Provade igår ett antal röda och vita bourgogner från anrika firman Bouchard Père & Fils. Som väntat bjöds på både högt och lågt. Mest högt faktiskt. Och då tänker jag inte på priserna.

2005 Gevrey-Chambertin 299 kr
Ganska ljus, briljant klarröd färg. Ren doft av röda bär, hallonmarmelad, lingon och ett grön lite omoget inslag. Kryddiga toner och ett itet inslag av läder. Medelfyllig, mycket frisk smak med låga frukttanniner, diskret inslag av fat, röda bär, hallon och medellång, något kärv eftersmak. Ett typexempel på alldeles för dyr, röd bourgogne som bara är snipig och trist.
Edit: Efter tre dagar provades vinet igen. Aromerna var nu mera utvecklad. Den omogna tonen borta, tanninerna avrundade och fruktigheten mer framträdande. Vinet behöver mer tid i flaskan helt enkelt.

2005 Volnay Caillerets Premier Cru ”Ancienne Cuvée Carnot” 599 kr
Medelhög intensitet, granatröd med något blått drag. Medelstor doft av mogna röda och mörka bär, jordgubb och svarta vinbär. Aromatisk och kryddig med karaktär av kanel och kardemumma. Fyllig, mjuk, mycket fruktig, lite eldig, hög fin syra och väl balanserad fatkaraktär. Lång, smakrik och mycket elegant. Elegant och mjuk och raka motsatsen till det föregående vinet. Så här ska det smaka.

2002 Pommard Rugiens 379 kr
Medelhög intensitet, röd med lite brun kant. Medelstor, utvecklad och något aromatisk och kryddig ton, läder och jordgubbsmarmelad. Fyllig, mycket sträv, höga frukttanniner, mycket fruktig med inslag av mörka bär, tydlig fatstruktur och fin syra. Ung och smakrik med lång eftersmak. En riktig ”käftsmäll” som en pommard ska vara. Behöver ytterligare år på flaska utöver de sju den redan har.

2007 ”La Vignée” Bourgogne Chardonnay 129 kr
Ljust gul, briljant. Ren, frisk doft av söt citrus, liten smörighet, ton av grädde och gula frukter. Torr, medelfyllig, mycket fin syra, bra fruktighet med karaktär av gula äpplen och citrus. Fin struktur, viss längd och bra ”munfyllnad”. Inget upphetsande men välgjort, njutbart och väl värt pengen.

2006 Beaune du Château Premier Cru 249 kr
Klar, ljust gul. Medelstor, nötig doft med inslag av citrus och omogen ananas samt toner av honung och smör. Torr, medelfyllig med avrundad syra och silkeslen frukt. Diskret fatkaraktär och liten kryddighet. Lång, elegant och delikat eftersmak med en liten metallisk ton.

2005 Meursault-Genevrieres Premier Cru 599 kr
Ljust gul med liten grön ton. Stor, mineralrik, smörig, nötig ton av brioche och brynt smör generös fruktighet av lime och honungsmelon.Torr, fyllig, intensiv och mycket frisk med extremt välavvägda fat. Liten eldighet, fet/oljig munkänsla, lång och kraftfull men samtidigt mycket elegant.

Den ”spanska veckan” avslutades i går i stor stil med en ”Iconic Tasting”. Ett uppsamlingsheat med några av Spaniens absolut bästa viner. En ovanligt spännande, givande och intressant provning med härliga diskussioner och stora vinupplevelser.

Provningens bästa röda vin röstades fram och överlägsen vinnare blev lite otippat 2006 Aquilon Garnacha från Campo de Borja. Största vinet totalt sett var alla rörande eniga om var sherryn 1979 Añada. Ett makalöst vin.

Mina personliga favoriter var Ossian som nästan skapade sig en egen liga för vita viner. Bästa röda med knapp marginal över Val Llach blev Vega-Sicilia. 1979 Añada låg helt utanför alla skalor.

2000 Celler Batlle Gran Reserva Brut / DO Cava (Gramona)        cirka 500 kr
En cava dominerad av druvan xarel-lo. Vinet är fatjäst och har legat i sju år på jästfällningen i flaskan.
Stor, utvecklad och komplex doft av svamp, bröd, smör, fudge och sockerkaka. Tydlig ton av naturgummi och petroleum. Fyllig, smakrik och mycket frisk med fin mousse. Stram och kraftfull med mycket bra frukt och bra fatstruktur. Mycket lång eftersmak som speglar doften.

