Har spenderat delar av den soliga söndagen åt att sitta på altanen och läsa den nyutkomna boken ”Manzanilla” som är helt ägnad åt den lätta, krispiga sherrystilen*. Att man ägnar en hel bok (om än tunn) åt manzanilla beror på att vinet de senaste åren blivit mer inne att dricka bland unga och medvetna konsumenter. I Spanien står manzanilla för hela 70% av sherryförsäljningen. Tyvärr är boken inget att rekommendera (jag slumrade till några gånger) men läsandet underlättades av att jag samtidigt läppjade på en sval La Guita från bodegan Rainera Pérez Marín.
La Guita är lite speciell eftersom det är den enda typ sherry som nämnda bodega producerar. Genom att ha satsat på denna enda etikett har vinet också blivit ett av de största på marknaden. Namnet betyder på andalusiskt slang ”kontanter” men är också genom betydelsen ”sträng/snöre” besläktat med ”gitarr”. Det sistnämnda är anledningen till att varje flaska är försedd med ett snöre mellan kork och etikett.
Mycket ljus, gul färg. Stor, uttrycksfull doft av jäst, färska skaldjur, grönt äpple, metall/järnspik och en lätt förnimmelse av hav. Lätt, torr och nästan kritig, smakrik med bra kropp, bra längd och balans. Trevligt metalliskt avslut i eftersmaken som minner om den sälta som ska vara typisk för manzanilla. Klassiker!
*Här kan du läsa mer om sherry och manzanilla.
Jag gillar denna! Blev riktigt sugen nu…. Yum!
En hel bok om Manzilla… Manzilla är ett måste i alla kök.
Imponerande att manzanilla står för 70% av sherryförsäljningen i Spanien. Har du någon bra källa till försäljningsutvecklingen av sherry i Spanien de senaste åren? Det händer uppenbarligen en hel del.
La Guita – bästa vinet för under en hundring flaskan alla kategorier?