjöl, 2,5 dl strösocker och knappt 2 dl kokosflingor (du kan också blanda i någon dl nötter, mandel eller russin efter smak). Smält 2 msk (40 g) sirap och 125 g smör i en kastrull. Häll ungefär 1 tsk kokande vatten över o,5 tsk bakpulver i en kopp (det fräser ordentligt) och blanda detta med smöret och sirapen och rör sedan samman med de torra ingredienserna. Bred ut smeten (använd gärna kavel) ganska tunt på ett bakplåtspapper och grädda på plåt i ugnen på 150° i 25-30 minuter eller tills den tar lite färg. Låt svalna något och skär i små portionsbitar.

Det här blir små sega, halvknapriga kakor eller godisbitar. Är säkert jättegoda att hacka ner över lite glass eller blanda med färska bär och turkisk yoghurt. Är dock lite frågande inför bakpulvret. Borde inte det kunna uteslutas?

Vissa saker är så där självklart barnsligt goda. Pannkakor, glass och sylt kan få vilken hårdhudad buse som helst att bli snäll och astridlindgrenmild. Idag gjorde jag en lite vuxnare variant som man blev minst lika snäll av.

Börja med att göra en pannkakssmet på 3 ägg (blir cirka 5 pannkakor) och tillsätt en nypa salt och 1 msk cane syrup eller mörk sirap. Stek pannkakorna i smör och låt svalna. Klicka ut vaniljglass mitt på pannkakorna, häll över 1 msk PX-sherry (eller en god brandy eller någon likör du har hemma) på varje portion och vik ihop till ett avlångt paket. Ät med en gång och bli snäll.

Idag fick det bli en improviserad snabblunch. En väldigt lyckad sådan baserad på resterna av och med inspiration från Carl Butlers piroger. Superenkelt att laga, billigt och himla krispigt, fräscht och nyttigt. Kanon som tillbehör för den som håller på med LCHF eller liknande diet. Jag serverade den dilldoftande kålen till stekt falukorv men tror att den skulle vara en dröm till fisk av olika slag.

Tll 2 personer: Strimla ett halvt litet vitkålshuvud fint (så här års är den mjäll och fin) och fräs i smör i en tjockbottnad gryta några minuter. Lägg på locket, sänk temperaturen så att vitkålen bara mjuknar. Det tar cirka 10 minuter. Rör om då och då. Häll över 0,5 dl vispgrädde, 0,5 tsk salt, rejält med nymalen svartpeppar och 1 msk dijonsenap. Rör om och låt puttra någon minut. Sist blandar du ner 2 msk finhackad dill.

De här receptet är helt klart inspirerat av ryska recept. Däremot är det väl lite oortodoxt att använda pajdeg när man ska göra piroger, vilket också Carl Butler medger. Men det är något skumt med Calles ryska recept. Båda två (här är det andra) han har med i boken innehåller nämligen fiskpinnar! Mycket märkligt.

Börja med att göra en sats pajdeg och vispa upp ett ägg. Kavla ut degen tunt och skär ut rundlar med hjälp av ett kaffefat. Degen bör räcka till 9-10 piroger. Lägg fyllningen på ena halva, pensla lite ägg utmed kanten, vik över andra halvan och tryck till ordentligt så degen håller ihop. Pensla pirogerna med ägg och grädda i ugnen i 200° cirka 30 minuter.

Pirog på fiskpinnar
Ett paket fiskpinnar
4 kokta potatisar
4 inlagda rödbetor
1 dryg msk kapris
i burk raka sardeller
2 dl gräddfil
salt och peppar

Stek fiskpinnarna och skär potatis och rödbetor i små tärningar. Blanda potatis, rödbetor och kapris med gräddfil och smaksätt med salt och peppar. Fyll varje pirog med ett par matskedar av röran, en fiskpinne och en sardell.

Kålpirog med ägg och dill
1/2 litet kålhuvud
4 hårdkokta ägg
1 knippa dill
smör
salt och peppar

Avlägsna de yttersta kålbladen, skär bort stocken och strimla kålen fint. Fräs kålen lätt i lite smör i en tjockbottnad kastrull, sänk värmen, lägg på locket och sjud sakta tills kålen mjuknar. Hacka dill och ägg, blanda med kålen och salta och peppra.

Jag gjorde båda fyllningarna, en halv sats av varje, till en sats pajdeg. Fyllningarna var mycket smakliga bägge två. Fiskfyllningen var ganska pikant med sardellen, men kålfyllningen blev min favorit. Tyvärr tycker jag inte att pajdegen funkade till pirog. Det blev både smuligt och stabbigt på en och samma gång.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Att döma av kommentarer i bloggosfären så var jag inte den ende som frestades av rätterna och rycktes med av Jamie Olivers entusiasm över svensk gastronomi och råvaror i programmet Jamie Does Stockholm. Särskilt goda såg de extremt kladdiga kardemummabullarna fyllda med blåbär ut. Edit: Kolla videoklippet längst ned hur Jamie sölar och improviserar (tack för tipset Receptomaten).

Som tur är fanns receptet publicerat på Jamie Olivers hemsida. Jag har översatt det mer eller mindre rakt av med några smärre justeringar. Enda anmärkningen på receptet är att jag tyckte det var svårt att få med alla blåbär. Jag serverade ungefär en tredjedel vid sidan av.

Håll tillgodo.