2007 Ossian Viñas Viejas Verdejo / VdlT de Castilla y Léon (Ossian)    cirka 350 kr
Ett vitt vin av druvor från 200 år (!) gamla, oympade stockar. Fatjäst och fatlagrat.
Djupt limegul färg. Mycket stor doft av rostat kaffe, choklad, färska champinjoner, saffran, rök och tydlig ton av mogen persika. Mycket fyllig med hög syra som döljs av koncentrerad, nästan fet, frukt. Fin fatstruktur, rostade toner, nötig. Mycket, mycket lång eftersmak med mineralton och liten bitterhet.

2006 Magaña Calchetas / DO Navarra (Bodegas Viña Magaña)        cirka 350 kr
Ett merlotdominerat vin av extremt selekterade druvor som avstjälkats för hand!
Mycket mörkt blåröd, nästan opak. Stor, mycket fruktig doft av hösthallon, plommon, lakrits, eucalyptus, russin och en distinkt karaktär av créme de cassis (svartvinbärslikör). Mycket fyllig med koncentrerad mörk fruktighet av bland annat hösthallon. Många men mycket mjuka frukttanniner och fint balanserad fatkaraktär.

1999 Vega-Sicilia / DO Ribera del Duero (Bodegas Vega-Sicilia)        cirka 1700 kr
En riktig klassiker! 90% tempranillo och 10 % cabernet sauvignon. Fatlagrad 6,5 år på omväxlande nya och tidigare använda fat.
Djupt blodröd med litet brunt stick. Stor, ung, mörkt fruktig doft av svarta vinbär med karaktär av portvin, eucalyptus, blod, järn och kött. Medelfyllig, stram, elegant med en mjuk, nästan köttig, fruktighet. Kompakta men mycket mjuka tanniner. Lång finessrik eftersmak med mycket mineral, järn och en mycket fin fatkaraktär.

2006 Aquilon Garnacha / DO Campo de Borja (Bodegas Alto Moncayo)    cirka 700 kr
Garnacha från 60-åriga stockar har resulterat i ett vin med nästan 17% naturlig alkohol!
Djupröd färg. Mycket stor doft med en distinkt karaktär av mörkt kakaopulver. Liten(!) eldighet, mörka körsbär, mint och tydlig mineralton. Efter en stund i glaset slår det plötsligt upp en enorm doft av hallon- och lakritsbåtar. Fyllig, intensiv och smakrik med ton av eucalyptus, hög syra och eldighet balanserad av mogen frukt. Lång eftersmak med mjuka tanniner och fin fatakarktär.

2005 Seleccion de Viñedos de la Familia / DO Ribera del Duero (Felix Callejo)    cirka 350 kr
En favoritbodega i Ribera del Duero. Drivs helt av familjen Callejo som gör eleganta, mjuka viner.
Helt opak och blåröd. Något sluten men mycket fruktig doft av mörk frukt och bär, eucalyptus (igen!). Fyllig, mycket fruktig med mörk, mogen frukt. Välstrukturerad och balanserad med fin balans mellan syror, fat- och frukttanniner. Lång eftersmak med tydlig mineralton. Ungt!

2006 Neo Punta Esencia / DO Ribera del Duero (Bodegas Neo)        cirka 1500 kr
Ett mycket omtalat vin av tempranillo får 80-åriga stockar samt 200% nya ekfat (man drar om vinet till en andra omgång nya fat.
Mycket tät, nästan svart med blå kant. Något sluten doft med ton av fikon och jordgubbsmarmelad. Mycket fylligt med kompakt frukt som tyvärr överträffas av för mycket ek. För mig ett obegripligt vin med mer karaktär av trä än druva. Besk, bitter, fatsträv och torr eftersmak. Vägrar tro att detta kommer att utvecklas väl. Robert Parker håller inte med.

