Senaste nytt

Smaskig sydafrikansk cabernet!

Det ska mycket till innan jag går igång på röda sydafrikanska viner. Men igår fick jag prova ett som var så läckert och rent ut sagt smaskigt att jag bara ville dricka det i stora djupa klunkar!

2008 Cederberg Cabernet Sauvignon kommer från några av Sydafrikas högst belägna vingårdar som dessutom ligger mitt inne i ett naturskyddsområde. Tack vare den höga höjden har man ett svalt klimat som tydligt återspeglar sig i elegansen och den rena och intensiva. fruktkaraktären. Att vinet legat 14 månader på franska ekfat märks nästan inte alls. Ett otroligt läckert vin som går att beställa via Jacobsson & Söderström för cirka 230 kr.

Djupt klarröd färg. Ganska liten, mineralpräglad doft med toner av ceder, blåbär och grädde. Medelfyllig, intensivt bärig och saftig som ren, nypressad  svartvinbärsjuice, mjuka tanniner och mycket friska och läskande syror. Elegant, saftigt, livfullt och med en liten rökighet i det mineralstrama avslutet. Ett glas till? Ja Tack!!!

Liksom en nordafrikansk lammgryta typ

Jag blir alltid så inspirerad av gode Jimmys brutala matlagning som han presenterar på sin blogg. Inspirerad är ordet för jag jag skulle aldrig drista mig till att tro att jag kan återskapa vad Jimmy gör. Men bra idéer kan jag få, som denna lammstek med nordafrikanska influenser. Gick bärsärk i kryddskåpet och resultatet blev en köttig, mustig och kryddig gryta att äta med bönor, couscous eller fylla ett pitabröd med.

Skala och dela 5-6 vitlöksklytftor på längden. Med en vass kniv sticker du djupa skåror i en lammstek på cirka 1500 g och späckar den med vitlöken. I en gjutjärnsgryta häller du en burk krossade tomater, 1 msk vinäger, 1 msk dadelsirap, 3 stjärnanis, 3 lagerblad, 2 kanelstänger, 1 msk kardemummakapslar, 1 tsk fänkålsfrön, 2 torkade lime (perforerade), tsk harissa, 2 tsk salt och låter det hela få ett uppkok. Lägg ner lammsteken, lägg på locket och ställ in i ugn på 175° och glöm bort i 5 timmar. Ta upp det nästan upplösta köttstycket, avlägsna eventuella hinnor och skär upp i tjocka skivor. Passera stekskyn genom en trådsil, häll tillbaka i grytan tillsammans med en burk krossade tomater, 1 tärning/pod hönsbuljong och 1 tsk harissa. Lägg ner köttet, rör ut det med såsen och låt sjuda en stund. Smaka av med salt och eventuellt mer harissa. Servera med coucous eller blanda ner bönor.

Äkta quiche lorraine

Efter den lyckade baskiska kycklingen fick det bli ytterligare ett recept ur den franska franska kokboksklassikern ”Je sais cuisinier”. Jag måste laga mer av dessa geniala recept men tyvärr är bristen på bilder i boken en hämsko. Nu blev det i alla fall en quiche lorraine.

En quiche är en öppen paj med olika typer av fyllning som hålls samman med en äggstanning. Quiche lorraine är kanske den mest kända och härstammar från regionen Lorraine som ligger precis väster om Alsace. En äkta quiche lorraine innehåller bara äggstanning och rökt fläsk. Inte skinka. Ingen ost. Inga örter. Ingen lök. Enkelt, så enkelt och i sin enkelhet så gott som bara ett klassiskt franskt recept kan vara.

Börja med pajdegen (en klassisk pâte brisée eller mördeg). I en stor bunke häller du 250 g vetemjöl och gör en grop i mitten där du lägger ned 125 g tärnat, kylskåpskallt smör, 1 msk neutral matolja och 1/4 tsk salt. Nyp snabbt ihop det hela tills smöret är fördelat i mjölet. Tillsätt 1-2 msk kallt vatten och arbeta snabbt ihop till en fast deg. Täck degen med plastfolie och låt vila i minst 1 timme i kylskåp.

Ta ut degen och låt den få rumstemperatur igen. Kavla ut så att degen gott och väl täcker en pajform (helst sorten med löstagbar botten) på 24 cm. Klä formen och tryck fast degen. Täck degen med ett smörpapper och tyng ned det med ris, bönor eller grovt salt. Grädda i ugn på 200 ° i 10 minuter. Ta bort smörpappret med tyngden och grädda ytterligare 10 minuter.  Sprid ut fint 125 g fint tärnat rökt sidfläsk över pajbotten (om du använder kallrökt sidfläsk kan du steka det gyllene som jag gjorde). Vispa samman 2,5 dl crème fraîche, 2 ägg, en nypa salt (tänk på att fläsket är salt) och nymald svartpeppar. Häll äggsmeten över fläsket och grädda pajen på 200° i cirka 40 minuter. Ät ljummen eller kall.

Rocky apropå ekologiska och ”naturliga” viner

Den här seriestrippen med Rocky hittade jag i lördagens Sydsvenskan. Ett litet oseriöst inlägg i debatten kring ”naturliga” viner.

Klicka på bilden så får du upp den i stort format..

Baskisk kyckling

Här kommer ett riktigt smaskigt kycklingrecept ur den franska franska kokboksklassikern ”Je sais cuisinier”. Poulet basquaise är en enkel och trevlig variant på coq au vin. Vill du inte stycka kycklingen själv så köper du styckdelar och gillar du inte beska så byter du ut den gröna paprikan mot gul eller röd. Jag serverade grytan till kikärtor från burk som mosades och värmdes med lite av spadet från grytan.

Stycka en kyckling i 8-10 delar. Kärna ur 4 paprikor (gula och gröna) och 300-400 g tomater (eller hela skalade tomater på burk) och skär i stora bitar. Klyfta 250 g champinjoner och strimla en röd pepparfrukt fint. Tärna en bit kallrökt fläsk (150 g) och fräs i en stor tjockbottnad kastrull i lite fett tills det blivit gyllenbrynt. Ta upp fläsket, höj temperaturen och stek kycklingbitarna i omgångar så de blir väl brynta på alla sidor. Lägg tillbaka fläsket i grytan, vänd ner alla grönsaker och slå på 2 dl vitt vin och 2 tsk salt. Lägg på locket och låt suda i cirka 45 minuter. Lägg upp kycklingen på ett fat. Höj temperaturen och låt skyn koka ihop något. Smaka av med salt och massor med nymalen svartpeppar. Slå skyn och grönsakerna över kycklingen och strö över hackad bladpersilja och en finstrimlad röd pepparfrukt.

”Exotiska” svenska ostar

Jag älskar saluhallsspotting, det vill säga att besöka saluhallar och matmarknader när jag är ute och reser. Men man behöver inte åka till Spanien, Frankrike eller andra länder för att matdiskarna ska bli exotiska.

Vi tror kanske att vårt svenska matutbud är så utslätat och enhetligt men efter ett par timmar i bil kan faktiskt ett besök i en vanlig Ica-butik bli riktigt intressant. När jag besökte Storasyster i Vänersborg var höjdpunkten att strosa runt och botanisera på Ica Kvantum. Nu förstår ni kanske hur konstig jag är.

Jag hittade ostar från Gäsene Mejeri som verkade intressanta. Har aldrig tidigare hört talas om detta mejeri, Sveriges minsta och fristående mejerförening, trots att det ligger i mina gamla hemtrakter. Ostarna jag valde att plocka med hem var Bondmoran Lagrad och Minimunk. Bondmoran är härligt gräddigt, krämig och med en liten syrligt och bra smakrikedom. Påminner om en lagrad hushållsost. Den svartvaxade Minimunken är lagrad 22 månader med bra sälta, nötighet och ganska hög smakintensitet och inte helt olik en cheddar men med en finare krämighet. Två mycket trevliga ostar. Nu gäller det bara att lyckas få min lokala butik att ta in dem.

Rå öl

Man ska absolut applådera de de stora bryggerierna när de gör ansträngningar att lämna”internationellagerträsket” och försöker sig på något nytt. Därför tyckte jag det var kul och spännande att hitta Falcon Raw, en ofiltrerad ljus lager med jästfällning där man dessutom jobbat med humlen för att ge en annorlunda aromatisk profil. Givetvis är det ett sätt att möta alla de nya, innovativa och duktiga mikrobryggerierna som dykt upp. Fantastiskt att se den direkta effekten av konkurrens.

Medelljust gul färg. Medelstor humlearomatisk och örtig och lätt parfymerad och j ästig doft.Spretig och gles kolsyra och skum, självklart jästig ton av fällningen men avsaknad av kopp, fyllighet och frukt. Ingen direkt beska men en humlearomatisk profil som inte vet vad eller vart den den vill. Gissar att namnet ”Raw” ska associera till en oputsad, tuff och karaktärsfull öl. Dessvärre stämmer namnet in på en öl som känns just rå och obalanserad.

Tyvärr en riktigt trist öl utan ambition, mål eller mening. Tio poäng för ambitionen men tyvärr underkänt för resultatet. Gör om, gör rätt.

Pound cake och polsk påsklammskaka

När jag var på Lucu Food härom veckan så var konditoriavdelningen nedlusad med stora kakor i form av lamm inslagna i cellofan. Texten ”Baranek Wielkanocny” sa mig inte mycket mer än att det var polska. Nu är jag ju inte dummare än att jag fattade att det var någon sorts traditionell påskkaka. Fem minuter senare står jag inne på Lidl och där säljs teflonformar för just dessa bakverk. Det gick givetvis inte att motstå. Kakform inhandlades.

