Chapel Hill Sparkling Chardonnay är storsäljaren av billiga mousserande viner på Systembolaget. Ett vin som vunnit priser på Vinordic Wine Challenge som ”Best Value” (jo det är en svensk vinbedömning) och som av svenska vinskribenter regelmässigt bedöms som ”bästa köp”, ”prisvärt” och ”fynd”.
Den vinskribent som smutsar sin krönika med att skriva upp detta ungerska bubbelvin måste ha dunkla syften för detta är ett vin man endast köper om man bryr sig mer om att spara en tia än om hur det smakar. Om man rekommenderar den som vill förgylla sin vardag med bubblande vin att köpa detta elände så är man antingen en ond eller okunnig människa. Bara för att man inte vill lägga för mycket av sina surt förvärvade pengar på vin så ska man inte behandlas med förakt. Detta är nämligen ett vin som ingen vinskribent själv skulle komma på idén att dricka.
Det simpla bubblet har en enkel fruktig doft av bokna, gula äpplen och champis vid första sniffen men när man en stund senare återkommer till glaset slår en lätt parfymerad ton emot en och en förnimmelse av tulpanstjälkar. I munnen irriterar den spretiga moussen och stora bubblorna som tack och lov försvinner snabbt men avslöjar mer av de källarskrumpna äpplena och en syra som är för låg att dölja den påklistrade sötman. Allt skulle kunna förlåtas om det inte vore för den grova och efterhängsna beskan som obönhörligt avslöjar ett uselt, hårdpressat vin.
Okey, visst kan man dricka vinet ur ett plastglas med en jordgubbe i på en gårdsfest eller ha det som bas i en bubblande vinbål eller drink. Men det här är inget man dricker för njutning eller bjuder sin älskade på till de färska skaldjuren.
Lite ärliga köptips och praktiska råd kring mousserande vin och champagne hittar du här.
Men, prisvärdhet är ju inget kvalitetsbegrepp. Det är ju en skala som används av vinskribenter för att bättra på sitt eget marknadsvärde genom att få exponering i reklam… Nej, vänta nu… Det är för att låta konsumenten veta att det är ett det skit som smakar minst skit för pengarna.
Instämmer till fullo. Chapel Hill är sannerligen skräp oavsett pris. Tycker ej heller, appropå prisvärda bubbel, att man ska glömma bort René Barbier Cava Seco för 70 kr. I det sötaste laget, men mycket god, uppfriskande och välgjord
Jag håller helt med. Jag kan dricka mycket om det är för en god saks skull (läs: bli på kanelen), men det här kan jag faktiskt inte ens dricka trots ett ärligt försök.
Here here!
Louis Bouillot är en trogen vän i kylen, men senast jag köpte bubbel gick jag på ditt tips om Lachèze – det var jättegott!
Smaken är som baken.
Läs och begrunda:
http://www.bbc.co.uk/news/uk-13072745
Allt är inte så enkelt som det verkar: http://www.wineanorak.com/wineblog/wine-science/the-wiseman-%E2%80%98study%E2%80%99-%E2%80%93-cheap-versus-expensive-wine/comment-page-1#comment-11796
”Om man rekommenderar den som vill förgylla sin vardag med bubblande vin att köpa detta elände så är man antingen en ond eller okunnig människa.” Jag älskar det här. Precis så.
Jag vet ett ytterst motiverat sätt att använda sig av Chapel Hill. När man lär ut saberering (även om det är enkelt så kan det krävas ett par flaskor ibland) och till glass (låter tveksamt, men skall fungera mycket bra enligt glassälskande vänner).
Dessvärre är glaset av för dålig kvalitet. Det funkar men risken är att glaset spricker och flaska exploderar. Vet av erfarenhet.