2006 Aalto PS / DO Ribera del Duero (Bodegas Aalto)        cirka 900 kr
Ett av de mer kända ”ikonvinerna” från Ribera del Duero.
Tät, mycket mörk, nästan svart, blåröd. Stor, fruktig doft av mörk frukt, apelsin, julkryddor och tjära. Mycket fyllig med kompakt, mörk fruktighet, höga men mjuka tannier, frisk syra. Otroligt välstrukturerad med lång mineralrik eftersmak.

2006 Vall Llach Porrera / DOCa Priorat (Celler Vall Lllach)        cirka 600 kr
Min absoluta favoritproducent i Priorat från byn Porrera som nyligen fått ”village-status”.
Mycket tät blåröd färg. Stor, ung mycket fruktig doft av mogen mörk frukt. Fyllig, tät, silkeslen frukt. Elegant, lång, silkiga taniner. Extremt välgjort och fint strukturerat vin.

2006 El Nido / DO Jumilla (Bodegas El Nido)            cirka 800 kr
Omtalat ”parker-vin” från området Jumilla i sydöstra Spanien.
Tät, opak blåröd färg. Mycket stor, aromatisk doft med inslag av eucalyptus, rökig (bacon). Medelfyllig, mycket fruktig, mogen frukt och mycket eldig. Ingen balans mellan syror, tanniner, alkohol och frukt.

1979 Añada Palo Cortado / DO Jerez (Gonzalez-Byass)        priceless
Jag är en lycklig jävel som för tredje gången fått prova denna makalösa sherry. Upplevelsen blir faktiskt större för varje gång. Får gåshud bara jag tänker på den.
Briljant, bärnstensfärgad. Stor, oerhört komplex doft av (bland annat) cashewnötter, rostade hasselnötter, choklad, smörkola, saffran, Plopp, honung, mimosa och brynt smör. Bentorr, mycket frisk, koncentrerad, smakrik med dominerande karaktär av honung, nötter, mjölkchoklad. Mycket, mycket lång smak med metallisk karaktär. Ett fantastiskt stort och unikt vin. Provningsdeltagarna pendlade mellan religiös upplevelse, ödmjukhet och rörelse.

NV Apostoles Palo Cortado Muy Viejo VORS / DO Jerez (Gonzalez-Byass)    cirka 400 kr
Djupt bärnstensfärgad. Stor doft av knäck, brandy och sirap. Fyllig, frisk, koncentrerad med viss sötma och en lång nyanserad eftersmak. Mycket bra vin som tyvärr hamnade i den långa skuggan av Añada.

Spanska viner i överkomlig prisklass skriver jag om här.

Det har varit och är mycket denna vecka. Inte mycket tid att blogga. Tyvärr.

Då flera dagar ägnas åt spanska viner tänkte jag ändå få iväg några tips på bra viner som provats.

Först ett riktigt ekonomitips; 2002 Viña Albali Gran Reserva från Valdepeñas. En traditionell spanjor med mjuk, mogen karaktär med toner av vanilj, ek och kryddor parad med körsbär och solvarma jordgubbar. Minst två år på ekfat och därefter lång fatmognad. Inget stort vin förstås men obegripligt billigt för 79 kronor.

2006 Raimat Cabernet Sauvignon från Costers del Segre är helt annorlunda. Ett modernare vin med tydlig karaktär av svarta vinbär, diskret fatkaraktär och bra fruktighet. Överraskande välgjort och rent med en bra struktur inlindad i den mogna frukten.

Betydligt mer karaktär och komplexitet hittar man i 2005 La Garriga Samsó från Empordà-Costa Brava. Kryddighet och mineralitet, stor frukt, stramt och med en härlig syra. Mycket balanserat och elegant men ändå kraftfullt. Mycket vin för 200 kronor.

De mousserande viner (cava) vi hittar i Sverige kostar ofta under hundralappen och är i de flesta fall välgjorda, enkla och lättdruckna viner. Tyvärr får vi sällan eller aldrig möjlighet att prova cavas av högre kvalitet. 2004 Gran Juvé y Camps från Penedés är en gran reserva och har lagrats på sin jästfällning i flaskan minst tre år. Därmed har den utvecklat en stor fyllighet och smakrikedom med toner av bageri och spansk brandy. Mycket fin mousse. Inte elegant som en champagne men mycket karaktärsfull och välstrukturerad. Tyvärr finns inte denna i Sverige.

