Att laga mat utan lök är snudd på omöjligt. Bara att smörsteka löken sätter igång salivproduktionen och doften säger ”det här kommer att bli gott”. Men det finns två problem med löken. Det mindre eländet är att tårarna rinner ibland. Då är det värre med det enerverande pillandet när man ska skala bort det flisiga, spröda och helt omöjliga torra skalet.
Efter att i dryga fyrtio år kämpat med lökens prassliga fodral så har jag nu hittat lösningen. En kock nämnde nämligen att när man ska hacka eller skiva löken så ska man inte skära bort den toppiga biten utan istället den lilla rotbiten. Då ska nämligen löken hålla ihop bättre. Jag har provat detta några gånger. Vet inte om det funkar så mycket bättre. MEN! Om man skär bort rotstumpen och skala från lökens botten så är det en barnlek att få bort det enerverande fnaset. Skalet är nämligen tjockare i den änden och man får bort skalet i stora härliga sjok.
Kanske ingen revolutionernade eller stor upptäckt, men för mig var det totalt omvälvande. Aldrig behöver jag tveka att göra löksoppa igen.
Intressant. Provar imorgon.
Nu har jag testat, och visst är det enklare. Detta måste spridas över världen.
OK, men skär inte bort för mycket av roten” Jag vill ha den kvar vid senare skärning/hackning av lökklyftorna.
Enligt kocken som tipsade så behövs den inte. Löken håller ihop bättre i toppen.
Tack för tipset! Ska prova! 👍
Mycket bra tips.Precis som med banan. Apor skalar från ”nedsidan”. Går lättare.