Jag har ett flertal gånger tipsat om en budgetchampagne (som numera ligger på beställningssortimentet) från Champagne Pannier. För drygt tio år sedan arbetade jag med dem på den svenska marknaden tillsammans med deras egensinnige exportchef och sedan dess har de varit en favorit. Jag blev glad när jag såg att det lanserats en ny champagne från dem på Systembolaget. Jag var såklart tvungen att köpa en flaska för att testa.

Champagne Pannier ”Exact” Extra Brut skiljer sig från övriga champagner i den lägre prisklassen genom att vara riktigt torr. De flesta champagner har en dosage, det vill säga en tillsats av socker, för att balansera syran, ge en illusion av kropp och fruktighet och samtidigt göra det mer lättdrucket. Enklare och billigare champagner har ofta ganska mycket dosage då basvinerna av ekonomiska skäl är av lägre kvalitet. Bättre champagner har ofta naturligt mer balanserade och fruktiga viner i basen vilket gör att de står för sig själva. För en låg dosage krävs hög kvalitet. Denna champagne från Pannier har endast 4 gr/l vilket är mycket lågt. Det finns bara en annan champagne i Systembolagets sortiment under 300 kr som har lägre dosage och de flesta andra ligger 50-100% högre i sockerhalt. Minsta tid för lagring av champagne är 15 månader om den inte är årgångsbetecknad, då måste den ligga minst tre år. Pannier ”Exact” ligger minst fyra år! Inte illa då den endast kostar 199 kronor!

Men hur smakar den då om man bortser från de tekniska detaljerna? Mycket bra! Förvånansvärt bra! Ganska stor fruktig doft med tydlig rökig mineralitet, liten brödigt och massor av citrus och vita blommor. Smaken är knastertorr med fokuserad frukt och tydlig, stram mineralitet och rik citruskaraktär av citronzest. Lång, ren och mineralstram eftersmak. Riktigt läcker. Man ska upp åtminstone en hundralapp i pris för att hitta motsvarande kvalitet och stil i sortimentet idag.

Lägger ner ett helt gäng i källaren för detta blir huschampagnen framöver!

Här finns jättebra champagneglas som förhöjer upplevelsen.

Då och då dimper det ner varuprov i form av vin. Oftast får jag först en förfrågan om jag vill ha ett prov. Gäller det bag-in-box tackar jag konsekvent nej. Är det viner som inte intresserar mig eller som jag misstänker inte håller måttet så avstår jag också. När jag provat dem så skriver jag en bloggpost om vinet är bra och värt att kommentera. Om vinet är mediokert, ointressant eller trist så skriver jag inte alls men ger en kommentar till den som skickat vinet. Jag berättar alltid i bloggposten att jag fått vinet som varuprov. Sådan är min policy.

Får jag en förfrågan om att prova champagne så är min policy att konsekvent tacka ja. Så också i fallet med Alexandre Bonnet Grande Réserve Brut. Lite kul tyckte jag att det var att få prova denna producent igen då jag för många år sedan en kort tid arbetade med dem med offerter till Systembolaget och gillade vinerna för deras elegans och renhet.

Grande Reserve Brut är snygg, ren, frisk och dominerad av citrus och lime, antydan till brödighet och med en tydlig kritig mineralitet både i doft och smak. Trots att vinet domineras av pinot noir i blenden så känns den mer som en blanc de blanc; frisk, slank, elegant och med en lång mineraltät eftersmak. Samtidigt är den lite insmickrande med en ganska hög dosage (10 g) som dock är väl integrerad.

Ofta får jag frågan om hur man bäst bevara en öppnad flaska champagne och hur länge den klarar sig med smak och bubblor intakta. Jag betraktar en sådan frågeställning som helt hypotetisk men brukar ändå börja med att avliva myten om teskeden i flaskhalsen.

Därefter brukar jag säga att en flaska champagne (eller andra mousserande viner av hög kvalitet) med halva innehållet kvar klarar sig ett par dagar i kylen om man bara försluter flaska med en tuss hushållspapper eller liknande. I kylan frigörs bubblorna mycket sakta och koldioxiden lägger sig som ett skyddande lock över vinet och förhindrar oxidering.

Eftersom en flaska champagne i runda tal innehåller 50 miljoner bubblor (5-6 atmosfärer, motsvarande trycket i ett bussdäck) så finns det en del att ta av och vinet vinner ofta smakmässigt på att bli av med en del av gasen.

Igår fick jag dock revidera min uppfattning om hur länge vinet och bubblorna håller sig i öppnat tillstånd. Jag hittade nämligen en drygt halvfull flaska cava av bättre sort i kylen på jobbet, hällde upp ett glas och provade. Bra med mousse och ren, fruktig smak. Absolut inget fel på vinet trots att den stått helt öppen. Jag frågade kollegan som uppenbarligen glömt den där när den hade öppnats. Han svarade ”det var förra måndagen…så det är nio dagar sedan”! Så var inte bekymrade om ni inte hinner tömma flaska med skumpa, ni har drygt en vecka på er.

Läs mer om mina champagne- och serveringstips.

Igår fick eleverna på Gustibus WIne & Spirit Academy besök av Karl- Frédéric Reuter från Bollinger. Med benäget bistånd från importören Arvid Nordqvist fick vi en fin presentation av det anrika champagnehuset och en fantastisk provning med efterföljande buffé i den härliga septembersolen.

Bollinger startades 1829 av tyskättlingen Jacques Bollinger och är fortfarande familjeägt. För att vara ett av det ”stora” och kända husen är det förhållandevis litet med mindre än 1% av produktionen i Champagne. I distriktet ägs 90% av vingårdarna av oberoende vinodlare vilket innebär att de stora champagnehusen köper det mesta av druvorna de behöver men Bollinger har upp till 60% av sitt behov från egna odlingar. Man använder en stor del av den blå pinot noir, som ger struktur, kraft och lagringspotential, samt övervägande druvor som klassas som premier eller grand cru.

Bollinger jäser huvuddelen av sina grundviner i små, begagnade ekfat och är det enda huset som har en heltidsanställd tunnbindare som underhåller de 3000 faten. Man mognadslagrar också reserve-viner på magnumbuteljer med naturkork och har idag 650 000 stora buteljer i sina källare som ligger där i 5-15 års. Man använder årligen inte mer än 10% i sina cuvéer. Tillsatsen av dessa flasklagrade viner fungerar som en ”arombomb” och bidrar med den för Bollinger så typiska mognadskaraktären.  med mognadskaraktär och rika aromer. Hos Bollinger lagras champagnerna i genomsnitt dubbel så lång som krävs enligt reglerna. Alla årgångschampagnerna degorgeras (jästfällningen avlägsnas) dessutom för hand vilket innebär att man kan göra en kontroll av varje flaska innan korken sätts i.

Bollinger är ett annorlunda champagnehus på många sätt och svenska champagnedrickare verkar ha en särskild plats i hjärtat för de smakrika bubblorna. Genomgående i provningen var den jämna, höga kvaliteten, tonerna av rostade hasselnötter, mognad, fin fatstruktur och helt rena avslut utan den bitterhet jag ofta har börjat hitta i många champagner de senaste åren. Husets storsäljare, Special Cuvée, levererar som vanligt hög kvalitet och mycket karaktär för en i sammanhanget blygsam peng. Jag brukar inte vara särskilt road av roséchampagne, men både den årgångslösa samt 2004 Grand Année var riktigt bra. Den sistnämnda var nog faktiskt min favorit i provningen. Sist i provningen kom viner med lite ålder. 1999 RD var fantastisk fin och fokuserad med många års ytterligare potential, i min smak var den strået vassare än 1988 som började kännas lite gles på sina håll. Den sistnämnda var nog annars de flestas favorit trots (eller kanske på grund av) sin väl tilltagna prislapp på nästan 8000 kr. Men då var det ju förstås en magnum.

NV Bollinger Special Cuvée. Medeldjupt citrongul med små fina bubblor. Stor, mycket fruktig doft med rika citrustoner, bröd, brioche, rostade toner, gula frukter, vita persikor samt en lite ton av mandelmassa. Torr, mycket frisk och fyllig smak med mycket fin, mjuk mousse, mogen citrus, bröd och jäst, hasselnötter. Lång, rik eftersmak med mycket fint balans och en fin, stram ekfatsstruktur.

NV Bollinger Rosé. Ljust rosa som drar åt orange, laxrosa. Medelstor doft av röda bär, rostade hasselnötter, syltade körsbär och mörk choklad. Torr, mycket frisk smak, mjuk mousse, röda friska bär, jordgubbar, smultron, röda vinbär, lite åtstramande ek. Smakrik och ganska välstrukturerad med mycket bra längd med tydlig nötighet och total avsaknad av den bitterhet som ofta misspyder roséchampagne.

2004 La Grand Année. Medeldjupt citrongul.  Stor, komplex doft med början till mognad, hasselnötter, färska champinjoner, lemoncurd, lime, solvarma smultron, rostade toner (kaffe?) och ett drag av torkad aprikos. Torr, mycket fyllig, smakrik, gräddig mousse, mycket fruktig med mogen citrus, gula frukter, rostade nötter, mandel, välintegrerad men tydlig ek, bröd. Mycket lång och smakrik eftersmak som slutar helt rent i en fin nötighet.

2004 La Grand Année Rosé. Nästan mässingsfärgad. Medelstor, frisk doft med komplexitet, skaldjur, jordgubbsmarmelad, smultron, rostade hasselnötter, citronzest och en lite rökig ton.  Medelfyllig, torr, mycket frisk, hallon, blodapelsin, nötter, brioche, fint integrerad ekstruktur, mjölkchoklad, mycket fruktig med en mycket lång, något stram och citrusdominerad eftersmak som avlutas med tydlig mineralitet.

1999 Bollinger RD magnum (restaurangsortiment / 2258 kr ex moms). Ljust gyllene. Stor, utvecklad, intensiv mogen citrus, mörk choklad, rostade hasselnötter, brioche, torkad aprikos, omogen ananas, vita blommor.  Mycket torr, knappt fyllig, mycket frisk och fruktig, välstrukturerad, gula frukter, äpplen, rik mousse och liten fetma. Lång, rik och mycket välbalanserad med ett öppet och komplext avslut.

1988 Bollinger RD magnum (lansering november / 7995 kr). Medeldjupt gyllene. Stor, utvecklad doft av läder, valnötter, kaffe, mörk choklad, persikor, honung och rökiga toner. Mycket torr och fortfarande mycket friska syror, något glesnande mousse, smakrik, fokuserad citruskaraktär, kraftfull och rik med utvecklad men ännu ungdomlig karaktär. Mycket lång och samlat kraftfull med stor mineralitet sammanflätad med fin ek.

Den som fortfarande lever i villfarelsen att den ena champagnen är den andra lik bör prova dessa två som jag fick från den lilla vinimportören Cavisten.

Från firman H Billiot Fils kom en grand cru-champagne i den fatlagrade, breda och mogna stilen. Lite för kraftfull i ekhanteringen för min smak och definitivt ett vin som kräver lite mat att brottas med, kanske kalvkotletter med en krämig svampsås.

NV H Billiot Fils Cuvée Julie Grand Cru Brut. Ganska djup gul färg och små, slöa bubblor. Stor stoft av mogen citrus, rostade hasselnötter, kaffe, nybakat vetebröd och lite vailj. Torr, fyllig, smakrik med fin mousse och fet munkänsla, frisk syra och rik fruktighet, mogen citrus och aprikos, nötter och nougat. Tydlig och lite stram fatkaraktär och lång eftersmak med en liten ekbeska.

Jag brukar vanligtvis bli besviken på rosa champagner. Antingen är de för strama, kärva och bittra eller alldeles för dyra. För det mesta både och. Denna variant från Bernard Hatté var varken eller. Riktigt läcker, fruktig, frisk och ren men ändå med en fint åtstramande mineralitet. Riktigt bra!

NV Bernard Hatté Brut Rosé. Ljust hallonröd färg som drar mot orange. Medelstor, frisk och citrusdominerad doft med jästighet, bröd och röda bär som smultron och viss mineralitet. Medelfyllig, torr, mycket frisk lite krämig och samtidigt lite stram smak med tydlig mineralitet och karaktär av smultron, lingon och lime. Fint avslut med bra längd och helt i avsaknad av beska som ofta återfinns i rosa champagne.

Båda champagnern finns i Systembolaget beställningssortiment.

Här hittar du champagnetips uppdaterade 2015.

Här är allt du behöver veta om inköp, servering och hantering av champagne och mousserande vin inför nyårsfirandet.

Vilken är den bästa champagnen och det vettigaste alternativet bland de mousserande vinerna? Det kanske är den vanligaste frågan när vi närmar oss jul och nyår. Svaret beror på smak, plånbok och vem du frågar. Mina tips utgår helt utifrån vad jag själv tycker är bra, ekonomiskt försvarbart och vad jag utan att skämmas skulle bjuda på. Till skillnad från många vinskribenter som hissar trista och beska Chapel Hill så skulle jag aldrig få för mig att rekommendera något jag själv inte skulle köpa eller dricka. Urvalet är gjort med tanke på att vinerna ska finnas tillgängliga i många butiker.

Bland champagnerna har jag tre säkra kort som alltid levererar. Mest allround och åt det fruktigare hålet är Pannier Brut Tradition som funkar till aperitif och entrérätter med skaldjur exempelvis. Kostar under tvåhundra kronor men smakar mycket mer. Mycket stram, ung, frisk och elegant med mycket tydlig mineralkaraktär är Launois  Blanc de Blancs Brut. Servera gärna med salta eller syrliga tilltugg som tar udden av syran i vinet. I den kraftfulla, smakrika och mogna stilen vinner alltid Bollinger Special Cuvée Brut. Lite dyrare än de andra men värd varenda krona. Står du på Systembolaget utan att hitta ovanstående så undvik Moët & Chandon. Vilken annan champagne du väljer kommer förmodligen att vara bättre.

Som alternativ till champagne är crémant från Frankrike ganska svårslaget. Louis Bouillot Brut är en av de bästa för tillfället och är väldigt lik en fruktig, lite mognare champagne i stilen. Finns även som magnum. Langlois Crémant de Loire Brut är dominerad av chenin blanc vilket märks på den friska syran och den päron- och äppelfruktiga karaktären med inslag av honung.

Sydafrikanskt mousserande vin gjort på den traditionella metoden kallas cap classique och levererar mycket bra kvalitet för liten peng. Både  Graham Beck Brut Pinot Noir Chardonnay och Boschendal Brut Chardonnay Pinot Noir kostar precis under hundralappen och kan båda rekommenderas.

Cava ska vi absolut inte glömma bort i sammanhanget. Tillverkad på samma sätt som både champagne, crémant och cap classique men på andra druvor och i annan stil. Tyvärr finns det (som vanligt!) inte så mycket att välja på i Systembolagets ordinarie sortiment. Välbekanta och mattsvarta Freixenet Cordon Negro är riktigt bra i torr, fruktig stil medan 2008 L’Hereu de Raventós i Blanc Brut Nature är en utmärkt cava i den modernare, knastertorra och elegantare skolan.

Servering och Hantering. För många, allt för många, är nyårsafton den gång på året man dricker champagne. Eftersom osäkerheten är stor och champagneservering inte ingår i grundskolans läroplan (ännu) så kommer här lite goda råd.

• Champagne eller mousserande? Det är stor skillnad på champagne och mousserande viner från andra ursprung. Även den okunnige känner kvalitetsskillnaden vid jämförande provning. Tro mig. Jag har oräkneliga champagneprovningar med nybörjare bakom mig. Sedan är det en annan fråga om man tycker att skillnaden är värd pengarna. 69 kronor eller 269? Men är ni ett sällskap på sex personer så kostar ett glas champagne runt 40 kronor. Det kanske det kan vara värt ändå?
• Kyl inte champagnen för hårt. Kylskåpskallt (cirka +6°) är i kallaste laget. Ta ut champagnen en stund innan den ska serveras. Champagnekylare med is är inte att rekommendera. Om champagnen får stå för länge blir den så kall att aromerna helt ”fryser inne”. Fyll istället kylaren med kallt vatten så håller vinet sin temperatur.
• Öppna med försiktighet. Se till att inte flaskan har skakats innan den ska öppnas. Låt flaskan stå på ett stadigt underlag. Ta bort folien, greppa om flaskhalsen med tummen över korken och lossa grimman. Ta inte bort grimman! Ståltråden hjälper till att ge ett bra grepp om den lite glatta korken. Ta ett stadigt grepp om korken och grimman och håll om bottnen på flaskan. Se till att ingen står i vägen. Vrid på flaskan och känn hur korken genast släpper sitt grepp. Håll emot och lått korken sakta arbeta sig upp med hjälp av trycket. Vicka lite på korken för att hjälpa till. Det ska bara pysa lite lätt när korken åker ur.
• Sabrera. Om du nödvändigtvis måste briljera så kan du alltid sabrera. Kolla min lilla instruktionfilm på YouTube.
• Glas. De höga smala ”flöjtglasen” rekommenderas då de bäst bevarar bubblorna. Coupeglasen har nyligen fått en obegriplig renässans. Avstå! Både aromer och kolsyra sticker iväg fort som attan. Pröva då hellre ett vanligt vitvinsglas, det låter dig uppleva aromen i vinet bättre än både flöjt och coupe. Ett riktigt champagneglas ska också ha en lite ojämnhet längst ned i kupan där en stilig bubbelpelare kan bildas. Har du köpt billiga champagneglas kan du fixa detta genom att raspa lite lätt med en syll eller spetsig kniv.
• Hälla upp. Det skummar lätt över när man häller upp champagne. Om du ska servera många gäster kan du förbereda lite. Häll upp några centiliter champagne i varje glas. När du sedan serverar skummar det inte lika mycket och du slipper spill och söl.
• Spara inte det bästa till sist. Håll inte på champagnen till tolvslaget, då är smaklökarna med största sannolikhet fördärvade. Servera champagnen som välkomstdrink eller till förrätten. Till fyrverkerierna duger det gott med ett enklare mousserande.
• Överbliven champagne. Om det, mot förmodan, skulle bli champagne över så gör du en tuss av hushållspapper och stoppar ner i flaskhalsen. Ställ sedan flaskan kallt. En halvfull flaska klarar sig ett par dygn på detta sätt. Champagne smakar faktiskt ofta bättre när en del av bubblorna försvunnit. Enklare moussernde viner håller inte lika bra och blir snabbt avslagna. Att sätta en tesked i flaskhalsen är en myt som avlivats.
• Viktigast av allt! Drick och njut!

I novembersläppet på Systembolaget kom en skvätt champagne från en liten familjefirma; Godmé Père et Fils.

Druvorna till 2004 Godmé Père et Fils Les Alouttes Saint Bets är enbart chardonnay från premier cru-vingårdar runt byn Verzenay, det är med andra ord en blanc de blanc. Vinet är av utmärkta årgång 2004 och har, som sig bör för en årgångschampagne, fått förlängd lagring på jästfällningen vilket ger en fetare och rikare smak. Basvinet har också fatlagrats vilket även det bidrar till komplexiteten. Riktigt trevlig.

Ljust gul färg med fina små bubblor. Ganska stor ren doft av mogen citrus, sött nybakat vetebröd, lite vanilj, hasselnötter, mjölkchoklad och röda bär. Mycket torr, höga fina syror, bra fokus på den mogna och gula frukten, fin fetma och fyllighet och en mycket diskret men närvarande ekstruktur. Bra längd med fin balans, tydlig mineralitet och någon komplexitet.

Nu var det längesedan jag tipsade om champagne. Illa, illa! Men nu blir det bättring.

Jacquesson Cuvée nº 735 är en sådan där härligt rik och välbyggd champagne som tjänar på att drickas lite fisljummen, lätt avslagen och ur stora vitvinskupor. Här är nämligen inte bubblorna huvudsaken utan bara en liten fin effekt och kyla bara döljer vinets komplexitet. Bakom den mogna fruktigheten i doften hukar en fin rökighet, toner av nötter och en tydlig mineralitet och smaken är mycket frisk, fyllig, fruktig och fint strukturerad från lagring på jästfällningen på fat. Lång, elegant och mineralstram eftersmak.

Firman Jacquessons numrerade cuvéer är baserade på en årgång och enbart viner från grand cru- och premier cru-byar. Denna cuvée har nummer 735 och består till 72% av årgång 2007.

Så var det dags för den årligt återkommande Champagnedagen på Savoy i Malmö. Ett tillfälle att heja, kramas, pussa kind och förstås prova en massa olka champagner. Även om vi är där för att informera om skolan så har jag passat på att prova både nya och gamla bekantskaper.

Kul att testa igenom hela sortimentet från Taittinger då det var några år sedan sist. Generellt rena och snygga viner och bättre än senast. Intressant att prova deras ”nattklubbschampagne” Nocturne. Här var 17 gram socker oväntat snyggt dolt bakom friska syror och gjorde att vinet bara kändes fruktigt och förförsikt lättdrucket. Dagens besvikelse var Diebolt-Valois. Hyllat av många men gravt överskattade levererades viner med mycket skalbeska och generell obalans. Beska och bitterhet var något som också gick igen i förvånansvärt många av champagnerna jag provade.

Bäst rakt över var gamla favoriten Ayala. Deras Brut Nature är helt knastertorr utan någon tillsatt dosage (sötma tillsatt efter andra jäsningen) och är snyggt balanserad med bra frukt, höga fina syror och en tydlig karaktär av gröna sommaräpplen och lime. Inte många champagner som klarar sig så snyggt utan den förlåtande sötman. 2004 Blanc de Blancs har en stor generös och härlig doft av nougat, rostade nöter och frisk citrus. Den rika doften gör att den intensivt friska, torra och eleganta smaken nästa kommer som en chock…men en trevlig sådan. Ur glaset med 2002 Perle d’Ayala stod en arom av massor av solmogna hallon och jordgubbar serverade ur musselskal och smaken var samtidigt, bred, fruktig, fyllig och elegant frisk.

En uppdaterad version av denna bloggpost med aktuella vintips för 2017 hittar du här.

En vanlig fråga inför julhelgen är om man kan dricka vin till julmaten. Om man nu inte gillar öl, snaps och mumma så är det en högst berättigad fråga.

Det första man bör fråga sig är ”vad är julmat”. Jag utgår ifrån att vi pratar om det traditionella svenska julbordet med sitt överdåd av olika smårätter. Givetvis kan man dricka vin till det. Öl och brännvin är ju egentligen bara en kulturell och traditionell konvention och har faktiskt inte så mycket att göra med huruvida det passar bra till. Tittar man på alla de olika smaker som finns representerade på julbordet så borde man i rimlighetens man fråga sig vilka olika öl och smaksättningar på snapsen man ska välja. Men den frågan hör man sällan.

Man kan givetvis leta upp ett vin som passar bra till sillen, ett annat till det kallskurna och något som går till det småvarma. Men de flesta vill nog ha ett genomgående vin. Julbordet är ju egentligen som vilken buffé som helst och när man väljer vin till en sådan så brukar man söka något som passar temat och som ställer till så lite problem som möjligt.

Sillen kan vara ett problem med sina distinkta söta och ättikssyrliga inläggningar, fast idag är de flesta inläggningar mer åt det söta hållet och ofta krämigt mejeristinna. Skinkan och det kallskurna är ju inget annat än charkuterier med ganska mycket sälta och en del rökiga aromer som också går igen i det småvarma. Mycket av tillbehören har dessutom en tydlig sötma som kan ställa till det med vinet. Personligen hade jag valt en fruktig champagne eller mousserande vin med lite sötma genomgående. Fruktigheten/sötman behövs för att möta de söta och salta smakerna i maten och vinets friska syra och kolsyra bryter av fint mot det feta och mäktiga. Sedan är ju julen årets största högtid och vad är väl festligare än bubblande vin?

Vill man inte ha bubblor i vinet så skulle jag välja ett friskt men fruktigt vitt vin utan fatkaraktär eller ett halvtorrt vin med bra syra. Föredrar man rött vin så bör det vara mjukt och bärigt utan störande eldighet eller bråkiga garvsyror. Varför inte en smakrik rosé med bra fruktighet om man kan skaka av sig den märkliga uppfattningen att blekröda viner hör sommarhalvåret till.

Vinförslagen nedan är gjorda med tanke på att priset ska vara rimligt (inget finlir till julmaten) och att de ska finnas tillgängliga i de flesta av Systembolagets butiker.

Bubbelvin

• Pannier Brut Tradition / Champagne   199 kr
• Langlois Brut / Crémant de Loire   119 kr
• Freixenet Cordon Negro Brut / Cava  74 kr

Vitt och fruktigt

• Tahbilk Marsanne / Australien   89 kr
• Domaine Jean Bousquet Viognier / Argentina   82 kr
• Pinot Gris Reserve / Alsace   89 kr

Vitt och halvtorrt

• Dr L Riesling / Tyskland   79 kr
• Kloster Eberbach Riesling Kabinett / Tyskland   99 kr

Rött, mjukt och bärigt

• Punto Niño Reserva Pinot Noir / Chile   79 kr
• Briccotondo Barbera / Italien   77 kr
• Beaujolais-Villages / Frankrike   89 kr

Rosé

• Les Lauzeraies Tavel / Frankrike   95 kr