
Det här receptet har jag dröjt med av tre anledningar. För det första kräver det en veckas framförhållning. För det andra är bilden i boken inte särskilt lockande. Slutligen så finns det något med ”falsk” i namnet som inte känns särskilt övertygande. Inte ens Carl Butlers löfte om att marineringen skulle ge en ”lite vild smak” fick mig att tro att fläsksteken skulle smaka vildsvin.
(6-7 personer)
1 1/2 – 2 kg fläskstek
smör
mjöl
Till marinaden:
1/2 flaska rött vin
5 msk vinäger
1 morot
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 lagerblad
1 tsk mejram
5 svertpepparkorn
10 enbär
Morot och lök skalas och skärs grovt, vitlöken pressas och läggs tillsammans med alla ingredienser till marinaden i en gryta. Låt koka upp och sjuda i 6 minuter och låt sedan kallan. Skär bort eventuell svål på fläsksteken. Lägg köttet i dubbla plastpåsar och slå marinaden över, knyt ihop och låt vila i kylen i 5-7 dagar. Vänd då och då. När steken ska tillagas sätter du ugnen på 175°. Ta upp köttet och torka av kryddor och gönsaker med hushållspapper och klappa in salt runt om. Spara marinaden. Lägg köttet i en form, stick in en termometer i den tjockaste delen och ställ in i ugnen. När köttet blivit lite brynt öser du över marinaden. Låt stå i ugnen tills innertemperaturen visar 85°. Ta ut köttet och håll varmt. Sila ner marinaden i en gryta, koka upp och vispa ned en blandning av 1 msk smör och 1 msk vetemjöl och låt sjuda stilla några minuter.
Jag hade verkligen inga förväntningar på denna rätt men från ugnen kom underbara dofter. Så besviken jag blev när detta visade sig vara en av de absolut tristaste maträtterna på mycket länge. Ett bottennapp i kokboken. Mesigt, lite syrligt och mycket, mycket långt ifrån någon ”vild” smak. Undrar hur många som genom åren tagit sig besväret att planera en trevlig söndagsmiddag en vecka i förväg och ödslat en halvbutelj vin på detta recept. Oavsett hur många så lär ingen av dem ha upprepat misstaget.
Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.











Åh härligt!!
Jag älskar den kokboken!
Men som du säger är bilderna katastrofalt tråkiga, speciellt om man jämför med dagens kokböcker, där man knappt kan läsa texten p.g.a allt som ”händer” i bilden.
Tråkigt att den inte smakade som utlovat heller. Men ofta tycker jag att man kan ”göra om” dessa misstag, genom att göra samma sak fast på sitt sätt. Godre, vackrare, och ibland lite nyttigare!!