Spanska viner i en helt annan liga skriver jag om här.

…kan man ha djupa diskussioner om vin.

Klimatförändringar eller nya metoder i vitikulturen? Tidigare skörd men samma blomningsperiod? Delvis tidig skörd med utökad malolaktisk jäsning? Är brettanomyces en defekt eller karaktär? Vad är då flor på sherryn? Finns ”reduktion” eller är det bara ”wine bullshit”? Varför chaptaliserar man i Chablis men inte i Klagshamn? Varför är ”grön paprika” mer sällsynt i Bordeaux idag? Hade Jancis rätt om ”sack”?

Gud vad skönt att öl finns.

En våtkall, betonggrå och disdassig höstsöndag. Som gjord för en mustig, värmande köttsoppa med ostmacka.Soppa blev det och en oväntad smakupplevelse.

Basen till soppan kom från frysen. En liter ihopkokt buljong som jag tror härör från när jag gjorde dillkött. Men säker är jag inte. Buljongroulette kallar Gitto det. Mycket fyllig, salt och umamistinn var den i alla fall. I de bakre delarna av frysen hittade jag också en påse av tärnad, helstekt spädgris. Hackade och skivade palsternacka, morötter, potatis, kålrot, purjolök, mangold och gröna tomater. De sistnämnda för att addera syra.

Den viktiga ingrediensen för den stora smakupplevelsen var en flaska finosherry jag köpt i Danmark men som jag igår upptäckte var lätt oxiderad.  Istället för att späda ut den rika buljongen med vatten använde jag nästan en hel flaska sherry. När jag hällt i de första decilitrarna av sherryn och smakade av så baxnade jag nästan när buljongen var ännu rikare med en nästan explosiv umamismak. Detta bevisade för mig två saker. För det första att olika typer av umami förstärker varandra. För det andra att finosherry verkligen innehåller den typ av fria umami som förstärker umami (benämns DKP men jag är fortfarande lite osäker på om det är en form av fri umami). Jag fortsatte att späda med sherryn tills saltnivån var lagom. Smakrikedomen och fylligheten var fortfarande mycket hög.

Soppan värmde och var den smakrikaste och mustigaste soppa jag någonsin lagat.

Detta har vi väntat på utan att veta om det. Lars Torstenson bloggar: http://www.vinifierat.se/

Journalist. Författare. Vinmakare. Gudabenådad föreläsare. Gamäng. Västgöte. Bloggare. En sann renässansman. 🙂

Jaha. Så var man ”Certified Sake Sommelier”. Vad nu det är värt och betyder. Utbildningen var mycket intressant på många plan. Och då menar jag ”intressant”. Jag lärde mig kanske inte så mycket mer än jag redan kunde. Däremot fick jag uppleva en föreläsning om sensorik och umami som var absolut omvälvande. Ställde alla begrepp på huvudet. Lite som att få höra att jorden är platt…igen…fast nu enligt en hemmasnickrad teori och praktiska experiment som ”bevisning”. Håhåjaja.

Nåväl. Vad gäller sake kan man förenklat säga att det är framförallt två parametrar som avgör sakens karaktär. Den första är risets poleringsgrad (seimaibuai) det vill säga hur stor del av riskornet som återstår efter polering. Denna anges i procent och ju lägre siffra desto mer aromatisk sake i teorin. Den andra parametern är huruvida alkohol tillsatts i den färdiga saken. Tillsatsen sker inte för att höja alkoholhalten utan för att göra saken lättare hur konstigt det än kan låta. En sake utan tillsatt alkohol betecknas som junmai.

Vi provade fyra mycket bra sorter vars urvalskriterier var de ovantående.

Hiokizakura Junmai / Junmai 65%.
Mycket ljust gul.
Medelstor doft av ringblomma och prästkrage, gul banan, gult äpple och marsipan.
Lätt, torr, mjuk smak med fin fruktighet av bland annat banan. Mycket lätt, fin struktur och en fin, ren och delikat eftersmak. Mycket lik en fino sherry i stil.

