Vad har vi egentligen emot lever? Är det den lite jordiga och metalliska smaken? Hursomhelst blir den både nyttig och god om man tillagar den väl. Billig är den också.

Det här butlerreceptet har tydligen italienskt ursprung och var en klassiker på hans krog.

(1 person)
125-150 gram kalvlever
1/3 hg champinjoner
1/4 gul lök
1/2 klyfta vitlök
1/4 tsk basilika
1/4 tsk salt
lite peppar
2 msk vitt vin
smör

Skär levern i lillfingerstora (?) bitar och skala och skiva löken samt skiva svampen. Fräs löken på svag värme utan att den bryns. Ta löken åt sidan och riv ned vitlöken i den (det står ingenstans i receptet vad som ska göras med vitlöken så jag improviserade). Torka ur stekpannan och sätt den på riktigt hög värme och släng i en rejäl klick smör. När fettet börjar brynas lägger du i levern och bryner den på alla sidor. I med svampen och vänd runt med stekspade. Tillsätt kryddor och lök och vänd runt. Stekmomentet ska gå snabbt i het panna (en portion åt gången) så varken lök eller lever bränns. Levern ska heller inte bli helt genomstekt, så snart det tränger fram köttsaft är den klar. Lägg upp köttet på en tallrik. Skölj ur stekjärnet med vinet och häll över levern. Servera med stekt, kokt potatis.

”Jag älskar det inte…men det är den bästa levern jag ätit” sa Kära Hustrun. Jag håller med. Den snabba tillagningen gav levern god smak och mör konsistens. Lite gubbig krogmat, perfekt för mig med andra ord. 😉

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Gös är ingen fisk jag tillagat tidigare och gånger jag ätit fisken på restaurang har den inte lämnat några bestående minnen. Nu var jag i alla fall tvungen att jaga fatt på en hel gös inför detta recept. Vid fiskehoddorna hade jag tur då en av fiskarna där hade beställt hjälmaregös till nästa dag och han pratade lyriskt om denna fina matfisk.

(4 personer)
1 hel gös
1 hg champinjoner
4 tomater
1/2 citron
1 ägg
ströbröd
vetemjöl
smör
salt & peppar

Rensa och fjälla gösen eller be fiskhandlaren göra det. Pressa citronen i buken samt salta och peppra. Pudra vetemjöl över fisken (använd en tesil), vispa upp ett ägg och pensla/dutta försiktigt den mjölade fisken med detta. Strö över skorpmjöl. Ställ fisken på buken i en smörad form som du sätter i ugnen på 225°. Efter cirka 5 minuter tar du ut formen och häller smält smör över fisken. Ställ in formen i ugnen igen. Efter ungefär en kvart lägger du de halverade tomater och champinjonerna i formen och låter sedan det hela gå färdigt i ugnen 10-15 minuter.

Vilken fin fisk! Otroligt saftigt, mjällt och snövitt kött. Dubbelpaneringen blev som ett pansar runt fisken som den tillagades inuti. Mycket, mycket bra. Serverade med kokt potatis och den milda fänkålsgratängen.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Den här rätten såg alldeles för simpel ut för att kunna funka. Dessutom baserad på en notoriskt jobbig grönsak (tycker jag). Nu behövde jag ett tillbehör till ugnsbaka gös så det var lika bra att få fänkålen struken från listan.

2 fänkål
2 msk riven ost
1 msk smör
peppar
salt

Skär av blasten och skiva fänkålen. Koka den cirka 10 minuter i lättsaltat vatten. Lägg hälften av fänkålen i en smord ugnsfast form salta och peppra och strö över hälften av osten (det behövs mycket mer än 2 msk tycker jag). Lägg över resten av grönsakerna och avsluta med salt, peppar och resten av osten. Klicka över lite smör och gratinera högt upp i ugnen på 225°.

Förvånansvärt gott! Fänkålen blev väldigt mild och saftig. Riktigt bra litet tillbehör eller grönsaksrätt.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Häromdagen lyckades jag se en snutt av Jamie Olivers senaste serie där han kuskar runt i USA. Den här gången flådde han alligatorer (ick!) och lagade till en spännande rätt jag lyckades uppfatta halva receptet av. Det som lockade mig och fick mig att improvisera en egen variant var två saker; späcka fläskkött med kryddig korv och riklig användning av lagerblad.

Jag har faktiskt aldrig fattat vitsen med lagerblad. I recept står det alltid ”ett lagerblad” oavsett vad det är för rätt man lagar. Tusan vet om det skulle bli någon skillnad om man skulle utesluta det ynka, torra bladet. Men här snackar vi en näve lagerblad som mortlas till något som liknar en pesto. Jag kan bara säga att det doftade helt ljuvligt!

Ta en bit grishals (fläskkarré) på 1-1,2 kg och gör cirka 10 djupa snitt i köttbiten med en vass kniv. Dra skinnet av cirka 1 hg chorizo. Det ska vara den ”torra” sorten som du hittar bland ölkorvar och andra torra korvar som hänger i rumstemperatur. Den jag använde var av de vanliga märket ”Casademont” och med beteckningen ”sabor riojanos forte” . Bryt korven i mindre bitar och prega ner i snitten du gjort. Ta 10-15 lagerblad, beroende på storlek, smula dem grovt i en mortel och avlägsna den bladnerven i mitten, den går INTE att mortla. Häll också i 2 tsk salt, 10 svartpepparkorn och 2 vitlöksklyftor och mortla samman. Efter ett tag slår du på 1 tsk olivolja och fortsätter mortla tills du har en ganska slät massa som du smetar in köttet med. I en tjockbottnad gryta med lock bottnar du med några matskedar olivolja och eventuellt 1 dl vitt vin. Lägg ner köttet samt en stor halverad gul lök och en halv citron. In i ugnen med locket på, 150° i 3-4 timmar. Riv sönder köttet med gafflar (det ska vara rejält mört nu) och servera med potatis eller blanda ner bönor efter smak och värm på.

Mycket bra blev detta med balanserad kryddighet, liten aromatisk ton (lagerbladen?) och fin syrlighet. Tyvärr drev hunger och sjukt förföriska dofter mig att avbryta långkoket i förtid varvid köttet inte föll sönder som tänkt. Den här rätten har en potential som ska skruvas intill perfektion!

En busenkel fiskrätt där allt utom citronen är fryst eller konserverat och därför bra som mitt-i-veckan-hinner-inte-planera-maten-rätt. Frisk, fin syra och en liten härlig hetta som kommer i eftersmaken.

Tina 400 g torsk/sej/kolja eller använd motsvarande färsk, dela i portionsbitar och lägg i en ugnsform smord med olivolja, salta och peppra. Klyfta en burk konserverade kronärtskockshjärtan, skölj en burk stora vita bönor, skala, klyfta och skiva en citron (eller två lime). Värm i en kastrull i rikligt med olivolja och stänk över ganska rejält med grön Tabasco. Täck fisken med röran och ställ in formen i ugnen på 175° i 15 minuter eller till fisken är klar. Servera med ett vitt bröd, en grönsallad och tomater.

Vin till? Ta ett lätt, torrt vitt vin med hög, frisk syra som exempelvis en muscadet sévre et maine sur lie.

Då var det dags att komma tillbaka till rutinerna och Carl Butler-projektet. Vad passar bättre efter mitt spanska äventyr och med lätta andalusiska abstinenser än att ge sig i kast med den flytande salladen gazpacho. Perfekt mat nu när sommarvärmen äntligen kommer.

(6 personer)

3 gröna paprikor
1 gurka
300 gr burktomater, juice kan också användas
6 övermogna tomater eller en burk hela konserverade tomater
2 vitlöksklyftor
6 msk olivolja
2 msk vinäger
200 gr vitt bröd
peppar
salt

Bryt sönder brödet i stora bitar och blöt upp det i vatten. Under tiden river du gurkan och paprikorna. Pressa ur det mesta av vattnet ur brödet, lägg det i en stor bunke, häll över vinäger (jag använde sherryvinäger förstås) och riv/pressa ner vitlöken. Med en elvisp blandar du brödet med olivoljan som du tillsätter lite i taget. Rör ned gurkan och paprikan. Passera blandningen genom en trådsil med en slev. Passera även tomaterna. Blanda väl och smaksätt med salt (virka 2 tsk) och rejält med svartpeppar. Späd med vatten om den är väldigt tjock och smaka av om det eventuellt behövs mer vinäger. Kyl ner soppan.

