Välkommen till Kikärtsbloggen! Tredje receptet på raken med kikärtor och dessutom med spanskt tema. Det blir det sista. På ett tag.

Kikärtor med tonfisk. Mycket bra kombination och lika lättlagat som de andra kikärtsrecepten. Suverän liten rätt tillsamman med sallad och bröd. Dricka till? En ljus lager, ett torrt friskt rosévin eller varför inte en finosherry.

Skiva en gul lök och fräs på medelvärme i olivolja tills den mjuknar. I med 2-3 krossade vitlöksklyftor och låta fräsa med några minuter. Slå i en burk krossade tomater, 1 msk sherryvinäger, 1 msk tomatpuré, 1,5 tsk rökt paprikapulver, 1 tsk salt och chiliflakes efter smak. Låt puttra 10-15 minuter. I med två burkar kikärtor som du sköljt och puttra ytterligare några minuter. Skiva cirka 20 piementoliver, hacka bladpersilja och dela grovt 2 burkar tonfiskfiléer. Ner i grytan och låt bli varmt. Klart.

Det är inte särskilt originellt att gilla Jamie Oliver. Jag är inte originell alls på det sättet. Återkommer ständigt till hans recept och köpte nyss ett par av hans nya böcker, hans vegetariska och den med rätter baserade på fem ingredienser. Från den sistnämnda snodde jag detta receptet som jag ändrade lite på. Fantastiskt fräscht och gott. Tar dessutom inte mycket längre tid än det tar att koka pastan.

Koka cirka 300 g gnocchi/snäckpasta enligt anvisningar. Under tiden fräser du 2-3 matskedar kapris i olivolja i en stor stekpanna tills de blir krispiga. Ta upp kaprisen ur och släng ner 4-5 hg delade körsbärstomater i den smakrika oljann och låt fräsa en stund. Blanda ner 1 msk torkad oregano och en burk konserverad tonfisk tillsammans med lite av pastavattnet och låt puttra försiktigt. Häll av vattnet från pastan och blanda ner den i tomatröran tillsamman med lite citronzest, pressad citron och rejält med svartpeppar från kvarn. Smaka av med salt och strö sist över kaprisen och ringla över lite olivoja.

Kylskåpet nästan rensat, skafferiinnehållet magert och magen knorrar efter mat. Hittar bortglömda burkar med tonfisk (fin, vit i glasburk som man ibland finner på Lidl), kronärtsskockshjärtan och svarta oliver. Googlar på recept och hittar ett som jag genast anpassar efter vad som finns i övrigt i lagret. Det blev en mycket lyckad pastarätt som snarare är en ljummen, matig pastasallad perfekt för lata sommar dagar.

Koka pasta efter anvisningarna. Under tiden blandar du samman två burkar tonfisk i olja (cirka 200 g styck), 5-6 klyftade kronärtskockshjärtan, 0,5 skivad rödlök, 10-12 skivade svarta oliver, 2 tomater (skållade, skalade och grovt skurna)saften och det finrivna skalet av en halv citron, en vitlöksklyfta (pressad eller riven), lite finhackad dill, 0,5 tsk harissa eller annan chilipasta, svartpeppar, salt och rejält med olivolja.  Slå vattnet av pastan men spara lite av vattnet. Blanda ner tonfiskröran i pastan, slå på lite av pastavattenet och låt bli varmt. Servera genast med lite riven parmesan.

Bedrövligt förkyld och under isen var jag idag hänvisad till vad som fanns i skafferi och kylskåp för att få ihop till min lunch. Det blev några varma mackor med tonfisk och mozzarellaost, eller ”tuna & mozzarella melt” som man skulle sagt i USA. Fantastiskt gott även för mig med begränsad aptit. Katten Svante tyckte också att det doftade ljuvligt och gjorde aggressiva attacker som jag fick avvärja med ena handen medan jag försökte få i mig mackan med den andra. Han fick lite rester och såg sedan ut som han svalt en fet råtta.

Rosta 4 skivor dagsgammalt bröd eller surdegsbröd i torr panna eller brödrost. Bland ihop 1 burk tonfisk i vatten (låt rinna av väl), 0,5 dl majonäs, 4 inlagda soltorkad tomater som du strimlar, en halv liten finhackad lök, 1 tsk dijonsenap, massor med svartpeppar och lite färsk basilika om du har. Bred ut röran på brödskivorna täck med en boll mozzarella (helst buffel) och gratinera i ugn på 200° i cirka 20 minuter. Stäng ute katten och njut.

En svaghet i många av recepten i Carl Butlers Kokbok är att det sällan står hur rätterna kan serveras. En stek, en grönsaksrätt presenteras rakt upp och ner utan sitt sammanhang. I första upplagan som jag har är det faktiskt en del receptmissar också. I detta recept utelämnas exempelvis tonfisken helt ur anvisningarna.

”Vitello Tonatto” är helt enkelt kalv med tonfisk. Ursprungligen används kalvstek men Carl har en förkärlek till den billigare kalvbringan (det kommer många recept med den). ”Tyvärr” hade min slaktare strulat till det med min beställning idag så jag fick kalventrécôte istället till samma pris. Det fick gå det med.

(6-7 personer)

1 1/2 – 2 kg kalvbringa
1 tsk salvia
2 lagerblad
2 citronskivor
svartpeppar
1/2 tsk salt

Till såsen:
3 dl majonäs
1 burk tonfisk
8 sardeller
1 tsk kapris
saften av 1/2 citron

Putsa köttet från senor och hinnor och bred ut den. Salta och krydda med salvia och peppar. Rulla ihop bringan till en korv och bind ihop den. Stick in citron och lagerblad under snöret. Rulla in köttet i aluminiumfolie så det täcker väl och sätt in i ugnen 2 timmar på 200°. När köttet är klart tar du ut det ur folien och låter det svalna.

Hacka kapris och sardeller och mosa samman med tonfisken. Blanda med majonäsen och smaksätt med citronsaften. Skiva kalven ganska tunt och bred ut såsen över köttet. Servera kallt med sallad som en entrérätt eller på buffé.

Köttet blev mört och fint (lite kortare tid och lägre värme för entrécôten), smakade bra men ingen sensation. Tonfisksåsen smakade riktigt bra med fin sälta, syra och fyllighet. Jag serverade detta som en huvudrätt med lite tagliatelle vid sidan av. Vi drack en ganska kraftig, fatlagrad chardonnay till och det fungerade fint.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Det här är en ovanligt lyckad variant av alla de oräkneliga jag gjort på vardagsklassikern tonfisk i curry. Snudd på identisk med den kycklingversion jag gjorde i somras och minst lika god.

Fräs 2 msk smör och pudra över 1 msk mild curry som får fräsa en stund. Vispa ner 2 msk vetemjöl, låt fräsa några minuter och tillsätt sedan 1,5 dl mjölk och 1,5 dl grädde. Låt puttra ihop och vispa sedan ned 2 msk misopasta, 1 tsk harissa (chilipasta), saften samt rivet skal av en lime. Sist blandar du i en burk tonfisk i vatten och låter bli varmt.

Mycket fin kombination av den aromatiska curryn, hettan från chili, fin syra från limen och krämig sås. Limen är verkligen vad som lyfter såsen och kan inte ersättas med citron. Serverades med basmatiris som kokats med några curryblad. Riset blev fantastiskt gott och smakrikt och jag tror ta mig tusan att det blev bättre i konsistensen också. Nästan en måltid i sig.

Idag blev det en riktig snabbmiddag (tidsåtgång; koktiden på pastapaketet) inspirerad av Lisas busenkla tonfisksås. Dessutom ett ypperligt tillfälle att använda en av burkarna med ”bonito del norte”. Nu saknade jag de flesta ingredienserna förutom tonfisk och muttitomater men det fick inte vara ett hinder.

Vräk ner pastan i kokande vatten. Fräste på medelhög värme 2 hackade lökar och 2 vitlöksklyftor i olivolja. När löken mjuknat häller du på burken med de små körbärstomaterna. Låt puttra, salta och peppra, pudra över lite paprikapulver samt blanda ner en bit hackad fetaost. Precis innan servering blandar du ned den finaste tonfisk på burk du kan hitta. Smakade fantastiskt för att vara ihopsvängt på en kvart. Säkert är Lisas variant mycket bättre.

Av en lycklig tillfällighet hade vi tre (3) flaskor champagne som var öppnade. Upplagt för en avspänd onsdagskvällsprovning i hemmamiljö till vardagsmat.

Först ut var Colin Blanche de Castille Premier Cru Brut (pdf) som hade en mycket fin fruktighet med en vagt drag av tuttifrutti. Smaken medelfyllig, frisk och välbalanserad med en väldigt fin, lite kritig, mineralton. Därefter provades Colin Brut Rosé Premier Cru (pdf) vars karaktär i mycket liknade den föregående men med något större fyllighet och med aromer av körsbär och hallon. Sist provades 2002 Chartogne-Taillet som absolut var det bästa vinet med lite svampton, tydlig mineral och en mycket elegant karaktär med fin syra. Intressant producent som bland annat gör en 100% pinot meunier från oympade stockar (vieilles vignes Francaises) samt börjat jäsa och lagra sina viner på samma typ av fat som Krug och Bollinger.

Bästa vinet till maten var den rosa champagnen som inte bara matchade i färgnyans utan också var en riktig fullträff mot den distinkta, rena tomatsmaken i såsen.