Kinkankuromatsu / Junmai Daiginjo, 45%
Nästan vattenklar.
Medelstor doft av litchi, gula frukter, mogen banan och honungsmelon. Doften påminnande om en chardonnay.
Medelfyllig, återigen gula fruklter och med en liten syrlighet, något oljig och viss bitterhet. Mycket lång eftersmak med en åtstramande torrhet/kärvhet som nästan påminde om fatkaraktär. Mycket angenäm.

Shinriki / Ginjo, 55%
Nästan vattenklar.
Ganska liten doft, något blommig och vagt aromatisk med ton av grapefrukt.
Mycket lätt, någon bitterhet, svag karaktär av umami och en liten metallisk ton. Elegant, lång och förvånansvärt kraftfull och eldig eftersmak.

Ichiyashizuku / Daiginjo, 35%
Helt vattenklar.
Stor, ren doft av mandel, litchi, persika, apelsin (Loranga!) och en blommig ton.
Medelfyllig, ren och mintig smak med drag av salmiak. Mjuk, len, mycket elegant med en nästan ”eterisk” karaktär. En av de bästa sake jag provat! Prislapp: 150 pund för 720 ml!!!

Ska man då dricka sin sake varm eller kall? Som med allt annat så är det en smaksak. Men en grundregel är; enkel sake serveras varm, bättre sake serveras sval eller kall. Värmer man enkel sake kommer den att framstå som mjukare medan mer elegant sake kommer att förlora sin fina aromer.

Kanpai!

Mer om sake här.

Hemma i lugnet ett par timmar har jag tid att sammanställa anteckningarna efter en mycket intressant provning i Jerez.

Sherry är nästan undtantagslöst en årgångslös produkt genom den stegvisa blandning som sker i det traditionella solerasystemet. Dock kan numera sherry få en åldersangivelse.  Beteckningarna är VOS (20 år) och VORS (30 år). För att få en åldersangivelse måste prover av vinet som ska buteljeras kontrolleras. Prov hämtas från det angivna fatet som sedan sigilleras. Vinet genomgår sedan kemiska analys, C14-metoden samt en noggrann sensorisk bedömning innan det godkänns. Åldersangivelsen är den minsta genomsnittsåldern på vinet. Delar av det är mycket äldre än så. Priset för vinerna ligger runt 400 till 1000 kr per flaska. Betänker man åldern och den omständliga tillverkningen så får man säga att det är billigt.

Sandeman ”Royal Esmeralda Solera 1894” VOS
Klar, ljus bärnsten, grön kant.
Ren, stor utvecklad doft av nötter, salmiak, kola, vanilj och stallbacke. Efter en stund kommer toner av läder, knäck, rökighet och tjära.
Smaken snustorr, medelfyllig, smakrik och skarpt intensiv. Nötiga toner, honung, salmiak. Viss eldighet och en lång elegant eftersmak. När jag återkommer till vinet efter en halvtimme slår en distinkt doft av sockerkaka emot mig.

Barbadillo Amontillado VORS
Klar, bärnstensfärgad med ett anslag av grönt i kanten.
Ren, stor, flyktig finokaraktär av jäst, gröna oliver och mandlar. Inslag av salmiak, russin, gammal valvados och lite bokna äpplen och lite honung och vaxkaka. Stor, fyllig, mycket fräsch, eldig, smakrik och mycket intensiv. Ren, lång och mycket intensiv eftersmak.

Williams & Humbert Palo Cortado VOS
Klar och djupt gyllene färg.
Ren, stor doft som genast slår emot mig som ostronskal, hav och mineral. Därefter kommer aromer av valnötter, mandel, eucalyptus och créme brûlee. Utvecklas hela tiden i glaset.
Mycket torr, intensiv och smakrik. Medelfyllig, eldig med tydlig mineralton, russin och rågbröd(?). Lång och elegant eftersmak.

Harveys Palo Cortado VORS
Klar, medelmörk bärnsten.
Ren, medelstor doft, nötig, rostade hasselnötter och choklad samt tång och jod som påminner om maltwhisky.
Fyllig, smakrik, mjuk och avrundad karaktär, toner av bränt socker och nötter. Torr men med en förnimmelse av sötma. Rik eftersmak.

Vinicola Hidalgo y Cia Oloroso Viejo VORS
Klar, medelmörk bärnsten.
Stor och tydlig doft av muscovadosocker, nötter och russin. Generös doft med lite bränd karaktär.
Fyllig, torr, koncentrerad och oljig med bränd ton, russin och en tydligt metallisk eftersmak. Inte så komplex och lång som de tidigare vinerna.

