Vi är vana vid att ha mycket spindlar där vi bor. Tydligen är det något med närheten till havet och vi har fått vänja oss.
Men idag rann tålamodet! Jag kom knappt ut på altanen på grund av en veritabel vägg av spindelnät. Slog mig fram och rev ned det mesta så att jag kunde ta mit morgonkaffe i solen. Sedan började jag se mig omkring och upptäckte för första gången hur mycket spindlar det handlade om. De satt överallt; i taken, inträngda i skrymslen på tegelvägen, gömda i springor och hukande i hörnorna. Vi pratar hundratals, ja tusentals! Vanligtvis tittar jag inte så noga efter dem, ser mest det jämnt svartprickiga mönstret av spindelbajs på utemöblerna. Men nu var det nog!
Jag hämtade damsugaren, fortfarande i morgonrocken, och ägnade minst en halvtimme att jaga spindlar av alla storlekar. Vissa av dem mycket små (men de växer) medan andra var så groteskt stora att man kunde höra dem väsa åt mig över dammsugarens oväsen. Oavsett hur många som drogs in i dammsugarröret så dök det upp nya spindlar där jag just varit. Stora feta spindelbon sprängfyllda med ägg åkte också med. Inomhus var det inte fullt lika illa, men ett femtiotal rackare strök med även här.
Tro mig. Jag överdriver inte.
Å andra sidan har vi inte särskilt mycket flugor och andra insekter. Man får ta det goda med det onda.
Öhmans Mat & Vin 
*skriiik* Låter som min värsta mardröm!
Jag förstår din desperation, och förutsätter att beslutet att ta fram dammsugaren var noga genomtänkt. Då du också känner till konsekvenserna man får ta när man dödar en spindel vet du också att du kommer att brinna i helvetet. Jag ville bara tacka dig för att du genom ditt modiga handlande gjort att jag inte behöver tillbringa evigheten alldels ensam.
På våningen ovanpå påbörjades vendettan i går kväll. Idag har den fortsatt med oförminskad kraft. Dock verkar det vara en ojämn kamp, tyvärr inte till vår fördel. Men..”we shall fight on the beaches..”
Jaså det är från er de kommer! Det ante mig.
Vad gjorde du med dammsugarpåsen?