Jag har utmanat mina rädslor. Har i veckan provat en hel radda pinotage och det gick bra. Jag har surfat i vithajstätt vatten och är nu en bad-ass-surfer-dude!
Jag har sedan jag i tidiga tonåren såg Hajen haft svår hajfobi. Jag har knappt kunnat se dem på bild och har till och med lite svårt för att bada ensam i insjöar och hemma i Öresund. Så när WOSA i samband med Cape Wine 21012 bokade upp mig på ”Wine & Surf Experience” så bestämde jag mig genast för att jag enbart skulle delta som åskådare. När vi slutligen hamnade på stranden med de surfande vinmakarna* så var det bara jag och en blek, frusen och skraj brittisk tjej som bangade. När hon ändå bestämde sig för att ta på våtdräkten kände jag ett tungt grupptryck och drog på mig en dräkt jag med. Jag kunde ju vara med på ”torrträningen” i alla fall. På något sätt sveptes jag med i stunden och av vinmakarnas/surfarnas entusiasm och plötsligt var jag på väg ut i vattnet. Först!
En fantastisk upplevelse att brottas med vågorna och brädan, försöka hitta den där perfekta vågen och hinna slänga sig upp och hålla balansen. Det ska med en gång sägas att jag inte stod upp på brädan, jag försökte inte ens. Det var tillräckligt svårt att hålla sig kvar liggande på magen. Jag lyckades fånga ett par vågor och den sista blev ”min perfekta våg”. Jag flög fram på den skummande vågkammen hela vägen in till stranden. En befriande härlig känsla och jag bara skrek rakt ut. Jag stapplade upp ur vattnet alldeles färdig, andfådd, skakig i kroppen men lycklig. Jag hade surfat och knappt tänkt på hajar alls. En ny upplevelse, en överkommen rädsla och jag har levt lyft på en vågkam i två dagar nu.
Efter vattenlekarna packade vi in oss i vinmakarnas bilar, åkte utmed den dramatiskt vackra kustlinjen, såg en val, letade fler vågor och provade viner under en fish & chips-lunch. Mitt under lunchen kommer Johan Reyneke in med ett par flarror och vill bara hänga med oss för att han är surfsugen och trött på alla besökare på vingården. Som en alldeles perfekt avslutning åkte vi till historiska Groot Constantia där vinmakarna från området serverade sina viner tillsammans med rätter de tillagade i potjies (trebenta järngrytor) över öppen eld. Trötta men upprymda checkade vi till slut in på otroligt lyxiga Majeka House. En dag att minnas mycket länge!
*Duncan Savage från Cape Point Vineyards, Gunter Shultz från Kleinood och Miles Mossop Tokara/Miles Mossop Wines.
Surfbilderna är tagna av duktige Raphael Cameron på Vanity Studios som också tar de flesta bilderna på Fredrik Schelins blogg.
Underbara bilder och visst är det en kick att utmana rädslor! Ska bli kul att få höra om allt du varit med om när du kommer hem.
Helt underbart
Kaxigt! Jag är imponerad!!! 🙂