Det var ju inget översvallande intresse för den nya tekniken och tävlingen. Nu var kanske Touchcast lite väl ny, men jag ska ändå testa ett par gånger till. Har en 4-minuterskurs kring Frankrikes viner planerad.

Nu har jag i alla fall beslutat vem som ska få varsitt ex av boken VIN som jag översatt. ”Hedberg” och ”Tobias” får höra av sig och berätta var de ska skickas.

Vann du inte eller vill ha boken i alla fall kan den beställas på Vinet & Glaset.

Hemkommen efter tre veckor på semester i södra Frankrike möts jag av det färdiga resultatet av översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE).

Fantastiskt roligt att till slut få se boken på svenska i verkligheten. Precis lika snygg i utförandet som originalet. Finns att beställa via nätbokhandlarna, din lokala boklåda eller hos Vinet & Glaset. Jag kan verkligen rekommendera den…jag har en själv.

Här har jag bjudit på några kapitel ur boken som smakprov:

Vad är vin?

Vinstocken

Ungt eller moget vin?

Vin och mat

Förlaget Bokfabriken kan du följa på Facebook.

Här kommer det inledande kapitlet om vin och mat från översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE) som ligger på diskarna i mitten av juni.  Förlaget Bokfabriken kan du följa på Facebook. Håll tillgodo.

Syftet med att kombinera vin och mat är att skapa en känsla av harmoni: varken mat eller vin bör dominera upplevelsen. Särskilt bör länkarna mellan aromatiskt spektrum, struktur och munkänslan i maten och vinet undersökas och utnyttjas. Det är också värt att överväga hur de olika smakkomponenterna i vin och mat reagerar med varandra. Syran i ett vin upplevs till exempel lägre när den kombineras med syrliga livsmedel. När maten har mycket syra bör man välja ett vin med hög, frisk syra. Kryddhetta kan balanseras och dämpas genom sötma. Ett vin med viss sötma gör att en kryddig maträtt framstår som mindre het. En liknade dämpande effekt har även syra. Mat med bittra och beska komponenter, som kronärtskockor eller sparris, bör inte kombineras med viner som har hög syra, eftersom detta kan ge en metallisk eftersmak. För desserter är det värt att komma ihåg att vinet bör vara något sötare än rätten för att inte upplevas som surt. Ju kallare en dessert är desto högre alkohol ska vinet ha.

Stekning och grillning skapar smaker som fungerar väl med viner som fått jäsa eller mogna i nya ekfat då de har många aromatiska föreningar gemensamt. Till rätter utan aromer från stekytor bör tungt ekade viner undvikas eftersom deras arom kommer att dominera. Proteiner som inte blivit tillagade, som i en tartar av rått kött eller fisk, reagerar med tanniner genom att lämna en obehaglig, metallisk känsla i munnen.

Om dessa grundläggande regler följs så finns inga hinder. Den gamla maximen ”vitt vin med fisk och rött vin till kött” är verkligen föråldrad.

Här kommer ytterligare ett kapitel från översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE) som ligger på diskarna i mitten av juni.  Förlaget Bokfabriken kan du följa på Facebook. Håll tillgodo.

I väntan på att min influensa ska ge med sig och matinspirationen komma tillbaka publicerar jag ytterligare ett kapitel från översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE) som ligger på diskarna i mitten av juni.  Håll tillgodo.

För att förstå vinstockens anatomi, är det bäst att studera den i sin naturliga miljö. Vinstocken och dess rankor är inte av särskilt robust virke och söker därför alltid stöd genom att växa uppför ett träd. Vinet konkurrerar med trädet om vatten och näringsämnen i jorden. Detta förklarar dess tendens att utveckla djupa och intrikata rotsystem. Ovan jord växer vinstocken mot ljuset och utvecklar rikliga och långa skott i konkurrens med trädet, vilket förklarar dess enastående växtkraft. När skotten når direkt solljus växlar vinstocken sitt fokus till att producera frukt. Druvorna lockar fåglar som kommer att sprida fröna och därmed säkra artens överlevnad och spridning. Vinstockar som trivs ger lite frukt. Under dåliga förhållanden, däremot, tar överlevnadsinstinkten över och sötare och rikligare druvor produceras.

Inom vinodling uppmuntras produktionen av frukt genom beskärning som också underlättar skörden. Alla ädla druvsorter som exempelvis riesling eller merlot kommer från den europeiska arten vitis vinifera. Under 1800-talet förde sjömän med sig vilda amerikanska vinstockar till trädgårdsentusiaster i Europa. Man var dock omedveten om att man samtidigt förde med sig en fripassagerare: phylloxera vastatrix, en insekt som livnär sig på vinstockens rötter. Det amerikanska vinet var resistent mot angreppen men de europeiska släktingarna förtvinade och dog när de blev ansatta av vinlusen. Det enda sättet att säkra överlevnaden av den europeiska vinstocken var att ympa den på amerikanska rotstockar. Detta gör man fortfarande i nästan alla världens vingårdar.

Beroende på jordart kan vinodlare idag välja mellan dussintals olika rotstockar. Det är rotstockens självläkande egenskaper som gör ympning möjligt, men lite ärrbildning kommer alltid att vara kvar. Detta kan minska flödet av sav mellan rot och ranka och och därmed försvåra transporten av socker från bladens fotosyntes till rötterna, vilket leder till sötare frukt. Ympning kan alltså få en positiv effekt på vinets kvalitet, men den förkortar också vinstockens liv till cirka 45 år. Oympade vinstockar kan leva och producera frukt upp till en ålder av 100 år.

Snart är översättningsprojektet i hamn och boken VIN (i original WINE) ligger på diskarna i mitten av juni. Fram till dess kommer jag att presentera några utvalda kapitel som smakprov här på bloggen. Håll tillgodo.

Enligt EU:s lagstiftning är vin ”en alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft eller nyligen skördade druvor”. Namnet ”vin” kan bara användas om drycken faktiskt gjorts från druvor för vinframställning. Vin framställt av annan frukt eller bär måste definieras av ett bestämt prefix, till exempel ”flädervin”.

De komponenter som ger vinet dess karakteristiska smak härrör alla från druvan själv, skapas under jäsningen, bildas under mognad när vinets beståndsdelar reagerar med varandra eller i förekommande fall tillförs via ekfat. 

Upp till 90 % av vinets volym är vatten. Vin innehåller upp till 15 % alkohol som jästen skapar från socker under jäsningen. Starkvin som portvin där sprit har tillsatts kan innehålla upp till 20 % alkohol. Alkohol skapar en värmande känsla, ger kropp åt vinet och gör att syror och tanniner upplevs mjukare. Om vin inte är helt utjäst kan det innehålla restsocker.

Syran uppgår vanligtvis till 5-10 gram per liter och mängden beror främst på klimat. Utan syra skulle vinerna ha matt färg, smaka slappt och vara mikrobiologiskt instabila.

Tanniner (garvsyror) och antocyaniner tillhör en grupp av föreningar kända som fenoler. Antocyaniner ger röda viner dess färg, medan tanniner ger struktur och strävhet, och skyddar vinet från oxidation. Människokroppen kan också tillgodogöra sig denna antioxidativa effekt som kan minska risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Rött vin innehåller upp till 4 gram fenoler per liter, medan vitt vin endast innehåller upp till 0,5 gram per liter.

Resveratrol finns främst i rött vin och produceras som ett skyddande medel i druvskal som angrips av insekter eller svamp. Resveratrol sägs ha anti-cancerogena egenskaper eftersom det verkar som en antioxidant och förhindrar genetisk mutation.

Aromatiska föreningar omfattar alla typer av kemiska ämnen. Vin kan innehålla samma smakföreningar som exempelvis frukt, grönsaker och örter. Vissa aromer skapas och frigörs under jäsning eftersom de ofta är bundna till socker. Detta förklarar varför vin doftar och smakar mer komplext än druvsaft.

Kalium är den viktigaste mineralen i vin med upp till 1,5 gram per liter. Andra mineraler förekommer endast i homeopatiska doser. Glycerol bildas från socker som en biprodukt av jäsningen. Det ger vinet dess ”tårar” som kan ses på glasets insida. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag för en halv evighet sedan började plugga om vin så var referensverket framför alla andra ”Druvor och Viner” av Jancis Robinson. Nu kommer Jancis med nästa oumbärliga verk i ämnet: Wine Grapes.

I en härligt gammaldags bindning, sättning och levererad i kassett kommer ett absolut praktverk! I form av en riktig tegelsten presenteras 1 368 (!) druvsorter uttömmande, informativt och pedagogiskt. Här listas synonymer, ursprung och vilka typer av vin som produceras. Bland annat. Vid en genombläddring är det faktiskt svårt att hitta kända namn bland druvorna och det lockar till läsande och lärande. Särskilt roligt är inlagorna med de vackra illustrationerna i färg av druvor som bidrar till det klassiska intrycket. Spännande är också de ibland väldigt komplicerade släktträden. För vem är inte intresserad av cayetena blancas genealogi?

Även om verket är helt nyutgivet så är det i sann mening redan ett klassiskt verk och ett måste för den med ett ohälsosamt intresse för vin. Köp via Amazon (länken ovan) för de svenska boksajterna begär nämligen dubbla priset. Edit: Oj, det var visst bara Bokus som hade ockerpriset.

Jag har tidigare skrivit om det fantastiska vinmagasinet TONG. Samma förlag har även gett ut en vinbok med den snärtiga titeln WINE.

Det är en av de absolut bästa böckerna i sin genre som jag stött på. I ett behändigt A5-format avhandlas ämne efter ämne, från vinstock till bordets njutningar, i korta och faktaspäckade kapitel illustrerade med vackra fotografier på endast ett uppslag (se nedan). En bok som kan läsas från pärm till pärm eller användas som referensverk och som fungerar lika bra för nybörjaren som för den redan kunnige.

Bäst av allt är att den snart kommer på svenska (med den kongeniala titeln VIN) och det är Eder Bloggare som ska översätta den! 🙂

Det blir ett digert jobb under sommaren och jag hoppas att kunna presentera lite smakprov här på bloggen under arbetets gång.

Följ bloggen på Facebook!