Biologisk lagring

Igår gick det hett till i Jerez. Termometern studsade upp till strax över 40° och till och med de värmehärdiga andalusierna kroknade i hettan. Det hindrade inte mig att kämpa på med provandet.

Eftermiddagens seminarium skulle handla om biologisk lagring, det vill säga den lagring som sker under jästtäcket som benämns flor. Föredragare var Jesús Barquin. som är en av de främsta experterna på området, och jag såg fram meot hans djupdykning i jästens inverkan på vinets karaktär. Vinerna som skulle provas var hämtade från olika delar av världen vilket skulle ge en större förståelse för klimatiska skillnader exempelvis. Tyvärr fick inte Jesús så stort utrymme eftersom man också bjudit in representanter för varje vin som fick orera länge och väl om sina produkter. Provningen var ändå intressant och jag kunde tack vare exemplen dra mina egna slutsatser som jag tänker återkomma till när jag har lite mer tid.

Roligast att testa av vinerna var Quadys Palomino Fino från Kalifornien. Det är ett vin i amontilladostil där man använder sig av palomino-druvor från mycket gamla stockar och tillämpar gamla, traditionella metoder från Jerez, men inte alltid som det var tänkt. Ett intressant men bra och personligt vin som görs i mycket små kvantiteter varje år (70 lådor).

Jesús rekommenderade att man på mässan skulle prova andra viner med biologisk lagring, bland annat Seppeltsfield. Denna traditionsrika producent var en helt ny bekantskap för mig. De har i över 150 år gjort viner i sherrystil. Deras fino och oloroso var mycket bra men det var amontilladon Clara Blanca som verkligen stod ut. Med en snittålder på 12 år i soleran hade den fått en fint nyanserad doft av apelsiner, honung läder och hasselnötter. Smaken var inte helt torr och hade en bra fyllighet och en len, lång karaktär där framförallt honungen dominerade. Denna spännande producent har nästan fått mig att fundera på en resa down under.

En av de mer populära utställarna i hettan var trots allt Sandemans som serverade iskall Spritzz, en blandning av halvtorr amontilladosherry, Sprite, apelsinskiva och is. Gott? Inte särskilt, men det var läskande.

Kategorier: Resan till Montilla Moriles & Jerez, Sherry, Vin

Kontakt & prenumeration

Det finns flera sätt att hålla sig uppdaterad om bloggen, se nedan. Vill du ha kontakt med mig direkt kan du mejla till anders@gustibus.se.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Marknadsföring med löjligt dyra viner « Öhmans Mat & Vin - 01 juni 2010

    […] var öppnandet av en halvbutelj av vinet 1909 Para från australiensiska Seppeltsfield som jag skrev om igår. Här är ett vin som i generationer tillverkats och som vid exceptionella årgångar sparats undan […]

  2. Drinks with the Quadys « Öhmans Mat & Vin - 01 juni 2010

    […] Under dagen hade jag provat alla  deras söta, kaliforniska viner som var trevliga återseenden för mig. Både deras Orange Muscat och Black Muscat fanns på vinlistan när jag häll i kurser på Systembolagets kursgård Skarpö i början av min karriär. Deras fina portvins-hommage Starboard har jag också ett tidigt förhållande till. Efter några år försvann vinerna från marknaden och jag har inte provat dem på över tio år. Nu har jag dessutom fått prova deras moscato d’asti varianter samt deras skruvade amontillado. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: