Två dagar på skolan ska ägnas åt en masterclass kring Bourgognes village-appellationer tillsammans med Jean-Pierre Renard från BIVB. Det kan behövas en djupdykning för detta område som bara utgör 3% av Frankrikes vinareal och omfattar 100 appellationer producerar nämligen…wait for it…60 000 olika viner!

Jean-Pierre inledde med att prata om komplexiteten i ämnet. Att jämföra en pinot noir från Bourgogne och exempelvis en från Nya Zeeland är lönlöst. När man inte ens kan göra likadana viner i Volnay och Pommard som ligger någon kilometer från varandra, hur ska man kunna göra det i olika delar av världen med helt olika förutsättningar. När man ska lära sig om viners typicitet från ett område är det viktigt att veta att vinvärlden befinner sig i ständig förändring. För 150 år sedan var vinerna från Pommard lätta viner som skulle drickas inom ett halvår, idag är de kraftfulla och strukturerade viner för lagring. De legendariska vinerna från Romanée-Conti (”viner som alla känner till men ingen dricker”) var ursprungligen roséviner. För trettio år sedan var vinerna helt annorlunda och idag dricker vi viner som aldrig varit bättre. Det enda vi vet med säkerhet är att om ytterligare trettio år så kommer de återigen att vara annorlunda.

Det grundläggande för olikheterna i Bourgogne, förutom klimatet som varierar över den 23 mil långa sträckningen, är jordmånen som företrädesvis består av kalk. De olika marina kalksedimenten har bildats under 50 miljoner år, har olika fysisk karaktär och varierar inom området. När endast jordmånen är det som skiljer kan man tydligt uppleva det i vad som beskrivs som ”mineralitet”. Vad mineralitet är, hur det påverkar vinet och varför vi upplever det som vi gör är fortfarande mer eller mindre ett mysterium. Vi ser ursprunget och resultatet men orsaken är okänd – en saknad länk.

Sammanfattningsvis kan sägas att ”Life is to short to learn about Burgundy”.

Över till Chablis och Auxerrois som ligger 10 mil västnordväst från övriga Bourgogne. Ursprungligen var det enbart vinerna härifrån som var betecknade som ”Bourgogne”. Här dominerar druvan chardonnay nästan helt och följaktligen vita viner. Även sauvignon odlas och går då under namnet från byn Saint-Bris. Röda viner av pinot noir och césar hittar vi med bynamnet Irancy. Det finns fyra kvalitetsnivåer av chablis: petit chablis, chablis, chablis premier cru samt chablis grand cru. Chablis skiljer sig från övriga vita bourgogner genom det svalare klimatet, den ”yngre” och rikare kalken (kimmeridge) samt att man i allmänhet inte använder sig av fatlagring eller gör det mycket sparsamt. Vinerna bli därför mycket torra, friska, strama och mineraldrivna.

2009 Saint-Bris (Clotilde Davenne).  Mycket ljust gul färg med grönt stick. Ren, frisk, doft med mineral, lätt aromatisk ton av gröna äpplen, krusbär,  citrus, svartvinbärsblad. Torr, frisk, fruktig och medelfyllig, citrus, granny smith, krusbär, lång balanserad och tydligt mineraldominerad eftersmak. Stram och elegant i klassisk, ren stil.

2010 Petit Chablis (Domaine Garnier & Fils) 153 kr / Jakobsson & Söderström. Medeldjupt citrongul med grönt inslag. Medelstor, ren, frisk doft av mogen citrus, gula äpplen, omogen ananas, lätt kritdammig. Ganska lätt, torr, mycket friska syror, balanserade av bra fruktighet, gröna äpplen, mogen citrus. Stramt och kritigt avslut med bra längd. Välgjord och snygg petit chablis.

2010 Chablis (Clotilde Davenne).  Medeldjupt citrongul med grönt inslag. Stor, fruktig doft av gul frukt, vita blommor, citrus, gröna äpplen och en ganska tydlig, rökig mineralton. Torr, mycket frisk syra, koncentrerad, slank, citrusfruktighet, gula äpplen. Lång, elegant och stramt balanserad eftersmak.

