Det är jättekul att som bloggare bli citerad i gammelmedierna. Genom en tweet blev jag uppmärksammad på att jag var omnämnd i senaste numret (06/2011) av Gourmet. Det var bara att ge sig iväg och inhandla ett dylikt analogt magasin.

I en ganska ostrukturerad artikel som handlar om ekologiska, biodynamiska och ”naturliga” viner citeras min bloggpost från februari (tryckta medier är lite långsamma förstår ni) där jag kritiserade Mats-Eric Nilssons debattartikel om tillsatser i vin. Det refereras också till den långa diskussion som följde på Gubbröra där jag också publicerade texten.

Trevlig tidning för övrigt som inspirerade mig till att försöka mig på att baka egna croissanter och svänga ihop ”glass i burk”.

Läs gärna om mina åsikter om biodynamiska viner, min text om svavel i vin och om hur onaturligt det är med vinodling.

Att hitta bra roséchampagne till ett rimligt pris är inte lätt. Ska det vara riktigt bra så blir det ofta mycket dyrt. Som tur är finns en cava som slår de flesta av dem på fingrarna.

Raventós i Blanc ”de Nit” föll jag pladask för redan när jag var på bodegan i Penedés i höstas. Då provades årgång 2008 av detta speciella vin (läs mer i denna bloggpost). Igår drack vi årgång 2007 från en butelj jag fick med mig hem. Den äldre årgången hade lite mer karaktär av hallon men var i övrigt lika elegant, fruktig och smakrik med samma fantastiska fina, täta och mjuka mousse som årgången som provades på plats. Farligt läcker och försvinnande god! Ännu farligare är att vinet nu finns i beställningssortimentet till blygsamma 149 kronor. Jag har redan beställt en låda. Sommaren är räddad!

Från Raventós i Blanc finns i ordinarie sortimentet det vita L’Hereu Reserva Brut Nature som också kan rekommenderas. Vill du ha en rosécava till lägre pris så är Segura Viudas Brut Rosé riktigt trevlig, snygg och fruktig med massor av karaktär av solvarma sommarbär från den lokala druvan trepat. Nästan flirtigt lättdrucken och ett riktigt fynd! Men ”de Nit” måste du prova.

(För övrigt är jag galet nöjd med kvaliteten på bilderna jag tar med min iphone.)

Friden hittar man verkligen på Österlen. De senaste dagarna har präglats av lugn, sol, fågelkvitter, humlesurr och sköna naturupplevelser. Men Friden finns också här. Friden är en gårdskrog som ligger i en gammal äppeodling i Mellby och som har specialicerat sig på stenugnsbakade pizzor med personlig touch.

Många hade rekommenderat mig ett besök och det det blev också ett hastigt sådant för avhämtning av pizzor till vårt lånehus som ligger alldeles i närheten. Friden visade sig vara något alldeles speciellt. Lite som Christiania möter Körsbärsdalen. Den gamla skånegården med sin personliga inredning och ombyggnad ligger mitt i bland äppelträden i slutet av en mycket smal grusväg. Hela familjen är engagerad i restaurangverksamheten, barnen leker runt den vedeldade pizzaugnen och hela rörelsen verkar präglas av ett lugnt och vänligt kaos.

Pizzorna bär efternamn och har ingredienser som får både det ena och andra ögonbrynet att lyftas. Jag får känslan av att de är som smakrika tallrikar av bröd mer än traditionella pizzor. Det är personligt, lokalt, ekologiskt och hög kvalitet. Pizzorna (Hultén och Weibull) som bars hem smakade fantastiskt bra med en helt ljuvlig, välgräddad och luftig botten. Nästa gång ska vi definitivt äta maten på plats, njuta av stämningen, miljön, de specialimporterade vinerna och den egentillverkade musten och äppelspriten. Men vi ska följa rådet att boka bord. Här blir snabbt fullsatt.

Några läsare av denna blogg börjar kanske misströsta. Jag har på kort tid skrivit om lättöl, alkoholfri ”pastis” och rosévin och äppelmust. Beror det på att jag är inne i vit period? Nej, bara tillfälligheter. Jag kan utlova massor med vin framöver. Först måste jag dock bara få skriva om en gammal favorit som jag bunkrade upp av igår när jag besökte Kiviks Musteri och som jag nu sitter och läppjar på i solen.