Gonzales-Byass ”Matusalem” Oloroso Dulce Viejo VORS
Klar, djupt mörkbrun färg med gyllene kant.
Ren, stor doft av russin, torkad frukt, dadlar, sirap eucalyptus, honung och hav.
Fyllig, halvsöt (130 g socker), eldig, mycket frisk. Toner av russin, torkad frukt och mineral med en liten bitterhet. Balanserad eldighet. Lång och ren eftersmak med en bränd sirapskaraktär. En sherry som kan betraktas som en ”old cream”.

Bodegas Tradicion Pedro Ximenez VOS
Mörkt läderbrun nästan ogenomskinlig.
Ren, stor, aromatsik doft med eucalyptus, russin, fikon, dadlar, kaffe, sirap och hav.
Mycket söt, simmig och fyllig med mycket tydlig salt mineralton som balanserar sötman. Smak av kaffe, russin, sötlakrits. Lång eftersmak.

Bodegas M. Gil Luque Pedro Ximenez ”de Bandera” VORS
Helt opak, mörkt brun och mycket simmig.
Ren, medelstor doft av knäck, russin, dadlar och med en bränd ton. Inslag av ananas och eucalyptus.
Fyllig, tjockflytande, oljig och söt. Torkade frukter, bränd ton och förvånansvärt nog en påtaglig ton av cassis/svarta vinbär. Mycket lång smak. Smakupplevelsen inte så söt som antyds av sommigheten. Detta beror på polymeriseringen av sockret (bildandet av längre molekylkedjor) under mognaden.

Sammantaget mycket imponerande viner. Alla var rena, pigga och vitala utan tecken på att tappa spänsten. Återkommande i smakbeskrivningarna var ”salmiak”, ”eucalyptus” samt lite överraskande ”mineral” och ”hav”. Flera av vinerna var arommässigt förvillande lika whisky eller armagnac. Det som var gemensamt för vinerna var den stora koncentrationen och den intensiva smaken. Genom den mycket långa fatlagringen och avdunstning av vatten har det skett en koncentration av vinernas smakämnen.

Så blev det dags för den sista sherryn i Jerez.
En manzanilla Solear, inlagda sardiner och manchego i solen.
Nu bär det hemåt till kylan, piffiga falukorvsrecept och höstdassiga bilder.
Men vänta! Först blir det ett par dagar med sakeseminarium i London.

Oj vilken dag! Suttit i en 30° varm lektionssal i långa teoripass om sherry, vinlagar och solerasystem. Därefter en magnifik provning av 20- till 30-årig sherry under ledning av en nestor i Jerez; Neltràn Domecq. Helt fantastiska viner. Jag återkommer med utförliga provningsanteckningar.

Sedan direkt till Bodegas Tradicion som specialicerat sig på att endast buteljera och sälja viner som är mellan tjugo och trettio år i snitt! Vi förevisades gamla metoder, fortfarande i bruk på bodegan, hur man blandar och flyttar vinerna i soleran. Där blev det också en underbar lunch med tapas (suprise!), däribland favoriten räkplätt och en ris- och skaldjursgryta med saffran. Påminde om en paella med mycket vätska. En 30-årig oloroso passade förvånansvärt bra till. Helt otippat. Ännu bättre när vi blandade lite av vinet i maten. Förköpte mig lite på vinerna där. Oooops!

Sedan blev det ilfärd till examen i denna utbildning för ”sherryambassadörer”. Lite lagom beskänkt av urgammal sherry (och litte brandy) skulle det blindprovas och identifieras sju olika sherrytyper och göras ett skriftligt prov. Gick galant! Tror jag. Diplomen ska delas ut om en knapp timme.

I pausen hann jag springa och proviantera lite i närmaste snabbköp som hade lite NETTO-varning. Trots det var inte charkavdelningen så himla pjåkig. Skinkorna på bilden var veckans erbjudande. Övriga fanns på annan plats.

Sådärja. Nu ska det duschas och sedan på med skjorta och kavaj i 32°  värme. Examensmiddag hos Consejo Regulador väntar.