2009 Chablis VV (Domaine Lavantureux) 186 kr / Jakobsson & Söderström. Medeldjup citrongul. Medelstor, gulfruktig, massor med lime- och citronzest, omogen nätmelon, lite vingummi, Torr, medelfyllig, mycket fruktig med bra fokus, inbäddade syror, vit persika, gula päron, liten mineralitet, bra längd och viss stramhet i avslutet.

2009 Chablis Premier Cru Fourchaume (Jean-Marc Brocard). Medeldjup gul ton med gröna stick. Medelstor ganska intensiv, fokuserad, frisk fruktighet av gröna äpplen, nätmelon. Medelfyllig, slank och fokuserad frukt av gröna och gula äpplen, mogen citrus och omogen persika, fint polerade syror och lång balanserad eftersmak med stramt mineralavlut.

2010 Chablis Premier Cru Montée Tonnerre (Jean-Marc Brocard). Medeldjup gul ton. Medelstor, fruktighet av gula och gröna äpplen, vit persika och liten mineralrökighet. Medelfyllig, slank, koncentrerad och klart fokuserad frukt av mogen citrus, gröna äpplen, kritig mineralitet, distinkta, fina syror och mycket lång och snyggt balanserad eftersmak.

Bra fråga. Man kan ju tro att jag inte gör annat än lagar mat, äter mat och dricker vin och annat gott. Faktiskt är det inte helt långt borta från sanningen.

Förutom att jag lägger åtskilliga timmar på bloggen (ett inlägg om dagen tar sin tid) så arbetar jag heltid med dryckesutbildningar och provningar. Tillsammans med min kollega driver jag Gustibus Wine & Spirit Academy i Malmö där den huvudsakliga verksamheten är sommelierutbildningen på två terminer. Men vi har också 2-dagarskurser samt kvällsprovningar som Bordeaux, Bourgogne, Whisky, Champagne och Vin & Mat. Som om inte det räcker så blir det en hel del provningar för föreningar, företag och privatpersoner också. Bland annat.

Sen är det förstås sådant som planering, glasdiskning, tomglashantering, toalettstädning, administration, pluggande och annat. Men det är i alla fall världens bästa jobb.

Så nu vet ni lite mer om vad jag gör när jag inte bloggar,

(När jag har lite tid över slappnar jag av med att röja runt på loppisar och hitta grejer till Kära Hustruns butik)

Helgen ägnas åt en masterclass i ämnet vitikultur med Stephen Skelton MW på Gustibus Wine & Spirit Academy. Djupdykning i kloner, rotstockar, ympningar och klimatzoner är kanske högintressant för vinnörden men ganska irrelevant för den genomsnittlige vinkonsumenten. Men Stephen levererade en hel del tankar och information som hade mer allmänintresse.

Skrämmande siffror för den medvetne vinkonsumenten är att den europeiska vinodlingen upptar 7% av jordbruksarealen men förbrukar 80% av bekämpningsmedlen! Stämmer till eftertanke. Att välja ekologiskt känns minst sagt angeläget men i långa loppet kanske man inte ska avvisa tanken på genmodifierade och därmed mer resistenta vinstockar menade Skelton.

Stephens påstående att ”sambandet mellan avkastning och kvalitet i Champagne är nästintill noll” väckte förvåning. Enligt honom är det tillåtna skördeuttaget i Champagne är bland det högsta i Europa men detta påverkar knappast den slutliga kvaliteten då det är i den långa och komplicerade processen med alla dess val och möjligheter som i allt väsentligt styr slutresultatet.

Mest munterhet hos åhörarna var när han i princip avfärdade ”terroir” på knappa fem minuter. Han förnekade inte betydelsen av platsen och vingården men hävdade att ”most terroir is a man-made effect. If you have the same soil, the same clone but plant the rows in two different directions you’ll have two different wines. So what is terroir?”. Han gick så långt som att hävda att ”the concept of terroir was invented for the benefit of those people who got terroir.”

Ser fram emot morgondagen med denne mycket kunnige och intressante föreläsare.