Den mousserande måltidsdrycken Da Vinci fanns för länge sedan som alkoholfritt alternativ på Systembolaget men hittas idag endast på enstaka livsmedelsbutiker samt på musteriet. Det är synd, för det är ett riktigt bra alternativ till maten när man inte vill eller kan dricka vin. Drycken är framställd av en liten del vitt vin, citronsyra, socker och kolsyrat vatten. Det smakar som ett mellanting av vitt vin, mineralvatten och Sprite. Typ. Mycket ren, frisk, lätt och läskande smak som känns lite vuxen med smakbrytningen av vin. Bra som alternativ till läsk också och jättegott med en isbit och en limeskiva. Den här vill jag se på Ica i framtiden.

Den bästa frukosten är andrafrukosten. Den kan man äta när man är ledig, varit uppe tidigt och ute på äventyr (i det här fallet loppis). Första frukosten brukar vara lätt, en kopp kaffe och en macka, medan den andra ska vara rejäl, matig och gärna varm.

Eftersom jag är på kortsemester på Österlen i ett lånat hus blev det spartanskt och lokalt. Uppstekt nypotatis, stekta ägg, mellbykavring med prickig korv (när åt jag det senast?) och ett glas äppelmust. Avnjuten i den varma morgonsolen med humlesurr och fågelkvitter i bakgrunden.

Det senaste året har en ”snackis” i mat- och vinkretsar varit äpplemust. Det har dykt upp sortrena muster från olika delar av landet och skillnaderna mellan gravensteiner och signe tillisch från olika växplatser har diskuterats som vore de druvsorter. Systembolagets alkoholfria sortiment har berikats med en hel del av dessa närproducerade alternativ.

Eftersom jag befinner mig mitt i äppelriket på Österlen så tyckte jag det var läge att prova olika sorter. I snart sagt varje vägkrök står det en skylt om must från egna odlingar men jag valde två av de mer kända producenterna som skiljer sig åt på många sätt samt en referens.

Kivikås är ett litet musteri med egna odlingar som specialiserat sig på att göra sortren och ofiltrerad must. Deras produkter hittar man på bättre krogar och i välsorterade delikatessbutiker runt om i landet. Genuin gårdskänsla och ett mysigt kafé som varmt rekommenderas.

Kiviks Musteri som ligger lite längre fram på den svindlande vackra kustvägen kantad med äppelodlingar är giganten i sammanhanget. Deras produkter hittas i varenda livsmedelsbutik, antingen under eget namn eller legotillverkat. Äpplets Hus och butiken sägs vara ett av Skånes mest välbesökta turistmål.

Jag började med att jämföra must av gravensteiner från både Kiviks Musteri och Kivikås. Den klara, filtrerade musten doftade mer än den ofiltrerade. Båda var åt det halvtorra hållet och hade en tydlig kryddig, nästan aromatisk karaktär. Kiviks kändes friskare och lite stramare medan Kivikås nästan gav en känsla av äpplekräm eller äppelmos. Mer fruktkänsla i den sistnämnda som kändes hälsosamt nyttig men den filtrerade var definitivt mer att betrakta som en måltidsdryck.

Provade två andra ofiltrerade från Kivikås. Kim är en lite ovanligare sort som både doftade och smakade lite av honung och bivax och var lite torrare i stilen. Cox orange var sötare, fylligare och hade karaktär av tropisk frukt, persika och mango. Nästan svårt att tro att det bara var äpple inblandat. Kivikås muster är pastöriserad, utan tillsatser och kostar 35 kr för 75 cl på musteriet, men enligt uppgift upp till 85 kr i stockholmsbutiker.

Den andra sorten från Kiviks Musteri var aroma som var något sötare men samtidigt med mer stramhet och syra. Smaken var också djupare med toner av röda äpplen och bär samt ett inslag av nypon. Båda musterna från Kiviks Musteri kan jag tänka mig till lite rustikare husmanskost samt till het mat som curry. Kiviks muster innehåller askorbinsyra som konserveringsmedel och kostade 50 kr för två 75 cl buteljer i musteributiken vilket är ungefär samma pris som ute i handeln.

Referensmusten köpte jag på PA Frukt som ligger precis i utkanten av Kivik och har en mycket anspråkslös fabriksförsäljning. Den enda musten de har till försäljning är gjord på en blandning av olika sorter är ofiltrerad och innehåller inga konserveringsmedel. Av de provade sorterna skiljde sig denna i färg genom att vara ljust gulgrön och lätt opaliserande. Doften var mycket frisk och gav intryck av nyplockade gröna äpplen. Smaken var lite torrare och hade struktur som kom av en lite äppelkärv munkänsla och frisk syra. Lättare, friskare och fräschare än de övriga. 22 kronor för 50 cl men fanns även på 5 liters bag-in-box för 100 kr.

