När jag varit ute och rest och det varit mycket vinprovningar och goda middagar så finns det bara en sak jag verkligen längtar efter: falukorv och stuvade makaroner. Tunt skivad korv som knapersteks och gammeldags idealmakaroner som sjuds sakta i lätt saltad mjölk (dubbelt så mycket mjölk som makaroner) i 25 minuter. Smaksätt med vitpeppar och lite muskot och servera med ketchup, senap, en kall folköl och vips är man hemma och glad.

Falukorven har blivit illa sedd av många och det tycker jag är tråkigt. När den är av bra kvalitet så är den riktigt god och kan ätas och njutas på många sätt. Jag har flera gånger blivit tipsad om Hälsingestintans falukorv men aldrig hittat förrän idag. Till skillnad från många andra sorter så är denna gjord enbart på nötkött som är hängmörat och från gräsbetande, svenska djur och den har heller ingen tillsatt rökarom. Korven smakar mycket bra och har fin konstistens även som rå, när den steks håller den formen fint men kräver mer fett vid stekningen och fastnar lite även i min fina renoverade skeppshultpanna. Resultatet blev stunsigt, smakrikt och köttigt. Personligen tyckte jag korven blev aningen lite torr men det uppskattades å andra sidan av Kära Hustrun. En falukorv som rekommenderas.

Idag är det synd om Eder matbloggare. En synnerligen ondsint förkylning har slagit klorna i både mig och kära hustrun. I varsin soffhörna snörvlar och kvider vi. Jag har brottats med huvudvärken från helvetet och hustrun har ont i skinnet. Att matlusten tryckts ner av ett lätt illamående är ju inte kul heller. Men man kan ju inte leva på Panodil allena.

Till slut övermannades vi dock av hunger och efter en omänsklig kraftansträngning lyckades jag samla mig till att göra en inventering av kök och skafferi. Det fick bli stuvade makaroner och knaperstekt falukorv. Om jag skulle upprätta en lista över comfort food så skulle den tveklöst toppas av denna barndomsdoftande rätt. Så mild, så snäll, så god. Precis den typ av mat man kräver och behöver när man är lite uschlig.

Tack vare en outnyttjad kraftreserv blev det också rivna morötter med filéad blodapelsin. Så gott det är! Och c-vitaminerna behövdes idag kan jag garantera.

Nu känns det litelite bättre. Men det är fortfarande synd om mig.

Jag gillar falukorv. Jag tycker om falukorv. Jag älskar falukorv. Tyvärr finns det så mycket dålig, trist och slarvig korv och jag har försökt leta mig fram till de bra sorterna. En favorit har varit Melkers falukorv. Tyvärr sjönk den i anseende när jag upptäckte att de använde danskt kött och kom med lama förklaringar när jag mejlväxlade med dem.

Därför blev jag klart intresserad när Lidl annonserade om att deras egen falukorv fått högsta betyg i ICA-Kuriren. Jag har lite motvilligt börjat upptäcka att Lidl faktiskt har en hel del kvaliteter som göms i gräsliga förpackningar och bakom hittepåvarumärken i identiska ultrafula köplådor som strötts ut över hela europeiska kontinenten. Falukorven heter ”Enebacken” vilket givetvis ska ge associationer till Småland, Sörgården, gamla lantgårdar och svenska traditioner. Korv, Lidls ketchup Kania samt Kungsörnens Gammaldags Idealmakaroner inköptes.

Innehållsförteckningen* anger 64% köttmängd vilket är mycket högt för falukorv men inget ursprung anges. I reklamen flaggas med svenska färger men frågetecknen kvarstår. För ett storpack på 1600 g blev kilopriset cirka 26 kronor! Korven hade en mycket bra konsistens när den skars upp och fick mycket fin stekyta utan att fastna i pannan.

Hur smakade den då? Jo, den var helt fantastiskt bra. Mycket bra konsistens, nästan frasig stekyta, fin kryddig smak med väl avmätt rökighet. Kära hustrun som inte visste att hon var utsatt för ett smaktest kommenterade spontant hur god smaken var. Instämmer i toppbetyget. Räknar man sedan in priset i det hela så är resultatet snudd på sensationellt. Givetvis åt vi korven till stuvade makaroner och riven morot. Klassiskt!

Men det var inte bara falukorven som var ett fynd. Ketchupen var en överraskning! Halvlitersflaskan med sitt intetsägande varumärke och sunkiga etikett kostade 9 kronor. Innehållet redovisades som 70% tomatpuré, socker, ättikssprit, salt och kryddor. Inget annat. En jämförelse med Heinz ketchup på samma hylla visade att den endast innehöll 55% tomat. Smaken var faktiskt det bästa. Ren, mycket frisk distinkt tomatkaraktär och inte alls söt.

2-0 till Lidl!

Fullständig innehållsförteckning: gris- och nötkött, vatten, potatismjöl, fett från gris, kryddor, lökpulver, koksalt, stabiliseringsmedel (E 450), antioxidationsmedel (E 300), konserveringsmedel (E 250)