Det är fredagkväll och som en annan Arne Weise sitter jag i min fåtölj och levererar vintips som förhoppningsvis gör gott på flera sätt.

Vinerna är

2019 Allesverloren Chenin Blanc 105 kr

2019 Ken Forrester Cabernet Sauvignon 99 kr

Provning nummer 2 under 2-dagars masterclass om Sydafrika med Lynne Sherriff MW på Gustibus Wine & Spirit Academy.

Innan provningen av ”red blends” fördjupade sig Lynne Sherriff MW i virussjukdomar, rökighet och berättade om den historiska bakgrunden till den sydafrikanska vinindustrins totala transparens. Det är denna öppenhet som på kort tid skapat framgången för Sydafrikanska viner och som gör en vinresa dit så fantastiskt givande.

”Red blends” i Sydafrika består i allmänhet av de klassiska bordeauxdruvorna (cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, petit verdot) samt syrah och förstås den lokala korsningen pinotage.

2009 Circle of Life Red / Stellenbosch (Waterkloof) 185 kr. Djupt körsbärsröd med blå kant. Sto, yppig doft med örtighet, solvarma körsbär, viol och en liten rökighet. Fyllig, mycket fruktig med dominans av röda mogna bär, fina tanniner, fint balanserad ekstruktur. Lång smak med toner av mörk frukt och sötlakrits. 

2009 Vuurberg Reserve / Stellenbosch (Vurberg) cirka 170 kr. Blandning med 50% petit verdot. Tät blåröd färg. Stor, dov doft av mörka mogna bär, björnbär, fin nyans av vanilj, rökighet, nyanserad fatkryddighet, tobak. Fyllig, koncentrerad och fokuserad mörk frukt, mogna björnbär, täta men mogna och mjuka tanniner, mycket frisk syra som balanser bärsötman, någon eldighet, diskret men närvarande ekstruktur. Lång smak med stramt avslut med tobak, lakrits och kryddighet. Mycket bra vin med stor karaktär.

2009 De Toren Fusion V / Stellenbosch (De Toren Private Cellar) 279 kr. Cabernet Sauvignon: 60% Cabernet franc 12%, malbec 11%, merlot 10%,  petit verdot 7%. Djup blåröd färg. Medelstor, ung och förvåvnasvärt enkel doft av mogna mörka bär, plommon, sötlakrits, hallonbåtar och syltighet. Fyllig, syltig fruktighet som balanseras av friska syror och ganska stram ekstruktur. Bra längd som domineras av ek och lakrits. 

2009 Kanonkop Paul Sauer / Stellenbosch (Kanonkop) 279 kr. 69% cabernet sauvignon, 19% merlot och 12% cabernet franc. Djupt blåröd färg. Stor doft med läder, kryddor, rök och fokuserad mörk fruktighet, fatkryddighet, lavendel och mogna jordgubbar. Fyllig, mycket frisk smak med rik, fokuserad men slank frukt av röda bär, saftig med rökiga toner, läder och tobak. Lång och elegant eftersmak. Mycket trevligt vin att både njuta och dricka i djupa klunkar.

2008 Reyneke Reserve Red / Stellenbosch (Reyneke) 359 kr. 90% syrah och 10% cabernet franc. Stor, lite bränd, artificiell och rökig doft med bränd och lite kokt frukt, gummi, tydlig vaniljton, syltighet och någon eldighet. Medlfyllig, något obalanserad smak med lite rustika tanniner, friska syror, lite överdiven vaniljton och tydligt bränd karaktär. Viss läng men lite obalanserad med torr och tydligt bittert avlsut.

2006 Springfield Work Of Time / Robertson (Springfield Estate) 199 kr. 34% cabernet sauvignon, 32% merlot, 27% cabernet franc och 7% petit verdot. Djupt rubinröd med en kant som drar mot orange. Stor doft i mogen och komplex bordeauxstil med läder, torkad frukt, jordgubbsmarmelad, svarta vinbär och fat krydda. Medelfyllig till fyllig, mogen och avrundad smak med friska syror, torkad frukt, syltighet och ett litet metalliskt inslag, tomatpuré, kryddor och en påtaglig ekstruktur. Lång och komplex eftersmak med något uttorkad frukt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Även om Sydafrika gjort fantastiska framsteg inom miljö- och rättvisearbetet så finns det andra områden där det går långsammare.

Det djupt omoraliska, perverterade och institutionaliserade apartheidsystemet upphävdes redan 1994  men ändå lever de sociala strukturer som det skapade kvar i allra högsta grad. Det märks med all önskvärd tydlighet på gator, caféer, hotell och vart man går att alla okvalificerade serviceyrken sköts uteslutande av den svarta majoritetsbefolkningen. Samma sak gäller också inom vinindustrin där det endast finns en knapp handfull svarta vinmakare och en (1) vinodlare med egen mark.

Därför var det befriande att efter ett tips hemma från Sverige (Tack Tor!) få träffa Howard Booysen och prova hans viner. Howard arbetar som sommelier i Kapstaden sex kvällar i veckan för att finansiera sin verksamhet. Han köper druvor av olika odlare och hyr ”tankplats” på ett vineri för att jäsa musten. Eftersom hans första vinförälskelse var riesling har han valt att fokusera på denna druva som inte är helt vanlig i Sydafrika. Druvorna hämtar han från en vingård i Swartberg som i experimentsyfte planterades på 1000 meters höjd i början av 1970-talet samt från en havsnära odling i Darling. Han experimenterar också med en ren cinsault. En otroligt trevlig kille som jag senare på kvällen hade nöjet att träffa på en middag där hans halvtorra vin serverades.

2011 Pegasus Riesling. Ljust gul och grönskimrande. Medelstor, ung doft av frisk citrus, gröna äpplen och diskret ton av skiffer/petroleum. Torr, mycket frisk, fin syra, bra koncentration i den krispiga frukten, ganska lång eftersmak med liten mineralitet och känsla av gröna äppelskal.

2011 HB Riesling. Ljust gul färg med gröna inslag. Stor, intensiv doft av mogen lime och citron, rökig och med tydlig petroleumton.Medelfyllig med mycket frisk syra som elegant balanseras av restsötma (22 g), mogen citrus, tydliga äppeltoner och en lång och läcker eftersmak med uppfriskande syror.

Ett annat roligt möte under gårdagen var killarna på ”The Hundred Club” som har vinmakningsidéer och vikten gemensamt. De väger alla över hundra kilo samt tillämpar en vinmakning med så lite manipulering som möjligt. Genomgående presenterade Chris Alheit från Alheit Vineyards, Donovan Rall från Vuurberg Wines och Peter-Allan Finlayson från Crystallum fantastiskt fina och välgjorda viner som fick mig på fall. Att de dessutom var hur kul som helst att snacka med är ett plus i kanten.

2011 Alheit Carthology Chenin Blanc. Stor, ren mycket fruktig doft av mogen citrus och rökigt inslag. Fyllig, fet och rik frukt balanserad av friska syror och diskret fatstruktur. Lång, bred eftersmak med fin struktur.

2011 Vuurberg White (chenin blanc, viognier, semillon, roussanne, grenache blanc, verdelho, clairette blanche). Stor uttrycksfull, aromatisk doft av blommor, eucalyptus, apelsinblom, massor av citrus och liten rökighet. Fyllig, torr, rik frukt, snyggt integrerad fatstruktur, friska syror och bra längd.

2010 Crystallum ”The Agnes” Chardonnay. Stor uttrycksfull doft av citrusskal, gul frukt, lite gröna stjälkar/eukalyptus och hjortron. Medelfyllig, fokuserad med lite neutral frukt och slanka syror. Något kort.

2011 Crystallum ”Clay Shales” Chardonnay. Stor, rik men nyanserad doft med rökig, rostad ton, smöriga inslag, mogen citrus och eukalyptus. Fyllig, mycket frisk smak, slank och fokuserad ful frukt, citrus, tydlig mineralitet, lång, elegant eftermak med nästan intensivt avslut.

2011 Crystallum ”Peter Max” Pinot Noir. Stor, uttrycksfull och nyanserad och typisk pinot noir-doft av söta, röda bär, örter och litet sotigt insla. Medelfyllig, mycket fruktig men snyggt strukturerad med tanniner och syror, röda bär, sotighet och nästan köttig fruktighet men trots det lyckas vinet vara elegant. En intressant eftersmak med tomat/umami-känsla.

2011 Crystallum ”Cuvée Cinema” Pinot Noir. Stor, ren och generös doft av söta, röda bär, typisk pinot noir, liten eukalyptus-ton. Medelfyllig, mjuk, elegant och samtidigt bred och generös i frukten. Lång eftersmak med en pytteliten skönhetsfläck i forma av lite störande ekbeska.

2011 Crystallum ”Paradisium” (rhône-blend).  Stor, ren, ffokuserad doft av mörka bär, nyanserad kryddton och örtighet, eukalyptus. Kraftfull, fokuserat fruktig, mycket frisk med fin balans, aromatisk, lite rökig ton och bra längd med massor av mörka bär.

2009 Vuurberg Reserve (petit verdot, malbec, merlot, cabernet sauvignon). Nåstan opakt blåsvart färg från petit verdot (50%!). En wow-doft med massor av svarta vinbär, cassis, koncentrerade mörka bär, tobak, sot, kaffe, choklad, tobak, blod/kött och en liten ton av vanilj. Fyllig, stram, rik fruktighet av mörka bär, svarta vinbär, salmiak, lakrits, cassis, eldig, mycket ung med potential. Mycket bra längd med stor intensitet!

I övrigt provade jag massor av trevlig chenin blanc, mousserande viner (methode cap classique), sött och starkt, märkliga vindrinkar samt en hel del ”naturliga” viner som jag kanske återkommer till.

Min milda aversion mot sydafrikanska röda viner är ingen hemlighet. Lägger man till detta druvan pinotage så går mina känslor snarare mot starkt ogillande. Men man ska utmana sina fobier och förutfattade meningar. Det är liksom halva grejen med att jag är på plats i London för två dagar av sydafrikanskt vin.

Lyckade få plats på det populära seminariet om pinotage ur ett historiskt perspektiv. Denna druva som är en korsning mellan pinot noir och cinsault är också Sydafrikas egen signaturdruva. Trots att den inte har mer än cirka 75 år på nacken så har den blivit oerhört viktig för landets vinindustri. Älskad och hatad som alla starka karaktärer.

Provningen var upplagd så att vi startade med det äldsta vinet som närmade sig ett halvsekel. 1966 Lanzerac Pinotage hade en ganska ljus, tegelröd nyans och en stor, ganska spretig och rökig doft av kaffelikör, tjärpastiller, choklad, lädder och animaliska drag. Smaken var mogen, mjuk och mer nyanserad men kaffelikören, tjäran och den tydligt rökiga tonen kom tillbaka. Läskande syra men mycket beska, grön stjälkighet och rökighet i den långa, allt för långa, eftersmaken. Ett intressant men inte njutbart vin. Samma känsla infann sig inför 1982 Meerendal Pinotage som hade samma mognadsanstrukna färg och en medelstor doft av rostade toner, nypon, läder, rostigt järn, rök, kryddnejlika och peppar. Smaken var mjuk med en sötfruktig karaktär av marmelad, umami (!), tomatjuice och kryddig ton av tjära, rök och tydlig beska i den torra eftersmaken.

Inte ens när vi kommer in på nittiotalet uppvisas några försonande drag i mognadsprocessen. 1993 Kanonkop CWMG Pinotage hade en mer rubinröd färgnyans och en doft  med rostade toner, nyponsoppa och läder. Smaken var medelfyllig, torr och något uttorkad med tydliga fat, något kärv, kort i smaken, träig och med en avslutande beska. På den här sidan millennieskiftet ser det ljusare ut. 2005 Stellenicht Pinotage uppvisade en lite ungdomlig blå nyans i färgen samt mörka, mogna bär, nytt läder, kryddighet, peppar och en liten rökighet i doften. Smaken fyllig med en hel del mogen, mörk frukt, syltighet och mörka bär. Något kort smak och åter igen…beska.

Jag som gillar mogna viner finner mig muttra ”ju yngre desto bättre” till min egen förvåning. 2006 Simonsig Red Hill Pinotage var mörk och ganska tät i färgen och med en ännu outvecklad doft av mörk choklad, mynta och kryddighet. Smaken var fyllig, stram mycket frisk och minerlig med fina tanniner, bra ekstruktur, mörk syltig frukt och fin balans. Med 2007 Rijk’s Pinotage var vi slutligen hemma. En riktigt bra pinotage med tät blåröd färg, eldig doft med mörk, mogen frukt och ett örtigt inslag minnande om tallbarr. Fyllig, mycket frisk och med fina, mogna tanniner, mörk, lätt syltig frukt, någon anstrykning av rökighet, lång eftersmak med balans. Snyggt! Fast för 250 kronor kan jag ha roligare för pengarna.

Här kan du läsa hur Fredik Schelin upplevde samma provning.

Så var då vadandet genom Sydafrikas viner påbörjat.

Jag ska börja med en rättelse. I den förra bloggposten skrev jag om  2006 Sprinfield Estate Wild Yeast Chardonnay. Nu har jag testat deras vita viner och kan meddela att nämnda vin inte har någon kontakt med ek trots att jag kritiserade den tunga ekstrukturen. Så kan det gå. Torrt, stramt och lite bittert avslut var det hur som helst. Årgång 2011 av samma vin hade en doft av mpgen exotisk frukt och jordgubbar och en fet, koncentrerad och nästan sötfruktig smak med tydlig brödighet (brioche) från den långa kontakten med jästfällningen slog igenom. Fick även prova två årgångar av deras ”Méthode Ancienne” Chardonnay som är ofiltrerade, jästa med naturlig jäst på ekfat. Årgång 2009 var mycket fruktig med ganska mycket mineralitet, svag förnimmelse av toast. Lite låg i syran och faktiskt ganska baktung och torr i avslutningen. Inte helt olik vinet från kvällen innan. Årgång 2006 var däremot en helt annan sak! Djup gul färg och en stor, utvecklad rik doft med nötighet och lite bokna, gula äpplen och smörighet. Rik, fyllig, komplex smak med tydlig mineralitet (knallpulver), frisk, läskande syra och lång, balanserad eftersmak. Vinet började kraftfullt och imponerande och slutade med en fin, ren och uppfriskande syra som höll ut länge. Jeanette Bruwer beskrev det som om ”vinet börjar som en fullskalig orkester för att samla sig till ett sista högt C från en flöjt”. Strålande bra vin!

Jag provade också deras viner av sauvignon blanc och blev imponerad. Genomgående ganska återhållna i den aromatiska profilen och istället mer dominerade av fruktighet och citrus. De tre vinerna jag provade (Firefinch, Life from Stone och Special Cuvée alla årgång 2011) hade alla en nästan fet fruktighet som balanserade en mycket krispig syra och mineralitet och lite otypiska drag av ananas och persika.

Har också hunnit med ett kort seminarium på temat ”The versatility of South African Sauvignon Blanc” som leddes av Duncan Savage från Cape Point Vineyards. Det visade sig handla om sauvgignon blanc med olika typer av ekbehandling. Mycket intressant då denna druva vanligtvis inte fatjäses och/eller fatlagras utanför Bordeaux och då oftast i sällskap med sémillon.

2010 Waterkloof Sauvignon Blanc från Stellenbosch hade jäst och lagrats på gammal fransk ek och hade en stor frisk och ganska intensiv doft av nässlor och citrus samt en liten rökig ton och toast. Smaken var förhållandevis fyllig med silkig frukt med mycket citrus och krispig syra. Lång och balanserad eftersmak med mycket fint integrerad ekstruktur. 2010 Hermanuspietersfonteinen (puh!) No. 5 Sauvignon Blanc från Walker Bay var lagrad och jäst med vildjäst på 1/3-dels nya ekfat. Helt galet stor och extrem doft av svarta vinbärsblad, blodapelsin, mycket vanilj, toast och bröd. Fyllig smak med en intensiv syra som stack på tungan men med mycket rik frukt och smakkoncentration. Dock lite vek på mitten.

2010 Cape Point Vineyards Sauvignon Blanc Reserve hade spenderat hela 13,5 månader på fat varav 10% var nya och hade dessutom utsatts för omfattande battonage (jästfällningen rörs upp). Doften ganska liten och föga aromatisk men med toner av brioche och lime. Mycket frisk och påtaglig syra, medelfyllig med tydlig mineralitet och pepprig, lång, intensiv, balanserad eftersmak med upplevelse av söt frukt. 2010 Reyneke Resserve White Sauvignon Blanc hade om möjligt ännu mer ek med 16 månader på fat vara 80% var nya. Mycket intressant doft av apelsin, lime, citron, viol och lakrits samt en liten rökighet. Smaken var dock lite tunn, överekad, obalanserad och kort.

2010 Cape Chamonix Sauvignon Blanc Reserve hade på klassiskt bordeauxvis ett inslag av 15% sémillon. Djup färg men ganska liten doft med eldighet och en rökig mineralton av knallpulver. Fyllig smak med rik frukt, bra syra och en viss eldighet. Lite tunn i mitten och något bittert avslut. 2009 Quoin Rock The Nicobar var både äldst och hade lägst alkoholhalt (12,5%). Stor doft av svarta vinbär, toast och petroleum, intensivt aromatisk och örtig med karaktär av basilika. Fyllig smak med intensiv sura, stor fruktighet och lång mineralrik eftersmak. Absolut snyggast ekbehandling.

Fantastisk start!!!

Sydafrika är först i världen med en nationell märkning och certifiering av viner som täcker in ursprung, innehåll, arbetsmiljö och miljökrav.

Håller detta vad det lovar så är det verkligen något jag vill se mer av från fler länder.

Här följer ett utdrag ur tesxten från filmen:

So, from the 2010 vintage, we introduced a new seal for South African wines. The seal is a world first, and certifies a wine’s integrity as well as sustainability.

”Integrity” is a guarantee of quality credentials: it says (a hundred percent of) the grapes come from the area shown on the bottle, (at least 85% of the grapes) are of that variety shown and 85% are from the vintage shown, and that the wine is bottled in South Africa.

”Sustainability” guarantees considerate credentials: it says the wine meets specific environmental guidelines, first set up in South Africa in 1998, and continually improved since then.

To qualify for the sustainability seal, wine producers must ensure the health and safety of their workers,. minimise their use of chemicals, and introduce natural predators into their farms.

They must protect the biodiversity of the world’s richest floral kingdom.
They must clean up wastewater.

Farms and cellars are independently audited every three years. If they meet the criteria, they can use the new seal.

In 2010, around 60% of wine brands used it. In 2011, 85% will. After that, we expect to see it on all South African wines.

When you see it, you can use the numbers to trace the grapes from vine to bottle. And you know you’re drinking wine that’s respected the earth.

And while South Africa’s new seal will do its bit for a happier, healthier future, in many ways, we’re simply going back to the way we used to do things. Sustainability is coming full circle.