Detta bildspel kräver JavaScript.

Street food är den stora trenden just nu med ambulerande matvagnar, långkok som take-away och den klassiska snabbmaten i vällagade varianter på bra råvaror. Förra veckan testade jag Spoonery och nu var det dags för nyöppnade Casual Street Food på Möllevången.

Liksom omtalade, hypade och hipsterködrabbade Flippin’ Burgers så har man här fokus på riktiga hamburgare men här med en lite bredare meny. Precis som hos den mer berömda burgarsyltan i Stockholm så är stilen en enkel diner och även burgarna har samma stuk. Inga krusiduller. En rejäl, saftig köttpuck av grovmalen färs från högrev och bringa i ett luftigt, smakrikt bröd med lite frasig yta. Cheeseburgaren som jag valde hade en ljuvlig köttsmak och den klassiskt gula osten och söt, brynt lök som tillbehör. Minst lika bra burgare som hos Flippin’. Pommes fritsen var krispiga och fina men lite väl fettdrypande kanske.

Hit kommer jag tillbaka för att testa fish n’ chips eller fisktaco eller crumble pie eller..

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som jag nämnde i gårdagens bloggpost om Flippin’ Burgers så öppnade i fredags två nya ”snabbmatsställen” i Stockholm med fokus på kvalitetsburgare. Efter besöket på Flippin’ Burger var vi ju helt enkelt tvungna att också testa F12-gruppens och Melker Anderssons Vigårda Barbeque på Norrlandsgatan.

I vad som tidagare varit en McDonalds hittar vi nu en snabbmatsrestaurang med grön profil, svarttonad och behängd med bondgårdsrekvisita och shabbychickkitsch. Resultatet är en lite rörig men ändå skön miljö som skärmar av lite av storstadsbetongen. Det hela fungerar som en lite opraktisk brickservering där man plockar på sig engångsbestick i trä, hemgjorda dipsåser, ekologiska drycker och väljer mat baserat på råvara (oxe, fläsk, lamm, majskyckling eller grönsaker) och väljer tillbehör. I kassan kan man också beställa vin (i plastglas!) och sedan plockar man upp sin beställning. Rekordsnabb leverans! Vi fick maten på typ 60 sekunder snarare än de 60 minuter som det tog på Flippin’Burger.

Vi gick direkt på burgarna förstås! En i sällskapet valde ”original” som utlovade ”hemlagad hamburgare med kryddbrässerad oxchili”.  Övriga gick på ”24 H Piggham”. Båda burgarna skulle serveras med ”cheddargratinerat Vigårdabröd, grönsakscrudité och valfritt tillbehör”, det sistnämnda blev förstås pommes frites. Att ”24 H Piggham” inte var någon hamburgare framgår ju av namnet. Här handlade det mer om en mumsig köttmacka med kryddmustig och långlagad grishals av pigghamkött, pulled pork helt enkelt. Oavsett vilken den korrekta etiketten ska vara så var det riktigt bra, saftigt, fint chilikryddig och med ett fantastiskt bra bröd. Pommes fritsen var grovskurna och perfekt friterade och var ljuvliga ihop med dippen av rostad paprika och vitlök. Sedan kan man förstås kalla grov isbergssallad med strimlor av morot och lite dressing för ”grönsakscrudité” men det är ändå bara en tråkig sallad. Sammantaget en riktigt smaskig och mättande snabbmatsmåltid som man kände sig glad av.

När vi så kommer till ”originalburgaren” är det en annan historia. Det är samma sallad och bröd och en mycket smakintensiv och spännande oxchili. Allt bra så långt. MEN! Burgaren är en osannolikt trist historia. Det här är inte ”hemlagat”, alternativt har man verkligen ansträngt sig för att få fram samma smak och konsistens som hamburgarna har i ett ordinärt sibyllagatukök. Tunn, kompakt, lätt seg biff med en gråaktig köttmassa som skämmer hela anrättningen. Mycket märkligt. Antingen har färsen och burgaren misshandlats till oigenkännlighet eller så har köttråvaran tagit slut på söndagen efter stor kundtillströmning och att någon i panik köpt färdiga hamburgare hos någon helgöppen grossist. Men i så fall är det oförlåtligt. Rätten skulle i så fall bara strukits eller gästerna informerats om ändringen. Tror inte Melker Andersson skulle vilja ha den köttsulan på sitt samvete.

Med denna anmärkning så hoppas jag ändå att det blir en lyckad satsning och att Vigårda blir en kedja som vi så småningom får se även i Malmö.

Läs också vad Maja Berthas skriver om besöket.

Jag har tidigare berättat om Centralhallen och alla matställen som öppnat där. Idag var jag tillbaka för att testa något nytt. Det blev Street Food som utvecklats av Scandinavian Service Partners i samarbete med Marcus Samuelsson. Denna snabbmatskedja serverar inte bara Sveriges dyraste kaffe (se bild ovan) utan också ”gatumat” med inspiration från olika delar av världen.

Jag beställde deras burger meal (utan kaffe 89 kronor) och fick en rejäl burgare i bröd, pommes frites, cole slaw, valfri sallad (extra kålsallad, kikärts- eller grönsallad) samt valfri dricka. Pommesen var rejäla, matiga och lagom frasiga och burgaren tjock, smakrik och saftig trots att den var well done. Salladen var föredömligt finstrimlad och smakade som den skulle. Att majonäsen som skulle vara smaksatt med wasabi märktes inte mycket däremot gav chilikryddan som strötts över det hela en fin liten hetta. Allt smakade bra, mättade rejält och lämnade mig helt burgartillfredsställd. Dyrare än de stora hamburgerkedjorna men det var det absolut värt. Enda minuset var den klyddiga kartongen som maten serverades ur.