Rom är för de flesta synonymt med Bacardi och basen i trevliga drinkar. Ser man rent numeriskt på saken så är detta också som världen ser ut. Nästan all rom är industriellt framställt, neutralt groggvirke.

Det jag fick prova igår tillsammans med den ”flygande rhum-blendern” Christian Vergier från Producenten Trois Rivieres var något helt annat. Här pratar vi om ursprungsbetecknad rhum agricole (”jordbruksrom”). Till skillnad från den melassbaserade och kolonndestillerade neutrala romen är rhum agricole destillerad i enkelpanna och av ren, säsongsbunden sockerrörsjuice. Fina och karaktärsfulla grejer med andra ord.

Trois Rivieres är en martinique-rhum och som sådan av en mycket smakrik, stram och kryddig stil. Den intensiva, fylliga karaktären med peppriga toner och läderinslag gick som en röd tråd genom alla sorter av olika lagringstid. Även apelsinskal, vanilj och en liten ”fetma” återkom också flera gånger. I de lite äldre sorterna kunde anas en lite salt jodton som sades spegla ett terroir.

Provningens grande finale var Trois Rivieres 1953! Detta är det äldsta bevarade destillatet efter den förödande brand som för några år sedan ödalade det mesta av destilleriet. Aromerna bjöd på en komplex bild med kola, russin och en medicinal ton av bland annat jod. Trots 40 år på fat fanns en rik fruktighet och en väl balanserad, mjuk fatstruktur. Destillatet kändes i sin koncentration nästan simmigt och hade ett lite stramt avslut. Efter en stund kom nya spännande toner med bland annat en doft av tomat.

Trots denna vördnadsbjudande avslutning var det en annan goding som stannade i minnet; La Mauny Blanc. Denna helt olagrade, vita rhum agricole hade en stor, intensiv och otroligt spännande näsa. Här slogs jag direkt av ren tomatjuice som sedan gick över i gazpacho för att glida över i lakrits, grön tomat och naturgummi för att sluta i koncentrerad tomatpuré. Helt vansinnig doft. Här skulle man kunna göra en vit bloody mary. Bara att addera citron, tabasco och lite selleri.