Väldigt god, matig och uppfriskande med bra sting från vitlöken! Den här ska jag göra varianter av hela sommaren och ha i en bringare som mellanmål. Ska prova att smaksätta med lite finosherry.

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Ratatouille är en kokt grönsaksröra från Provence rätt och slätt. Kollar man runt bland recepten så är det ovanligt lite variationer på dem. Butlers sticker väl ut lite med koriandern samt att han använder gurka istället för zucchini.

(5-6 personer)

3 gula lökar
2 medelstora auberginer
1 gurka
3 gröna paprikor
6 övermogna tomater eller en burk hela konserverade tomater
2 msk hackad persilja
3 vitlöksklyftor
1 tsk malen koriander
1 tsk basilika
salt
peppar
olivolja

Dela auberginerna och gurkan på längden och skiva dem halvcentimetertjockt (jag kärnade även ur gurkan för att bli av med vätska). Strö lite salt över och lägg i durkslag under en tyngd i cirka en timme så att vätska pressas ur. Du kan behöva pressa ut mer med näven. Skålla och skala tomaterna (konserverade tomater ska du skilja från juicen) och skär i bitar. Skär resten av grönsakerna grovt. Fräs grönsakerna var för sig i rikligt med olja tills de blir mjuka men inte brynts. Varva grönsakerna, utom tomater och persilja, med kryddorna och pressad vitlök i en tjockbottnad gryta. Låt sjuda sakta under lock i 45 minuter. Lägg i tomaterna och persiljan och sjud ytterligare 15 minuter.

Rataouille rakt upp och ner. Inga konstigheter. Jag använde konserverade tomater och hade nog tagit dubbla mängden. Röran kan ätas varm eller kall som tillbehör till kött eller fisk!

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

Det kanske är jag som är petig, men skulle inte denna rätt heta pepparbiff? Hursomhelst så är det Carl Butlers version av en riktig restaurangklassiker. Väldigt enkel utan några extravaganser eller krångligheter.

(per person)

1 utskuren biff (ryggbiff)
hel svartpeppar i mängd
salt
2 msk vitt vin
1,5 dl vispgrädde
smör

Krossa svartpeppar i en mortel. Det går åt mycket peppar, säkert en halv deciliter. ”Panera” biffarna med peppar och tryck in i köttet som får vila minst en timme.  Stek i smör på ganska hög värme ungefär 3 minuter på var sida och salta. Tag upp köttet och håll det varmt. Häll vinet i stekpannan och vispa ur den samt slå i grädden. Koka på hög värme och vispa till såsen blir ganska tjock. Smaka av med salt. Lägg upp biffen på varm tallrik, häll såsen över köttet och servera med stekt potatis och ugnsbakade tomathalvor.

Även om det är hur mycket peppar som helst så blir inte pepparhettan för mycket. Den gräddiga såsen tar udden av det mesta och den svartpepparns aromatiska toner tar över även om eldigheten också finns där. Det här var riktigt bra!

Här hittar du receptregistret ur Carl Butlers Kokbok samt länkar till de recept jag lagat.

En riktigt dålig bild på slarvigt fyllda pitabröd får illustrera detta recept på riktigt god grillmarinad till kyckling. Köttet får en djup smak med en behaglig hetta som kommer smygande i eftersmaken.

Blanda samman 0,5 dl mörk sirap, 0,5 dl soya, 1 msk tabasco, 1 tsk harissa och saften av en citron och häll i dubbla plastpåsar tillsammans med kycklingbröst. Marinera 3-4 timmar eller över natten. Grilla eller stek i grillpanna, skär upp och servera i pitabröd med sallad, tomat och morotsraita.

Raita är inget annat än en kall, indisk yoghurtsås. Den här varianten (nästan) blev jag bjuden på igår och var helt enkelt tvungen att veva ihop den själv idag. Perfekt tillbehör till grillat, kryddstarkt och vegetariska rätter.

Rör ihop 2 dl turkisk yoghurt med en finriven morot, 1 tsk spiskummin, 1/2 tsk salt, 2 msk finhackad färsk mynta, finrivet skal av en citron och rejält med nymald svartpeppar. Klart!