• 1 paket jäst (färsk eller torr)
• 375 ml varm mjölk
• 1 rågad tesked mald kardemumma eller 2 tsk hela kardemummakärnor
• 2 stora ägg
• en nypa salt
• 200 g strösocker
• 50 g smält smör
• 800 g vetemjöl, plus extra för utbakningen
• 15 g smör till plåten
• 75 g råsocker eller demerarasocker

Till fyllningen
• 400 g blåbär, färska eller frysta
• 75 g strösocker
• 1 apelsin

Rör ner jästen i den varma mjölken och ställ åt sidan. Krossa kardemummakärnorna ordentligt i en mortel. Vispa ägg och salt i en stor skål och tillsätt sedan efter hand socker, kardemumma, smält smör, jästblandningen och sist cirka 500 g av mjölet. Vispa hela tiden när du adderar ingredienserna klibbig konsistens. Blanda i resten av mjölet med mjölade händer tills du har en deg som håller ihop. Sikta över lite mjöl, täck med en handduk och låt jäsa i minst en timme.

Bland under tiden blåbär och strösocker i en skål. Finriv apelsinskalet och blanda med bären (spara lite av skalen) tillsammans med en rejäl slatt av apelsinsaften. Mosa samman. Täck en stor plåt med bakplåtspapper som du smörar ordenligt och strör över med råsocker eller demerarasocker.

Mjöla händerna och en ren arbetsyta med mjöl och tänja och dra i degen tills den är lite större än ett A4-papper. Nästa moment är ganska söligt, så ha en skål med mjöl till hands bli inte orolig om det blir ganska blött. Sleva upp ungefär hälften av de mosade bären på degen men undvik att ta med för mycket saft. Sprid ut röran på degen och dra sedan sidorna av degen upp och in mot mitten som ett kuvert, och fortsätt att trycka samman degen.

Skär degen i åtta lika stora delar, dra och sträck sedan varje bit till en lång smal korv, och sno runt dem så du får ett slags grov knut. Sprid ut dem på plåten och tryck till en liten grop i varje bulle där du kan sleva i resten av de mosade bären och tryck försiktigt ner dem. Strö över ytterligare lite råsocker och resten av apelsinskalet. Täck med ett bakplåtspapper och sedan en handduk och låt jäsa cirka 20 minuter.

Grädda på 180º i 25 minuter eller tills gyllene och krispiga. Servera dem varma som de är eller tillsammans med varm vaniljsås.

Edit: Tyckte själv bullarna blev lite torra. Men förstod varför då jag alldeles nyss hittade det smälta smöret i mikrovågsugnen.

För att bli lite gladare efter gårdagens deprimerande tråkiga mat svängde jag ihop en variant på Eton mess. Inslaget med turkisk yoghurt gav en lätt och frisk karaktär till desserten.

Rosta o,5 dl mandelspån i en torr stekpanna. Grovhacka det mesta av en ask hallon (cirka 170 g) men spara några för dekoration. Vispa 2 dl vispgrädde med 1 tsk mald vaniljstång eller vaniljsocker. Rör ut 2 msk cane syrup eller sirap i 2 dl turkisk yoghurt och blanda sedan ner hallonen, det mesta av mandeln samt riv ned lite mörk choklad. Vänd slutligen samman vispgrädde, youghurtröra och 1 dl minimaränger eller krossad maräng. Toppa med hallon och mandel.

Det här receptet har jag dröjt med av tre anledningar. För det första kräver det en veckas framförhållning. För det andra är bilden i boken inte särskilt lockande. Slutligen så finns det något med ”falsk” i namnet som inte känns särskilt övertygande. Inte ens Carl Butlers löfte om att marineringen skulle ge en ”lite vild smak” fick mig att tro att fläsksteken skulle smaka vildsvin.

(6-7 personer)
1 1/2 – 2 kg fläskstek
smör
mjöl
Till marinaden:
1/2 flaska rött vin
5 msk vinäger
1 morot
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 lagerblad
1 tsk mejram
5 svertpepparkorn
10 enbär

Morot och lök skalas och skärs grovt, vitlöken pressas och läggs tillsammans med alla ingredienser till marinaden i en gryta. Låt koka upp och sjuda i 6 minuter och låt sedan kallan. Skär bort eventuell svål på fläsksteken. Lägg köttet i dubbla plastpåsar och slå marinaden över, knyt ihop och låt vila i kylen i 5-7 dagar. Vänd då och då. När steken ska tillagas sätter du ugnen på 175°. Ta upp köttet och torka av kryddor och gönsaker med hushållspapper och klappa in salt runt om. Spara marinaden. Lägg köttet i en form, stick in en termometer i den tjockaste delen och ställ in i ugnen. När köttet blivit lite brynt öser du över marinaden. Låt stå i ugnen tills innertemperaturen visar 85°. Ta ut köttet och håll varmt. Sila ner marinaden i en gryta, koka upp och vispa ned en blandning av 1 msk smör och 1 msk vetemjöl och låt sjuda stilla några minuter.

Jag hade verkligen inga förväntningar på denna rätt men från ugnen kom underbara dofter. Så besviken jag blev när detta visade sig vara en av de absolut tristaste maträtterna på mycket länge. Ett bottennapp i kokboken. Mesigt, lite syrligt och mycket, mycket långt ifrån någon ”vild” smak. Undrar hur många som genom åren tagit sig besväret att planera en trevlig söndagsmiddag en vecka i förväg och ödslat en halvbutelj vin på detta recept. Oavsett hur många så lär ingen av dem ha upprepat misstaget.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.