Den som tror att mat- och vinbloggare vadar i varuprover får tänka om. Visst finns det de som får en hel del godsaker men undertecknad tillhör definitivt inte den skaran. Därför blir jag extra glad när det någon gång dimper ned något.
Särskilt spännande när vännerna på Nigab skickar en hemlig flaska invippad i folie bara för att de vill höra min ärliga åsikt om detta anonymiserade vin. Jättekul!
Klar, medeldjup gul färg. Ganska stor, ung, blommig, lätt parfymerad doft av apelsinblom, vingummi, örter, citruszest, mogen gul frukt, påtaglig eldighet och någon faktkryddighet. Medelfylligt, torrt, ungt och fruktigt med medelhög syra, citrus, apelsin, grapefrukt, tydlig fatstruktur, någon beska, viss längd med aromatiskt inslag och liten mineralitet.
Min tanke gick nästan omedelbart till Argentina och något fatjäsningsexperiment med druvan torrontès på grund av den aromatiskt parfymerade doften och den inte allt för höga syran. Men det fanns en kraft och eldighet som förde mig tillbaka till Europa och Iberiska halvön. Det visade sig mycket riktigt vara ett portugisiskt vin från Setúbal söder om Lissabon. 2010 Quinta da Bacalhôa Branco är framställt av 50% semillon, 25% sauvignon blanc och 25% alvarinho som delvis jäst och lagrats på ny fransk ek. Trots den tydliga inspirationen från vit bordeaux så är detta ett ganska typiskt portugisiskt vin med sin bredaxlade attityd och varma charm. Vinner förmodligen på några års lagring och/eller sällskap med en helgrillad fisk. Extra stilpoäng för den oblyga, otrendiga och silvriga etiketten.
hade du varit lite lurig, så hade du kunnat märka att flaskan är något högre/smalare än argentinska 🙂 Men vi gillar Setubal / Palmela. De gör ju även fina viner på Fernao Pires & Chardonnay. Faktiskt så att vi tycker de är mer prisvärda än Bourgogner! Och vi hittade engång en Sauvignon Blanc för 1,99, som vi tyckte var bättre än en Puilly Fumé.