Enkla njutningar med Clotilde Davenne

Efter flera försök lyckades vi äntligen få Clotilde Davenne till skolan för att presentera sina chabliser och vita bourgogner. Det var väl värt väntan.

Clotilde arbetade under 17 år som vinmakare hos Jean-Marc Brocard och finslipade sina kunskaper och kännedom om vingårdarna i Chablis innan hon startade sin egen verksamhet för knappt tio år sedan. Hennes viner är rena, distinkta, fokuserade och kommer aldrig i kontakt med ek, inte ens på grand cru-nivå vilket annars är mer regel än undantag. Hon strävar att göra viner med så lite påverkan som möjlig och strävar efter att terroir och årgång ska skina igenom. Hon säger själv ”Vin är enkelt. Det är en enkel njutning”. Något att tänka på när man provar vinerna.

Provningen inleddes med ett glas av hennes crémant de bourgogne. På frågan varför hon producerade detta vin svarade hon att hon älskar bubblor och att hon framförallt gör det för sin egen skull. Vinet var elegant med fin rondör och en tydlig mineralton. När bubblorna helt försvunnit var det kvarvarande vinet en riktigt bra vit bourgogne. Därefter provades den lite udda Saint-Bris som till skillnad från annan vit bourgogne framställs av druvorna sauvignon blanc och sauvignon gris. Vi provade årgång 2010 som var något mer aromatisk än 2009:an jag provat tidigare.

Mycket intressant var det att sedan prova flera årgångar av den ”enkla” bourgogne blanc som säljs på Systembolaget för blygsamma 99 kronor. Den aktuella årgången 2010 uppvisade en stor, mycket fruktig doft av gul, mogen frukt, apelsin och ett drag av stjärnanis. Smaken var torr med slank men koncentrerad gul frukt, eleganta, friska syror och lång mineralrik eftersmak. Mycket lovande! När vi sedan provade oss igenom 2009 och 2008 avslöjades mer rökig mineralitet som påminde om ostronskal samt smörighet. Ökad komplexitet och mer avrundade men fortsatt strama syror. Riktigt spännande blev det när vi tog ett skutt till årgång 2004! Stor komplex och mogen doft av gul melon och frukt, apelsin, grape, kryddighet, mineral, rök och ett lite petroleumlikt inslag. Mycket bra fyllighet och koncentartion med en avrundad syra som fortfarande höll upp vinet. Enligt Clotilde så har 2010 liknande potential som 2004. Bara att köpa på sig ett gäng flaskor med andra ord!

Därefter gick vi över till chablis. Den aktuella 2010 Chablis hade en ganska liten doft av vita blommor, citrus, gröna äpplen och en ganska tydlig, rökig mineralton. Torr, mycket frisk syra som balanserades av en koncentrerad, mogen citrusfruktighet. Lång, elegant och stramt balanserad eftersmak. 2010 Chablis 1er Cru Montmains var fortfarande mycket stram och tillbakahållen och ville inte riktigt visa upp sig. Det gjorde istället 2010 Grand Gru Les Preuses som var nästan parfymerad av mimosa, vita blommor, apelsinskal och gröna äpplen samt en distinkt mineralkaraktär av musselskal. Här fanns också en mycket speciell karaktär av risvatten och sake som jag börjat hitta i chabliser på senare tid. Smaken var mycket frisk, koncentrerad, elegant och med en lång och ren mineraldriven eftersmak.

Därefter blev det två årgångar av Chablis Grand Cru Les Clos. 2008 spelade totalt ut 2010 med en stor smörig och mineralstin doft med massor av gul frukt och solmogen citrus. Mycket fyllig och frisk med koncentrerad frukt, stram mineralitet, välstrukturerad och lång balanserad eftersmak. Kvällens bästa vin ansåg de flesta.

Som en extra bonus hade vi sparat en magnum av 1996 Chablis från Jean-Marc Brocard då Clotilde Davenne var vinmakare där. Jag skrev om detta vin för ett år sedan och denna ”enkla” chablis visar hur makalöst väl dessa viner klarar lagring och hur fantastiskt komplexa de kan bli.

Lars Torstenson skriver också om vinerna och ger råd om luftning och dekantering.

Taggar:, ,

Kategorier: Vin

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

2 kommentarer på “Enkla njutningar med Clotilde Davenne”

  1. Per Stade
    11 februari 2012 den 9:15 #

    Jag har så enkel smak så att jag föredrar Clotilde Davennes enkla Bourgogne Blanc och Chablis framför den 1996 Chablis, som jag naturligtvis var tvungen att köpa efter det att du skrev om den. Två gånger provade vi den och mitt intryck var oljighet och fadd syra. Vällagrad chablis och ekat vitt vin tycks inte vara i min smak.
    Föredrar det ”rena, distinkta” och de ”eleganta, friska syrorna” framför ”stor smörighet” helt enkelt.

    • 11 februari 2012 den 9:25 #

      Den fadda syran kan ju tyvärr var ett resultat av flaskvariation som är vanlig på viner med ålder, särskilt när korkarna är så notoriskt dåliga som på dessa viner. Har själv råkat ut för en flaska som inte var så pigg.
      Men visst handlar det om personliga smakpreferenser. Själv är jag så lyckligt lottad att jag uppskattar båda typerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: