Jag har lagat Adam Tenstas enkla och jättegoda recept på palak paneer många gånger. Nu hade jag äntligen den riktig indiska färskosten paneer hemma och ville pröva ett annat recept. Hittade detta recept på bloggen Jävligt Gott och utgick från det. Det doftade indisk restaurang i hela huset och resultatet blev kanon!

Skär cirka 4 hg paneer (haloumi eller tofu funkar också) i sockerbitsstora bitar och fritera/stek i neutral matolja på strax över medelhög värme i en liten stepanna tills djupt gyllengul. Låt rinna av på hushållspapper.  I en djup stor stekpanna på medelvärme och i mycket smör fräser du  2 finta hackade stora gula lökar tills de mjuknat utan att ta färg. Rör ner 3 rivna vitlöksklyftor, riven ingefära (två tummar stor), 2 msk tomatpuré, 1 msk bruna senapsfrön, 1,5 msk garam masalapulver, 2 kardemummakapslar, 1 msk mald spiskummin, 1 msk korianderpulver, 2 tsk gurkmeja, 2 tsk milt chilipulver. Späd med vatten så att det blir som en lös kryddgröt och smula ner en grönsaksbuljongtärning. Låt fräsa i fem minuter. Halvera tre tomater utmed ”ekvatorn”, peta ut det blöta, klyfta grovt och vänd ner i kryddblandningen. Vänd också ner 400-500 g tinad hel bladspenat. Späd med 2-3 dl vatten tills önskad konsistens och låt småputtra utan lock i cirka 10 minuter. Rör ner 2 msk smör och 1 dl grädde. Smaka av med salt och sriracha eller annan chili. Vänd ner friterad paneer, låt bli varmt och servera med ris, chutney och Adam Tenstas busenkla gurkraita. Drick gärna cider till, vi hade alkoholfria Kiviks Skånsk Äppelcider som funkade utmårkt.

Det börjar dyka upp massor av svensk hantverkscider. Även på Systembolaget hittar man ett urval av spännande produkter. Jag hartidigare skrivit om Skepparp Flaskjästa Cider  som nu fått sällskap av flera andra cidersorter som fått sin andra jäsning på flaska (metodhe traditionelle). Att jag skriver om Skepparps igen beror på att producenterna är goda vänner, att den tillverkas nästgårds, finns att köpa runt om i Sverige samt att jag tycker den grymt bra. Många andra hantverksmässiga cidertillverkare drar gärna sin cider åt det riktigt torra hållet vilket kan bli lite väl syratufft ibland. Skepparp drar istället i rejält med klar, söt must som och har en sockerhalt på 35 g per liter. Det låter mycket men tillsammans med äpplenas höga syra plus den rika moussen blir det en riktigt bra balans. Dessutom blir äpplekaraktären mycket tydligare och rikare. En svensk hantverksprodukt på 6% som bara kostar 84 kronor!

Gyllengul färg och stor, rik doft av lätt bokna äpplen, vanilj, kanel, kryddighet och nästan en ton av calvados. Halvtorr, fruktig och mycket frisk smak med kryddighet, apelsin och lite övermogna äpplen. Lång, balanserad och ren eftersmak.

Passar lika bra som sällskapsdryck eller till charkuterier (gärna rökta), smakrika ostar eller den lite söta svenska husmanskosten. Jag drack den till Carl Butlers Indonesiska risrätt. Satt som en smäck till den djupa kryddigheten, hettan och den söta chutneyn. Generellt sett är cider, torr som söt, ofta en bra matchning till rätter med curry.

All-round-glasen från Spiegelau är perfekta att njuta cider ur.

Kiviks Musteri har under en längre tid experimenterat med flaskjäst cider. Jag har provat ett par av deras varianter, bland annat den första intressanta, långlagrade och bentorra samt den mer balanserade varianten med lite sötma.

I sin satsning på genuin, skånsk cider har de lanserat den senaste flaskjästa varianten på Systembolaget. 2013 Skånsk Flaskjäst Cider är helt torr och framställs av belle de boskoop, cox orange och signe tillisch från skånska odlingar. Efter en första jäsning har äppelvinet tappats på flaskor med en tillsatts socker och jäst för en andra jäsning. Cidern har sedan vilat i drygt ett år på jästfällningen för ökad komplexitet och kropp. Efter degorgering (avlägsnande av jästfällningen) har det tillsatts en liten mängd klar äppelmust.

Cidern är ljust gyllengul med en fin mousse. Doften är stor med tydliga, lite bokna äppeltoner, vanilj, kanel och någon kryddighet. Smaken är helt torr med rik fruktighet och en nästan fet kropp, tydlig citrus, massor av gula och röda äpplen, lite aprikos, kryddighet och ett stramt avslut med bra längd.

Snygg, komplex och välbalanserad cider. Ett svenskt frukthantverk i 1408 numrerade buteljer (fast bakläxa till den som släppte igenom den trista etiketten). Vi drack den till en bit smörgåstårta med lax och räkor men smakrikedomen gör att den passar bra till ost, charkuterier och lite kryddigare mat. Cider och curry är alltid en bra kombination. Säljs lokalt men kan beställas till alla butiker. Prova också den lite sötare Skepparps Flaskjäst Cider som jag skrivit om tidigare.

Njut cidern ur vitvinsglas eller ännu hellre ur tunna, fina allround-glas.

Jag har skrivit flera gånger om hur det bubblar och jäser i must- och ciderbranschen. Mycket spännande på gång. Härom veckan höll jag en heldag om sensorik för mustproducenter och fick en inblick i den enorma smakvariation som finns att upptäcka.

Den svenska cidern har haft det tufft av olika skäl, alkoholpolitik och livsmedelsverkets regler har inte gjort det lättare. Det finns även en del som säger att de svenska äpplena inte lämpar sig för att göra kvalitetscider. Hur fel har de inte.

Som bevis anför jag Skepparp Flaskjäst Cider! Har skrivit om den tidigare, men nu har Systembolaget köpt in den och gjort den tillgänglig i närmare hundra butiker. Helt framställd av ekologiskt odlade äpplen från Skepparps Vingård vid Haväng på Österlen. Efter att man jäst ut äppelmusten till ett stilla äppelvin så jäses det ytterligare en gång på flaskan, enligt samma metod som champagne. Helt naturlig kolsyra och den lilla sötman kommer från äppelmust. Stilmässigt liknar den en fruktig engelsk cider men med en viss fransk komplexitet. En svensk, ekologisk hantverksprodukt på 6% som bara kostar 79 kronor!

Gyllengul färg och stor, rik doft av lätt bokna äpplen, vanilj, kanel, kryddighet och nästan en ton av calvados. Halvtorr, fruktig och mycket frisk smak med kryddighet, apelsin och lite övermogna äpplen. Lång, balanserad och ren eftersmak.

Cidern brukar bli en stor favorit när eleverna på sommelierutbildningen gör sitt studiebesök. Cidern passar till rökta charkuterier, lagrade ostar och husmanskost som kåldolmar. Perfekt även till mat som inte är särskilt vinvänlig, jag drack den till en thailändsk kycklinggryta med röd curry. Perfekt!

All-round-glasen från Spiegelau är perfekta att njuta cider ur.

Ibland blir man förvånad. Förvånad på ett positivt sätt.

Jag har på avstånd följt och sporadiskt fått information om planteringen av vingården på Skepparp nära Kivik. Det är Bengt ”Fuffe” Åkessons (just det, familjen Åkesson bakom Kiviks Musteri och Åkesson Vin) eget lilla projekt på den gamla familjegården. 2012 var den allra första skörden och jag hade inga som helst förväntningar på ett helt nytt skånskt vin från purunga stockar. Att vinet dessutom kaxigt döpts till Grand Prix Solaris (årgångslöst?) gör ju inte att man har förväntningarna på rätt ställe och 189 kronor för en halvliter är inte billigt.

Men! Detta är nog ett av de bättre svenska vinerna jag provat. Inte det bästa men riktigt, riktigt bra! Läckert, slankt men en typisk ”svensk” syra. Stilmässigt ligger vinet mellan en nyanserad sauvignon blanc och en mineralpräglad chablis. Snygg, balanserad och njutbar.

Mycket ljust vitt vin med en ren, frisk doft av citron, lime, krusbär och gröna örter. Torr, klar, distinkt och stram syra som balanseras av en förvånansvärt koncentrerad frukt med karaktär av gröna äpplen, citrus och lime. Lång smak och tydlig mineralitet i eftersmaken.

Jag hade desto större förväntningar på den flaskjästa cidern efter att ha provat de långlagrade experimenten från Kiviks Musteri. Jag blev inte besviken!

Gyllengul färg och stor, rik doft av lätt bokna äpplen, vanilj, kanel, kryddighet och nästan en ton av calvados. Torr, fruktig och mycket frisk smak med kryddighet, apelsin och lite övermogna äpplen. Lång, balansera och ren eftersmak.

Om någon tvivlat på att man kan göra riktigt bra cider i Sverige och på svenska äpplen så är de härmed motbevisade. Stilmässigt liknar den en engelsk cider men med en viss fransk komplexitet.

Det är kul att bli positivt överraskad!

Jag har blivit med Crock Pot! Helt lägligt i samband med flytten till Blå Huset fick jag frågan om jag vill prova en ”slökokare” helt utan kostnad. Kombinationen ”gratis” och mat-som-lagar-sig-själv-när-man-står-huvudstupa-i-flyttkartong var förstås oemotståndlig. Har hittills testat kyckling (mör så den ramlade isär), bolognese (inte mycket tidsbesparing då färsen skulle fräsas) och boeuf bourgignon (sensationellt enkel med gott resultat). Idag blev det en svensk variant på choucoute garnie. Milt, snällt och mycket gott tillsammans med en spansk cider från Asturien.

Till 4-5 personer (Crock Pot på 5,7 liter krävs): Häll en stor burk surkål i ett durkslag, skölj och låt rinna av. Skär en gul lök grovt och strimla en medelstor spetskål. Skala 4 potatisar och skär i tjocka skivor. Skala 2 vitlöksklyftor och skiva dem. Klyfta och kärna ur ett stort matäpple, välj svensk så behöver du inte skala. Skär 400 g rimmat fläsk i stora bitar, dela 3 isterband och 3 knack- eller bratwurst rakt av. Blanda allt tillsammans med 2,5 dl äppelmust, 2 msk äppelcidervinäger, 2 msk koncentrerad kalv- eller kycklingfond, 1 dl vatten, 15 kryddpepparkorn, 2 lagerblad, 0,5 tsk kummin och 10 torkade enbär (kan uteslutas) och rikligt med nymald svartpeppar. Ställ Crock Potten på högsta effekt och 4,5 timme. Servera med senap.

För lite drygt ett år sedan skrev jag om det spännande projektet med flaskjäst cider från Kiviks Musteri. Den då nästan åttaåriga cidern levererades helt bentorr och var kanske inte i allas smak i sin väldigt strama stil.

Sändningen som nu levereras är ett år äldre men har efter degorgering (avlägsnade av jästen i flaskan) fått en tillsats av söt äppelmust. Detta har verkligen gjort underverk. Doften har kvar sin mogna doft av bokna äpplen men nu kompletterad av solvarma sommaräpplen och en liten kanelkrydda. Smaken är fortfarande mycket torr men frukten är rikare och den lilla och väl dolda sötman har skapat en mycket snygg balans. Avslutet är långt med fin äppelton och en härlig och aptitretande stramhet. Riktigt bra!

Försök att få tag på en flaska på Systembolaget för blygsamma 109 kronor.

Jag har flera gånger skrivit om hur det jäser i äppelsverige. Sortren must har har slagit igenom stort, hantverksmässig ciderproduktion ligger i startgroparna och det tillverkas redan äppelbrandy på flera håll. Äppelvin är det dock sämre med. Det finns ett halvtorrt från Kiviks Musteri på Systembolaget men det är också allt.

Därför var det kul att få prova 2011 COX från Gullyckevin som också är en av de många skånska vinodlarna. Helt utjäst och torrt håller det 11% (bör vara tillsatt socker också) och är varken filtrerat eller klarnat.

Helt briljant ljusgul färg och en mycket stor och aromatisk doft av äpplen och liten jästighet. Man får upplevelsen av de stora träbingarna sär äppelskorden samlas. Smaken är helt torr men mycket fruktig och en bra fyllighet och nästan lite fet munkänsla och någon skalkärvhet. Det enda som sticker ut är den lite tuffa äppelsyran men det det får man leva med om det ska vara helt torrt. Mycket bra längd, rent avslut och ett bevis på den potential våra svenska äpplen har för cider- och vinproduktion.

Oj så lite tid det blivit till att blogga. Dagarna har varit helt galna plus att jag drabbats att krångel med datorer, e-mail och hemsidor till höger och vänster. Helgen kommer att ägnas åt en masterclass om Kalifornien med Michel Jamais och en del bloggande al fresco.

En lugn kväll hemma för att hämta andan. Det fick bli utmärkt indisk take-away från Masala House och fransk fatlagrad cider. 2010 Cidre Dupont Reserve med sin fruktiga och halvtorra stil fungerade utmärkt till den aromatiska kryddrikedomen och den lilla sötman i tikka masala och chilihettan i balti.

Ljust gyllene färg och lite dimmig av jästfällning. Stor tydlig doft av lite bokna, aromatiska äpplen och en komplex ton av  stall, roftukter och…kissblöja…fast på ett bra sätt. Fyllig, frisk och halvtorr smak med fint balanserad sötma, rik äpplighet, ton av vanilj, kanel, mandel fin och tät mousse och lång ren och lite stram eftersmak med en lite aptitretande beska.

Sista dagen på sommelierutbildningens slottsinternat på Kronovalls Slott besökte vi Kiviks Musteri för besök i vinanläggningen samt en cider- och calvadosprovning.

Varje gång jag provar Astrakan Torr och Astrakan Halvtorr påminns jag om hur bra de fungerar till mat och vilket användbart alternativ till öl eller vin de är. Tyvärr glömmer jag lätt bort det.

Båda är rena, friska i doften med mycket bra karaktär av de svenska äpplena. Smaken är likaledes frisk, ren, fräsch och lätt äpplig. Astrakan Torr har, som namnet anger, en distinkt torr smak trots 20 gram socker per liter. Restsötman döljs helt av den friska syran men ger fruktighet. Den omärkliga men närvarande sötman gör dock cidern mycket matvänlig och gör att den fungerar bra till skaldjur och husmankost som kåldolmar, sillinläggningar, gravad lax med dillstuvad potatis och isterband bara för att nämna några. Den halvtorra varianten har nästan dubbelt så mycket restsocker men är väldigt välbalanserad. Här är det mat som sushi, mat med hetta, curryrätter och ostar. Bara som exempel.