”Vet du om att du är citerad i den där nya boken om sjuttiotalsmat?” frågade en god vän igår. Helt paff fick jag förstås svara att det hade jag ingen aning om. Grymt nyfiken sprang jag därför till bokhandlen idag och köpte ett exemplar.

Helt riktigt hittade jag som bildtext på sidan 67 ett citat från mitt hissande av folkhemsklassikern ”Flygande Jacob” från den 24:e augusti. Jättekul och lite märkligt. Hade jag vetat att jag skulle bli citerad hade jag filat lite mer på formuleringarna. Får väl bli lite mer omsorgsfull framöver.

Boken heter 70-talets mat – från flygande jacob till hawaiikassler och är skriven av Annika Ingelson och Carl Ehrenkrona med fantastiska matbilder av Linus Meyer. Boken blotta existens, bloggen Den Bruna Maten och mitt eget Carl Butler-projekt pekar på att 70-talets mat blivit i ropet, eller åtminstone väcker intresse.

Boken innehåller mycket intressant om tidens mat och influenser och en massa roliga bilder, artiklar och annonser i faksimil. Däremot krockar ambitionen att förmedla tidsandan med recepten som är uppdaterade och fotograferade som små konstverk i bästa matpornografiska stil. Det känns både schizofrent och ängsligt när man inte vågar låta maten stå i sin ursprungliga form utan demonterar dem och piffar upp var och varannan rätt med ”dekorativt” chips. ”Köttfärslimpa” i cocotte med ett chips av parmaskinka (som på omslaget) känns för mig varken som 1970 eller 2010.

Kul ansats, mycket nostalgi och intressanta inblickar i en svunnen tid men visuellt två olika böcker som inte hänger ihop.

Men jag blev ruggigt sugen på mandelfisk. Kommer snart på citerad blogg nära dig.

Om man ska utse en rätt att representera 1970-talet så måste det nästan bli denna. Det är nästan så att tapeterna hemma blir orange- och brunblommiga när man sätter fram maten på bordet.

Att rätten har sitt ursprung i Grekland visste jag inte. Men jag kan lätt föreställa mig att det skulle fungera fint med lammfärs och lite fetaost i fyllningen. Som huvudrätt serveras den med ris, tomatsallad och en paprikasås. Carl Butler rekommenderar också att äta paprikorna kalla, halverade och med olivolja och citronsaft ringlat över.

(6 personer)

6 gröna paprikor
1 dl ris
4 hg köttfärs
2 finhackade gula lökar
1 burk hela tomater
1 dl rött vin
1 msk smör
1/2 tsk rosmarin
1/2 tsk oregano
1 vitlöksklyfta
salt & peppar

Fräs löken och färsen tills den blir finfördelad. Blanda i tomaterna som du skurit i mindre bitar samt spadet och vinet. Häll också i örtkryddorna och den pressade vitlöken. Salta och peppra. Låt sjuda under lock i 50 minuter tills röran har samma konsistens som vanlig köttfärssås. Blanda nu i riset som du kokt med 1,5 dl vatten. Skölj paprikorna, skär av ett lock vid fästet och ta ut innanmätet. Fyll med färsröran, vippa in paprikorna i foliepaket och sätt in i ugn på 225° i cirka 1 timme.

Paprikasås

2 gula lökar
3 msk smör
3 msk mjöl
1 msk tomatpuré
1 vitlöksklyfta
2 tsk paprikapulver
3 dl buljong
2 dl mjölk eller matlagningsgrädde
salt & peppar

Skiva löken och fräs den i smör tills den blir genomskinlig. Rör ner paprikapulvret, tomatpurén, pressa över vitlök och pudra över mjölet. Rör om och låt fräs en stund.  Slå på buljong och grädde/mjölk lite i taget och vispa ihop.  Låt sjuda cirka 10 minuter och sila sedan av löken. Smaka av med salt och peppar.

När man väl kommer över den beska paprikasmaken med tulpanstjälksvarning är det här en riktigt trevlig rätt. Den lite söta såsen, det milda riset, den örtigt mustiga färsen och den beska paprikan kompletterar varandra. Mätta, nöjda och glada kom vi helskinnade tillbaka från 1974.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Ännu en rätt jag förmodligen aldrig skulle gjort om jag inte gett mig in i detta dödsföraktande projekt. De få gånger jag ätit denna dessert har det varit som en enkel avslutning på en otillfredsställande middag på någon krog på kontinenten. Trist, dallrig, grynig och ganska smaklös. Carl däremot hejar på och hoppas att här ”…väcks trevliga semesterminnen vid medelhavet vid liv”. Idag är en sådan förhoppning ganska fruktlös då de flesta har sina gastronomiska semesterminnen i form av tropisk frukt i Khao Lak.

(5-6 personer)

6 dl gräddmjölk (hälften grädde, hälften mjölk)
5 ägg
skalet från 1/2 citron
1 stor msk finmalen mandel (eller valnötter)
2 1/2 dl socker

Smält sockret i en torr stekpanna tills alla klumpar är borta och sockret blivit brunt. Häll i en kakform och låt sockersmeten rinna runt så det mesta av formen täcks. Du kan behöva ta hjälp av en bakpensel (ej av plast). Tänk på att formen blir väldigt varm av sockret. Riv mandlar och citronskalet fint. Jag tog i lite extra med 5 mandlar och skalet av en hel lite citron. Vispa upp äggen. Ge gräddmjölken ett uppkok och häll under kraftig omrörning ner i äggsmeten. Rör ned citron och mandel. Häll i smeten i kaformen som du ställer i en form med höga kanter som du fyller med hett vatten. Sätt in i ugnen på 200° i 45 minuter. Låt svalna innan du försiktigt lossar crémen från kanterna. Stjälp upp på en tallrik och servera naturell eller med vaniljglass.