Väl hemma började jag googla och insåg att ”Baranek Wielkanocny” helt enkelt betyder ”påsklamm” samt att de flesta recepten utgick ifrån kakmix. Tydligen är det viktiga här att dekorera lammet, lite som med våra pepparkakshus tydligen. Det verkade dock som att pound cake-mix var att föredra. Bara att googla vidare. Pound cake är tydligen en lite fastare form av sockerkaka. Den här kakan passade mig fantastiskt bra eftersom jag är urusel på vanlig sockerkaka. Riktigt saftig, smakrik, stunsig och smarrig blev den. Tydligen håller den flera veckor i kylen och ska vara god att steka eller doppa i en mjölk- och spritblandning, slänga på grillen och servera till färska bär. Det vete tusan om man inte kan servera själva smeten som en dessert. Det här blir ett nytt favoritrecept!

Polska påsklammet då? Jo det smetades in med sockerglasyr, beströddes med kokosflingor och ansiktet penslades med choklad. Otäckt naturtroget. 😉

Vispa samman 3 ägg (rumsvarma) med 3 msk mjölk och lite vaniljpulver. Sikta* ned 150 g vetemjöl (cirka 3 dl) i en blandskål och blanda väl samman med 150 g strösocker (cirka 1,5 dl) och 1 tsk bakpulver med en elvisp. Klicka ner 185 g rumsvarmt smör och hälften av äggblandningen och vispa tills allt det torra fuktats av smöret. Vispa ytterligare någon minut och skrapa hela tiden ned eventuell smet från bunkens kanter. Vispa ner återstående äggblandning i två omgångar och vispa i knappt en minut efter varje gång. Häll smeten i en smord form och grädda på 175° i cirka 60 minuter. Stick en tandpetare i kakan för att kolla att den är genombakad.

*När du siktar mjölet genom en trådsil eller mjölsikt så får du en finare konsistens.

Naturviner (igen) på Systembolaget

Efter genomgången av ”naturvinslådan” från Noma kände jag att jag var tvungen att ge mig i kast med några av vinerna ur Systembolagets lansering av ”naturviner”.

Jag satsade på en beaujolais från Jean Foillard och en dolcetto som blivit uppskriven av flera vinskribenter. Trots att jag är en stor älskare av beaujolais har jag missat denna omskrivna, och av många hissade, producent. Tyvärr levde inte vinet upp till förväntningarna speciellt inte med hänsyn till priset på 250 kr. Jag saknade den charmernade och livliga bärigheten och frukten samt den omedelbara drickbarhet som jag förknippar med beaujolais. Men jag ska ge producenten en chans till och testa den enklare varianten som släpptes samtidigt.

Dolcetto brukar beskrivas som ”Italiens beaujolais” och här fanns just det jag saknade i det föregående vinet. Massor med generös frukt men också en imponerande struktur inbakad i generositeten. Ett riktigt bra och njutbart vin med lagringspotential. Dessutom mycket förmånligt prissatt.

2010 Morgon Côte du Py (Jean Foillard). Ljus, blåröd färg. Medelstor doft av syltiga skogsbär, gröna örter och ett stick av grisurin. Det låter inte trevligt men ger vinet en spännande komplex dimension till det bäriga. Lätt kropp, få men gröna och lite kärva tanniner, mycket frisk syra, en ekstruktur som ännu inte är integrerad , en snabbt avklingande bärig frukt, toner av anis och en påtaglig och lite oren beska i eftersmaken. Ung, lite kort och något outvecklad smak. Svårt att sia om utvecklingen på detta vin men gissningsvis kommer det att bli mer harmoniskt med ett par år i flaskan.

 2010 Dolcetto di Dogliani (Cascina Corte) . Djup, nästan purpurfärgad. Medelstor, lite outvecklad men mycket fruktig doft av björnbär, hallon, solmogna jordgubbar, lagerblad, örter, sötlakrits och ett tydligt inslag av vitpeppar. Fyllig, massor av ”tuggig” mörk frukt, tuffa tanniner som är inbäddade i bärigheten och en påtaglig rökig ton och karaktär av lakrits och salmiak. Välstrukturerat, lång eftersmak men ännu outvecklat. Händer nog en hel del inom det kommande året.

Libanesisk caprese

Trista körsbärstomater resulterade i den här varianten på den klassiska italienska mozzarella- och tomatsalladen.

Halvera 200 g körsbärstomater över ”ekvatorn”, lägg i en form och strö över några nypor salt och socker. Ställ i ugn på 125° i cirka 90 minuter. Ta ut och låt svalna något. Medan tomaterna fortfarande är lite varma vänder du dem i rejält med olivolja och lite pressad citron. Blanda ner en näve grovhackad bladpesilja och färsk basilika samt en bit finstrimlad purjolök. Skär 2-3 bollar labneh grovt och blanda ner i slladen så det krämar sig lite. Riv till sist över lite citronzest.