På plats i Södra Mellby i ett pyttelitet villavillerkullahus med utsikt över havet några kilometer bort. Några soliga, lediga dagar ligger framför oss med små utflykter och enkel men god mathållning. Det goda livet.

Huset ligger knappt trettio meter från lilla Mellbybagarn berömd för sin kavring. Idag var det stängt, men utanför butiken stod ett bord med lite bröd i korgar och en gammal plåtburk där man kunde lägga betalningen. Det är så man vet att man är på landet. I morgon bitti öppnar de klockan halvsju och känner jag mig själv rätt kommer jag stå där lite yrvaken för att köpa färskt frukostbröd att avnjuta i solen med utsikt över fagra Österlen.

Idag blev det en kort tur ned till Kivik och Buhres Fisk. Från att ha startat som ett litet fiskerökeri är det idag en jättelik delikatessbutik där turisterna köar för den rökta fisken, inläggningarna och alla andra förnödenheter som skulle få vilken östermalmsbo som helst att känna sig hemma. Gott men dyrt och lite turistfällevarning, men är det semester så är det.

Middagen blev varmrökt lax, romsås, nypotatis, senapsgravad sill, mellbykavring och ägg. Sköljdes ned med favoriten Perle de Vigne som oväntat fungerade till både senapssill och ägg. Enkelt och mycket, mycket gott!

Med lite kort varsel blev det bestämt att vi fick låna ett hus i Södra Mellby nära Kivik för en långhelg. Makalös tajming då vädret utlovas bli strålande. Att det dessutom råkar vara Matrundan på Österlen denna helg var ju ett riktigt lyckokast.

Med gångavstånd till Kivik lär det bli besök på Kivikås, Äpplets Hus och inköp av fisk hos Buhres Fisk eller Kiviks Ål & Lax. Proviantering får ske hos Lantahandlaren i Vitaby, brödet köpas hos Mellbybagaren och en pizza och öl på Friden är givet. Himla sugen på en kryddfältsvandring också.

Upplagt för en kulinarisk helg!

På fredag är det First Year Assessment i Master of Wine-programmet, det vill säga det första provet som ska visa om man är redo att gå vidare till år två. Provning och essäskrivning pågår hela dagen i London. Men jag ska inte dit. Jag har tagit en time out.

Under våren har det visat sig att det var omöjligt att både hålla företaget igång och samtidigt fokusera på de mycket krävande studierna och provningarna. Kraven och prestationsångesten hängde över mig och gjorde att varken studier eller arbete kändes roligt. Jag insåg att jag var tvungen att prioritera och när väl beslutet var taget kändes det som en stor lättnad.

Eftersom jag inte deltar i provet måste jag göra om det första året, men det känns bra för då har jag en lite längre startsträcka än i höstas och är mentalt förberedd. Lite tråkigt känns det dock att inte vara på plats och dela upplevelsen med vännerna från den tuffa veckan i Rust och dagarna i Tokaj. Jag kommer att tänka på dem och deras våndor på fredag.

I’ll be back!

Det börjar se ut som en trend. I går skrev jag om lättöl och idag blir det helt alkoholfritt. Men lugn. Det är bara tillfälligt.

Eftersom Gustibus skulle ha terminsavslutning med bouleturnering passade jag på att testa och servera alkoholfria alternativ till pastis och rosévin. Jo, du läste rätt! Det finns alkoholfri ”pastis”. Jag skojar inte.

Girard Anisé Sans Alcool kommer i en flaska om en liter, ser ut som färdigblandad pastis och kostar 59 kronor. Trots stor skepsis både doftade och smakade den som den skulle. Med en isbit var den inte helt olik en rejält vattnad pastis och hade mer komplexitet och balans än många alkoholstinna lågprisvarianter man kan hitta på franska supermarkets. Måste säga att jag är helt chockad och kan tänka mig att i sommar sitta och sippa på en Girard när jag behöver köra bil lite senare.Fast när jag kört färdig för dagen så blir det förstås Henri Bardouin.

Med denna oväntat positiva upplevelse i ryggen gav jag mig i kast med 2010 Arc-En-Ciel Grenache som är ett avalkoholiserat vin från södra Frankrike. Helt kort kan jag säga att det hade en diskret doft av fis och en spritsig, spretig smak med en eftersmak som inte på långa vägar var tillräckligt kort. AVSTÅ! Köp smaksatt vatten eller vad som helst annat. Hurv!