Trevlig överraskning! Så lätt att göra och ett absolut perfekt resultat med fast, något krämig, konsistens. Kul också när något ser ut som på bilderna. Den friska citronsmaken och mandeltonen var mycket fin. Den extra dosen behövdes. Nästa gång ska jag servera med mjuk vaniljglass och färska hallon.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Till sin restaurang ”importerade” Carl Butler kockar från andra länder för att få nya influenser till köket. Inget konstigt tycker vi idag, men då var det ganska ovanligt. I kokboken refereras ofta till en spansk kock med namnet Cesar. Här är ett recept från honom på estofado, Spaniens motsvarighet till kalops.

(5-6 personer)

1 kg oxkött (kalopskött)
3 medelstora morötter
2 gröna paprikor
1 gul lök
1 burk hela tomater
1 1/2 dl vitt vin
1 lagerblad
1/2 tsk timjan
2 vitlöksklyftor
1 tsk salt
svartpeppar

Skär morötter, paprika och lök i ganska stora bitar. Fräs med lite olivolja i en tjockbottnad gryta cirka 5 minuter utan att det tar färg. Skär tomaterna grovt och häll tillsammans med spadet i grytan. Riv eller pressa ner vitlöken och tillsätt salt (jag tog 2 tsk och fick ändå eftersalta), kryddor och vinet. Koka upp och ställ åt sidan. Skär köttet i grytbitar, torka av med hushållspapper och bryn på hög värme i omgångar så det får bra färg. Lägg ner köttet till grönsakerna rör om och fyll på med vatten så att det knappt täcker. Koka sakta på spisen eller i ugnen (150°) i minst två timmar. Servera med kokt potatis eller ris.

Här var det verkligen retrokänsla! Smakade som grytorna jag själv gjorde i slutet på 1970-talet då grön paprika var ett nästan obligatoriskt inslag i matlagningen. Ganska blek i smaken faktiskt (Carl föreslår att man kan tillsätta en buljongtärning också) och krävde eftersaltning och en del stänk med tabascoflaskan.

Edit: Resterna av grytan värmde jag upp med den kokta potatisen, skivade ner svarta oliver och smaksatte med lite harissa och lite ekologiskt buljongpulver. WHAM! Riktigt mustigt och gott!

Drack det trevliga röda vinet från Lirac till grytan. Vinet lyfte till nya höjder och fick en tydlig tona av kanel/kardemumma. Nice!

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

I Carl Butlers kokbok saknas pesto, färsk basilika, fetaost, chili, parmesan, olivolja, matlagningsyoghurt och andra stapelvaror i det nysvenska köket. Något av det mest exotiska vi hittar är avocado. Så ny och populär var den då att den fått en revival idag.

Tydligen var denna rätt en klassiker på restaurangen Svensson & Butler.

(4 personer)
2 avocados
1 1/2 hg räkor
3/4 dl majonäs
3/4 dl gräddfil
1 msk grovt malda valnötter
1 msk grönmögelost (gärna gorgonzola)

Mosa ner osten (jag tog cirka 3 msk) i gräddfilen och blanda sedan med majonäsen. Istället för malda valnötter hackade jag 8 valnötter och blandade ner. Skala räkorna (cirka 500 g oskalade räkor). Dela avocadon på längden och ta ur kärnan. I orginalreceptet ska ska räkorna läggas i hålan efter kärnan. Jag grovhackade istället både avocadoköttet och räkorna, blandade med en matsked av dressingen och skedade tillbaka i skalen. Resten av dressingen hälldes över och toppades med några hela räkor.

Ja, vad kan gå fel med räkor, avocado och majonäs? Inget alls. Grönmögelosten gav det hela en pikant brytning och valnötterna lite trevligt tuggmotstånd. Kanske jag skulle bytt ut gräddfilen mot yoghurt för lite bättre syra.

Riktigt bra smakade det billiga vita Macôn-Village till denna förrätt.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

…var detta vid slutet av 1960-talet. Den jäktade hemmafrun kunde med några enkla handgrepp servera sina förväntansfulla gäster en elegant dessert. Konserverat päron, chokladmint på toppen, 225° i fem minuter, vispad grädde och lite mandelspån.

Det kan vara svårt att förstå idag hur otroligt lyxigt och annorlunda After Eight upplevdes när den introducerades för över 40 år sedan. Den mörkgröna kartongen med guldtryck och det mystiska namnet och de små prassliga kuverten var så elegant. Det tillverkades små ställ av nysilver för att verkligen understryka hur exklusiv denna konfekt var. After Eight var dyrt och det förekom aldrig störtexponeringar och lockpriser. Som barn var man lycklig om man fick smaka en liten mintkaka. Fick man två handlade det om ren eufori.

Vi pratar en tid då lördagsgodis innebar att man fick godis på lördagar och bara på lördagar. Godispåsarna var små som C5-kuvert och innehöll en tablettask, en lakritspipa, en nötcréme, Nickel och några gräddkolor. Typ. Om och när man fick en läsk var det en (1) enbärsdricka, Champis eller sockerdricka i 33-centilersflaska. Hälften drack man upp under utdragen njutning och resten sparade man under en återförslutningskapsyl i plast till nästa dag.

En sockerbonus kom när det skulle bjudas konserverat päron med After Eight. Hade man tur fick man ett duralexglas med det söta, simmiga spadet som dracks under andakt.

Det var hårda tider. Fem mils uppförsbacke både till och från skolan och konstant snöstorm året om.