Den grekiska linssoppan faki som dagligen serveras ”Hemma hos Greken” är smått legendarisk. Som jag tidigare skrivit så räddade den praktiskt taget livet på mig. Men även om man inte är så desperat så kan en skål av denna soppa göra världen vackrare, sinnet mildare och magen mätt hela dagen.

Den är bedrägligt enkel till sin karaktär men ändå verkar den omöjlig att återskapa. Jag har försökt analysera vad som ingår och tror att jag kommit fram till en del av hemligheten; citron. I de flesta recept jag kollat ingår rödvinsvinäger men syran i Grekens soppa har en tydlig, fruktig citruskaraktär. När jag lagade nedanstående recept så använde jag först vinägern men det var först med citronen som det hela lyfte.

För att få lite must i soppan adderade jag lite spiskummin som funkade bra men som jag inte tror är rätt. Nästa gång ska jag nog lägga till blekselleri också. Originalsoppan är så mustig, fyllig och härligt mosig att jag misstänker att det någonstans står en gryta som ständigt puttrar och som bara fylls på med nya ingredienser efter hand. Det kan inte finnas någon annan förklaring.

Soppan nedan blev inte som Grekens faki men hyfsat nära. Prova gärna min snabbare och snarlika linssoppa på röda linser.

Skär 2 gula lökar, 1 stor morot och 2 potatisar smått samt skiva 2-5 vitlöksklyftor efter smak. Hetta upp rejält med olivolja i en stor gryta på medelhög värme och fräs löken tills den mjuknar något men inte tar färg. Ner med vitlöken och låt den fräsa med ett par minuter. I med grönsakerna samt 1 tsk vardera av oregano, rosmarin, timjan, 2 lagerblad, blanda och låt fräsa några minuter. Slå på 500 g passerade tomater, 2 msk tomatpuré, 2 msk rödvinsvinäger, 3 grönsaksbuljontärniner/poddar, 2 tsk salt samt rejält med nymald svartpeppar. Låt koka upp. Slå på 1,5 liter vatten och 500 g gröna linser och låt sedan sjuda i 45-60 minuter. När det nästan kokat klart rör du ned saften från 1 citron. Precis innan servering rör du ned det finrivna skalet från citronen.

Jag arbetade som produktchef inom vinimportbranschen för flera år sedan. Det var verkligen inte ett jobb för mig. Jag vantrivdes så fullständigt att det lätt kan räknas till de värsta åren i mitt liv. Stundtals var det så illa att jag vaknade vid fyratiden på morgonen och inte kunde somna om och jag tappade all aptit.

Äta måste man ju och som tur var fanns ”Hemma hos Greken” alldeles intill mitt kontor i Lund. Otaliga var de gånger jag flydde iväg från oron och stressen till denna lilla vänliga oas en halvtrappa ned i en källare. Även när magen knöt sig som värst kunde jag ändå alltid få ned deras magiskt goda och snälla faki, en grekisk linssoppa som många försökt återskapa utan att lyckas. Utan denna soppa, som ständigt står på menyn, så vete tusan hur jag tagit mig igenom denna period. Den räddade praktiskt taget livet på mig.

Under en tid hade ”Greken” en filial på den numera insomnade Saluhallen men efter en längre frånvaro har de nu öppnat igen på Gråbrödersgatan i Malmö. Bara ett par hundra meter raka spåret från mitt nuvarande arbete. Samma varma, familjära stämning. Samma meny med rustika, billiga och smakrika lunchrätter från kantin. Ingen kortbetalning och den eviga skylten med texten ”Recept lämnas i morgon”.

Skulle det knipa så har jag återigen en livräddare inom gångavstånd. Jag känner mig trygg.